Klotet

Elbilen har slagit försäljningsrekord i land efter land under 2020. En boom. Är det nu skiftet sker från bensin och diesel?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Samtidigt som coronakrisen har lett till en kraftigt minskad försäljning av nya bilar totalt sett, så har siffrorna för elbilar fått branschen att gnugga händerna.

I Sverige har elbilsförsäljningen mer än fördubblats. Rena elbilar stod för en tiondel av totalen. Tillsammans med laddhybrider var det runt en tredjedel av alla sålda nya bilar.

Det är ändå inget mot vårt grannland Norge. Där stod rena elbilar för mer än hälften av nybilsförsäljningen. Och även i konservativa billandet Tyskland tycks nu elbilen vara ett attraktivt val för köparna, siffrorna för december överträffade alla förväntningar.

Men räcker det att alla byter till elbil för att klara klimatomställningen? Och kan de nya batterierna som det forskas om nu minska behovet av sällsynta metaller?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Daniel Värjö, Marcus Hansson och Sara Sällström

Producent: Mona Hambraeus

Klimatförändringen i norr går extra snabbt. Varmare vintrar gör det svårt för renarna att komma åt sin mat. Men inte nog med det. Även en av lösningarna för klimatet, vindkraften, drabbar renen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Snö som smälter och fryser om vartannat och bildar en ishinna över maten på marken. Bäckar och vattendrag som inte fryser utan blir till barriärer i landskapet. Det är exempel på hur allt varmare och mindre stabila vintrar har förändrat situationen för renen.

Tama renar har vandrat i den svenska fjällvärlden i många hundra år, och många anser att de utgör hjärtat i den samiska kulturen.

Men de trängs undan från flera håll. Skogsbruk, vattenkraft, gruvor, och nu ett förändrat klimat, gör renhållningen svårare.

– Jag är inte optimist, säger Per Jon Fjellgren från Mittådalens sameby i Härjedalen.

Hör hur skotern kör fast i en bäck när isen brister, och om dånet från vindsnurrorna som skrämmer bort renarna från mark de tidigare har betat.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Sara Sällström

Producent: Mona Hambraeus

Det är fem år sen Parisavtalet slöts, men fortfarande ökar utvinningen av kol och olja, och enorma lån från banker världen över gör det möjligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

År 2015 enades världens länder i Paris om att hejda den globala uppvärmningen. Samtidigt planeras för omfattande ny utvinning av olja, kol och gas.

Tolv av de största nya projekten inom fossil energi kan tillsammans göra det omöjligt att nå 1,5 graders-målet, om de genomförs. Ett av de tolv projekten handlar om att leta olja i norska Arktis, något som svenska storbanker lånat ut pengar till.

Men behöver bankerna ta ansvar för klimatet?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Daniel Värjö, Carina Holmberg, Kristofer Dittmer och Sara Sällström

Producent: Mona Hambraeus

I år planerar många att flytta ut julen. Smittspridningen gör att vi inte kan umgås som vanligt, och ett alternativ kan då vara att fira utomhus.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men kan man laga en julmiddag ute i skogen? Och kan det påverka naturen negativt att så många fler är utomhus?

Vildmarkskocken Linda Klasson visar hur man kan laga sin julmeny över öppen eld. Och experten på hållbar mat, Elin Röös, berättar om hur vårt sätt att äta mat har förändrats under coronaåret som gått.

KLOTETS JULMENY

På eld

Vildsvinsracks - revbensspjäll av vildsvin

Stuvad mandelpotatis med äpple lök och grönkål

Glödbakad kålrot

Rödkål med honung, äpple och nejlika i dutchoven (järngryta med lock)

Tranbärschutney

Kokkaffe

På stormkök

Saffranskrabbelurer

Blåbärsglögg

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Mona Hambraeus

Mer av jordens yta behöver ett naturskydd om vi ska kunna hejda den pågående massutrotningen av arter. En tredjedel av ytan föreslår FN. Men vissa vill att halva jorden åter ska få bli vild natur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den biologiska mångfalden kan bara räddas om människans framfart i naturen bromsas, anser biologer. Därför har FN lagt fram ett förslag om att 30 procent av både land och hav i världen ska få ett skydd till 2030.

Förhandlingarna inom konventionen för biologisk mångfald skulle ha lett till ett beslut i frågan på ett toppmöte om biologisk mångfald i Kina nu under hösten. Men mötet sköts upp på grund av pandemin, och kan nu bli av först nästa år.

Förslaget om att ge naturskydd åt nära en tredjedel av jorden innebär närapå en fördubbling av det nuvarande målet för land, och en tredubbling av målet för skydd av havsområden.

