Klotet

Hälften av all mat vi äter i Sverige är importerad. Kan vi få hit tillräckligt att lägga på tallriken även i kristider?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I coronasmittans spår oroas bönder runt om i landet för att de inte ska kunna skörda när utländska säsongsanställda inte kan komma hit som vanligt. I Slite Växthus på Gotland saknar man redan sina vanliga medarbetare från Ukraina, när delikatessgurkorna ska skördas, säger Kenneth Karlström på Slite växthus.

Om jordbruksmaskiner eller mjölkrobotar går sönder på svenska gårdar kan det bli svårt att få tag på reservdelar och specialiserade tekniker från andra länder.

Det svenska lantbruket är också beroende av att vi kan få hit fortsatta leveranser av diesel, konstgödsel och utsäde, det som kallas för insatsvaror inom jordbruket.

För att bli mer oberoende av omvärlden för vår livsmedelsförsörjning borde vi odla mer i Sverige anser till exempel Lantbrukarnas Riksförbund LRF.

På Totalförsvarets forskningsinstitut FOI och Sveriges Lantbruksuniversitet SLU funderar man på hur Sverige skulle kunna bli mer självförsörjande, och en väg att komma dit vore att jordbruket blev mer fossilfritt.

Om bönderna kunde tillverka eget bränsle till traktorerna lokalt och använde naturgödsel, skulle beroendet av importerade insatsvaror minska.

Men om vi skulle minska importen och öka den inhemska matproduktionen, vad borde vi odla mer av då? Och blir det bara kålrötter till middag under vinterhalvåret eller finns det alternativ? Vi får tips i programmet av kocken Maximillian Lundin.

Klotet handlar den här veckan om hur vi ska få mat trots stängda gränser. Än så länge finns det livsmedel i butikerna och de stora dagligvarukedjorna tror att det kommer att fortsätta så. Men coronakrisen sätter ljuset på sårbarheten med den globaliserade matproduktionen.

Programledare: Niklas Zachrisson

Coronaviruset är en varningssignal från naturen, anser en del forskare. De menar att till exempel skogsskövling gör så att vi människor kommer närmare djur, som kan sprida smittor som tidigare varit okända.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det kan handla om djur som förlorat sina ursprungliga boplatser när vi människor förändrat naturområden, till exempel fladdermöss och olika sorters gnagare.

-Aldrig tidigare har det funnits så många möjligheter för djursmittor att föras över till människor, sa chefen för FN:s miljöorgan UNDP i en intervju med den brittiska tidningen the Guardian i förra veckan.

Även jordens förändrade klimat leder till att nya sjukdomar kan spridas. När permafrosten i norr tinar kommer ett okänt antal sjukdomsspridande organismer att frigöras, och en svensk forskargrupp försöker ta reda på vilka de är.

Omvänt finns det nu en risk att coronaviruset som cirkulerar runt jorden kan utgöra ett hot mot stora apor. I Kongo, Rwanda och Uganda har man stängt gorillaparker för både turism och forskning för att skydda djuren.

Ännu vet man inte om aporna kan drabbas av covid-19, men eftersom vi är genetiskt lika så finns det en risk, och andra luftvägsinfektioner har visat sig kunna spridas till dem.

Veckans Klotet handlar om hur människans påverkan på naturen kan göra oss mer utsatta.

Programledare: Marie-Louise Kristola

Pandemin vi just nu genomlever har lett till en kraftfull omställning av samhället på rekordkort tid. Kan vi lära av det för att få till den klimatomställning som forskare menar behövs?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

OBS På grund av coronaviruset utgår Klotets ordinarie sändningstid onsdag 25/3, istället kan du höra programmet samma dag kl 18.14 i P1.

Utsläppen har minskat radikalt i hårt drabbade länder, och vissa menar att det som händer nu kan tas som intäkt för att det är möjligt att förändra vår livsstil, och att en sådan förändring därmed också borde kunna vara möjlig för att lösa klimatkrisen.

Andra påpekar att pandemin och de ekonomiska problem som följer med den, tvärtom kan leda till en tvärnit för klimatsatsningar och gröna investeringar.

Är coronakrisen en källa till inspiration eller en katastrof för miljön?

Den frågan diskuterar vi i veckans Klotet, tillsammans med Victor Galaz, forskare och vice chef på Stockholm Resilience Center vid Stockholms Universitet, Svante Axelsson, med ett förflutet inom miljörörelsen och numera nationell samordnare för Fossilfritt Sverige och Jytte Guteland, socialdemokratisk EU-parlamentariker och särskild rapportör för arbetet med den nya klimatlagen inom EU.

Programledare: Marie-Louise Kristola

Det som länge varnats för, nämligen att världens korallrev kommer att förstöras till följd av klimatförändringen, tycks nu vara på god väg att hända.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Världens korallrev mår allt sämre när den globala medeltemperaturen stiger. Flera allvarliga blekningshändelser har redan inträffat, senast för ett par år sedan, och nu kan en ny våg av blekning vara på gång utanför Australiens kust, där Stora Barriärrevet ligger.

Den osedvanligt heta sommaren i Australien, som orsakat mycket omfattande torka och rekordstora skogsbränder, har också gjort havet varmare, och nu är risken stor att hettan också leder till att de värlsdsarvsklassade korallerna i Barriärrevet drabbas av en omfattande blekning i år igen. Något som skulle vara förödande, redan är två tredjedelar av revet påverkat av den blekning som inträffade för ett par år sedan.

Även i Thailand har korallreven påverkats, och hela områden har försvunnit, berättar en erfaren dykinstruktör. Det som länge varnats för, nämligen att världens korallrev kommer att förstöras till följd av klimatförändringen, tycks nu vara på god väg att hända.

Programledare: Marie-Louise Kristola

Bidrag och subventioner till fossila bränslen ökar igen i världens länder, det visar den senaste statistiken från OECD, som publicerades i somras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trots att G20-länderna redan 2009 kom överens om att gradvis fasa ut sina subventioner av fossila bränslen, så spenderas fortfarande miljarder ur olika statskassor på att underlätta och stimulera försäljningen av olja, kol och gas.

Fossilsubventioner är motsatsen till principen "förorenaren betalar", och de motverkar försöken att hejda klimatförändringen. Många vill att subventionerna ska bort, men protesterna blir ofta högljudda när de ska slopas. Till exempel i Ecuador, när regeringen försökte ta bort stöd som gjorde bensinen billigare.

Klimatutsläppen skulle minska radikalt, om alla fossilsubventioner slopades.

Klotet handlar denna vecka om bidragen som håller fossilindustrin under armarna. Gäster i programmet är Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs Universitet, och Mette Kahlin McVeigh, chef för klimatprogrammet på den gröna, liberala tankesmedjan Fores.

Programledare: Mona Hambraeus

Efter en intensiv politisk debatt stängde en kärnreaktor i Ringhals vid årsskiftet, och ytterligare en kommer att stänga vid kommande årsskifte, men rivningen av dem kommer att ta minst tio år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att ett kärnkraftverk stänger verksamheten betyder inte att det kommer att rivas i första taget, det är tvärtom en mycket långsam och långdragen procedur.

För Ringhals-reaktorerna kommer det att dröja minst tio år innan de har kunnat rivas. Kärnkraftverket i Barsebäck, där den första reaktorn stängde för mer än 20 år sedan, står fortfarande kvar på samma plats.

De svenska kärnkraftverken är gamla och nu är hälften av de tolv reaktorerna, som startades på 70- och 80-talet, stängda eller mycket nära att stängas; två i Barsebäck, två i Oskarshamn och snart två i Ringhals.

Ännu har ingen av dem rivits, men det arbetet inleds nu, och planen är att det ska ske under den närmaste tioårsperioden. Även den gamla reaktorn i Ågesta, som inte varit i bruk sedan 1974, ska påbörja rivning nu.