Men det räcker inte tycker företrädarna för rörelsen Half Earth, som menar vi människor borde nöja oss med att använda halva planeten, så att resten av livet på jorden kan få frodas på den andra halvan.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Sara Sällström och Kristofer Dittmer

Producent: Mona Hambraeus

Ett av Tysklands största kolkraftverk läggs ned efter bara fem år i drift. Ägaren, svenska Vattenfall, förlorar många miljarder kronor. Hur riskabelt är det att investera i fossil energi?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Med den kunskap som finns idag hade man inte fattat samma typ av beslut, säger nuvarande VD för Vattenfall Anna Borg.

Omställningen går snabbt mot mindre klimatskadlig energi nu. Kolkraftverket i Hamburg är ett exempel på hur en investering i fossil energi snabbt kan bli värdelös.

Den här gången gällde det kol, men även oljebolagen har rasat på börsen den senaste tiden.

Riksbanken har börjat väga in klimatrisker i sina investeringar, säger vice Riksbankschef till Klotet.

Samtidigt visar en granskning i P1-programmet Kaliber, att AP-fonderna fortfarande har stora innehav i fossil verksamhet. Hur stor risk innebär det för våra pensionspengar?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Marcus Hansson, Daniel Värjö, Kristofer Dittmer

Producent: Mona Hambraeus

Textilindustrin är en av världens mest förorenande och klimatbelastande branscher. Och hittills har återvinningen av material gått trögt. Men nu håller något på att hända.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det kan gå åt tiotusentals liter vatten för att producera bara ett kilo textil. Dessutom förbrukas mängder av kemikalier och energi i produktionen av våra nya klädesplagg.

Återvinning av textil har delvis stått och stampat, men en ny anläggning för att sortera gammalt tyg, som har öppnats i Malmö, kan hjälpa till att ändra på det.

Och så ser skogsindustrin nya affärsmöjligheter och ger sig in i textilbranschen.

– Just nu skulle jag säga att vi i Sverige ligger först i spåret faktiskt, säger forskaren Erik Perzon på Svenska Miljöinstitutet IVL.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Josefin Patzauer, Julia Videgård

Producent: Mona Hambraeus

Nu knyts förhoppningar till att artificiell intelligens ska bli en del av lösningen på klimatfrågan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Algoritmer ska hjälpa till med allt från att energieffektivisera uppvärmningen av bostäder och minska matsvinnet i skolor, till att optimera jordbruksmetoder, så att utsläppen minskar.

De självlärande datorprogrammen beskrivs av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som en nyckel för att unionen ska kunna bli klimatneutral.

Men finns det några baksidor?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Sara Sällström, Julia Videgård och Kristofer Dittmer

Producent: Mona Hambraeus

Tidernas största arktisexpedition var planerad att driva med isen över Nordpolen under ett års tid. Men klimatförändringen har gjort isen så tunn, att resan gick nästan dubbelt så snabbt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Istäcket över Arktis har minskat i omfång och tjocklek under flera decennier, men de senaste tio åren har förlusten av is gått fortare än någonsin tidigare.

Tunn is driver snabbare med väder och vind, och polarforskarnas resa över den Arktiska oceanen gick den här gången så fort, att arrangörerna av expeditionen, trots att de är experter på is, inte hade förutsett hastigheten.

Forskare har länge varnat för att istäcket över Arktis i framtiden kommer att försvinna helt under sommaren. Den framtiden kan vara här mycket snart, säger arktisexperten Paul Wassman, professor vid universitetet i Tromsö i Norge.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Marie-Louise Kristola

Producent: Mona Hambraeus

Vi människor använder mer och mer belysning. För oss är ett ljus i mörkret en välsignelse, men för en stor andel av djuren är det tvärtom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När landskapet blir upplyst av artificiellt ljus minskar livsutrymmet för nattlevande arter.

Ljusföroreningar är ett växande problem. Den belysta ytan i världen ökar med ett par procent per år, och om 20 år kommer den att vara dubbelt så stor som nu, om ökningen fortsätter i samma takt.

Billiga LED-lampor ligger bakom mycket av den snabba ökningen av utomhusbelysning. Den är mest omfattande i industriländer, men även i andra delar av världen ökar det nattliga ljuset.

Kunskapen om vilka effekter ljusföroreningar har på allt levande börjar nu spira, men forskningen har långt kvar. Samtidigt vidtas redan åtgärder med bland annat förbud och begränsningar, i länder som Tyskland, Frankrike och Slovenien.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Marcus Hansson, Kristofer Dittmer

Producent: Mona Hambraeus