Att det tagit så lång tid har att göra med att slutförvaret där det radioaktiva skrotet från de rivna reaktorerna ska förvaras inte är klart. Att det tar tid att riva kärnkraftverk är symtomatiskt även internationellt.

Av världens 623 kärnreaktorer hade 173 stängts permanent enligt siffror från IAEA från förra året. Det stora flertalet av dem står kvar. Stark opinion mot att transportera och förvara radioaktivt avfall är ett vanligt skäl till att reaktorerna inte kan rivas. Slutförvaren blir helt enkelt inte färdigbyggda.

Kostnaderna för den långa väntan är omfattande, bara för Barsebäck ligger kostnaden från det att den andra och sista reaktorn stängde 2005 på omkring 3 miljarder kronor fram till i år, varav den största delen kommer från svenska staten, det vill säga Sveriges skattebetalare, som en ersättning för att reaktorerna stängdes tidigare än planerat.

Klotet handlar denna vecka om hur rivningen av våra kärnkraftverk ska gå till och varför det tar så lång tid.

Gäster i programmet är Kristina Gillin, med många års erfarenhet från svensk kärnkraftsindustri och numera konsult, Henrik Efraimsson från Strålsäkerhetsmyndigheten och Johan Swahn från MKG, Miljöorganisationernas Kärnavfallsgranskning.

Programledare: Marie-Louise Kristola

Den rekordvarma vintern har lett till att många av landets skidanläggningar i södra delen av Sverige inte har kunnat öppna på grund av snöbrist.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vasaloppsarrangörerna sliter med att få åkbara spår i ordning till helgen, samtidigt som en skidort i franska Pyrenéerna flyger in snö med helikopter.

Redan idag används konstsnö vid i stort sett alla svenska skidanläggningar, även i norr, och allt tyder på att behovet av att tillverka snö kommer att öka framöver, när klimatet blir varmare.

För att snökanonerna ska kunna jobba krävs både energi och stora mängder vatten, som tas från intilliggande vattendrag, och här kan det uppstå skador på miljön, något som uppmärksammats av bland andra Länsstyrelsen i Jämtland.

Uppvärmningen går snabbare i norra Sverige jämfört med hur den globala medeltemperaturen stiger, och klimatprognoserna säger att skidsäsongen i Sverige kommer att bli kortare framöver, samtidigt som skidanläggningarna vill förlänga tiden för skidåkning. Därför forskas det på nya metoder att till exempel lagra snö.

Veckans Klotet sänds direkt från skidorten Åre i Jämtland. Gäster i programmet är Erik Melin från Peak Innovation och Gunhild Rosqvist från Stockholms Universitet, professor och föreståndare för Tarfala forskningsstation, där man bland annat forskar om glaciärer och fjällmiljö.

Programledare: Marie-Louise Kristola

Enorma summor pengar måste flyttas - från kol, olja och gas över till förnybar energi om vi ska bygga ett fossilfritt samhälle.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en omarbetad repris från hösten 2019.

– Kan vi styra pengarna i en riktning som är mer klimatsmart, då får vi effekter i hela systemet, säger Joakim Jansson, som är initiativtagare till sajten Klimatbytet, som uppmanar privatpersoner att flytta sina pensionspengar till hållbara fonder.

Sedan starten i våras har Klimatbytet fått ett par hundra miljoner kronor att flyttas över uppger personerna bakom nätsajten.

Men de riktigt stora pengarna sitter de som förvaltar pensionsfonder och andra fonder på. De stora investerarna har stort inflytande med sina omfattande tillgångar, och det verkar som att investerare nu försöker använda sin makt.

Ett ökat antal initiativ där företrädare för fondbolag gått samman för att sätta press på företag att bli mer klimatvänliga har dykt upp de senaste åren, säger forskare som Klotet pratat med. Det senaste exemplet presenterades på FN:s toppmöte om klimatet i New York för några veckor sedan.

Klotet gästas av Emma Sjöström, som forskar om hållbar finans på Handelshögskolan, och Per Georgzén från banken SEB.

Programledare Marie-Louise Kristola.