Klotet

Många av världens städer har förvandlats till regelrätta värmeöar, bland annat på grund av en ständigt ökande användning av elektriska apparater i till exempel bostäder och industrier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Värst är det i megastäder som Tokyo, Shanghai och Peking, här kan temperaturen i stadskärnan, när energikonsumtionen är som högst, vara mellan sex och åtta grader högre än på den omgivande landsbygden.

Men även i en stad som Göteborg kan termometern landa på två till tre grader mer i stadskärnan, än i närområdet utanför staden, enligt professor Deliang Chen från Göteborgs Universitet, som är en av forskarna bakom studien.

Orsaken till den extra uppvärmningen är att alla maskiner och elektriska apparater, till exempel kylskåp, anläggningar för luftkonditionering och industrirobotar, som används i en stad, utstrålar värme, direkt till atmosfären.

Den här uppvärmningen ska läggas till den som orsakas av utsläpp av växthusgaser, och i takt med att energikonsumtionen ökar kommer problemet att växa.

Att spillvärme från apparater och maskiner ökar på klimatförändringen har man känt till tidigare, men nu har forskare, bland annat från Göteborgs Universitet, för första gången gjort en detaljerad global kartläggning av problemet, som också visar den regionala spridningen på ett nytt sätt, i en studie som publicerats i tidskriften Nature Scientific Data sommaren 2019.

Och det visar sig mer omfattande än man tidigare trott. Den ökade energin, så kallad radiative forcing, till följd av spillvärme motsvarar ungefär tio procent av den energiökning i atmosfären som orsakats av utsläpp av växthusgaser de senaste 50 åren, enligt studien.

De senaste 50 åren har värmestrålning från energianvändning tredubblats enligt studien, och den förväntas fortsätta att öka kraftigt de kommande decennierna.

Lokalt och regionalt kan det här påverka klimatet i städer som blir till värmeöar; förutom att det helt enkelt är varmare kan det resultera i fler åskväder och mer regn, enligt Deliang Chen.

Försök görs för att minska energianvändningen, och därmed värmeutstrålningen, till exempel med gatubelysning som slås av och på med sensorer, när någon är i närheten. På så sätt kan man undvika att belysning står på även om ingen person passerar.

Klotets reporter har varit på Kungsholms Strand i Stockholm där sådana här lampor testas, och Trafikverket har planer på fler försök senare i år.

Det blir också samtal om hur klimatet i städer egentligen påverkas och hur energikonsumtionen skulle kunna begränsas.

Programledare: Marie-Louise Kristola

En stor del av jordens naturliga miljöer har förändrats kraftigt av oss människor, och människans aktivitet hotar fler arter än någonsin tidigare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skogar huggs ned, korallrev försvinner och landlevande djurarter har minskat med minst 20 procent.

Totalt kan en miljon arter stå inför en nära utrotning, enligt den internationella expertorganisationen IPBES rapport om den biologiska mångfalden, som presenterades för knappt ett år sedan.

Många arter är hotade för att vi människor har förstört deras naturliga livsmiljöer.

Det kan handla om att ett markområde använts till en industrianläggning eller att våtmarker dikats ut för att ge plats till åkrar att odla mat på.

Men nu ska förstörda naturmiljöer återskapas. FN har utsett det kommande årtiondet till ett decennium för restaurering av ekosystem.

FN:s miljöprogram UNEP och deras livsmedels- och jordbruksorganisation FAO kommer hålla i arbetet, och målet är att restaurera 350 miljoner hektar biologiskt utarmade landskap till 2030.

Under året kommer en organisation och ett särskilt kontor att byggas upp, som ska administrera det hela.

För svensk del är det framför allt våtmarker som har gått förlorade, ungefär en fjärdedel av de som ursprungligen fanns.

Klotet besöker en industritomt utanför Umeå, som nu ska omvandlas till ängsmarker, och vi följer upp hur det har gått för fisken, efter att en gammal flottled utanför Gällivare restaurerats under många år.

Gäster i programmet är Eva Amneus Mattisson från Naturvårdsverket, och vi hör också Ulrika Modéer, assisterande generalsekreterare för FN och chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete.

Programledare: Marie-Louise Kristola

Brist på vatten är ett akut problem i många av världens stora städer, och i ett varmare klimat med mer torka ökar kampen om vattenresurserna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Australien har man haft tre år av svår torka, som är en av orsakerna till de omfattande skogsbränder som härjat landet sedan före jul, och i den lilla staden Armidale riskerar vattnet att ta helt slut om något år.

Men vattnet har redan tagit helt slut på andra håll tidigare. I indiska Chennai kom det plötsligt inget vatten ur kranarna i somras, och även i Kapstaden i Sydafrika har befolkningen tidigare levt med svår vattenbrist. Stora städer värst drabbade.

Sveriges Radios latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt den brasilianska megastaden Sao Paolo, med 21 miljoner invånare, där man nu letar nya vattenkällor många mil från staden, efter att de naturliga vattenkällorna i området asfalterats och byggts över.

Inom några år finns det en risk för att vattnet ska ta slut helt här befarar Sao Paolo-bon Adriano Sampaio, som sa upp sig från sitt jobb för att leta efter dolda vattenkällor på heltid.

Med ett ökat tryck på vattenresurserna ökar också risken för konflikter mellan länder. Ett sådant exempel rör floden Nilen i Afrika, där Etiopien bygger en gigantisk damm för vattenkraft, som gör att Egypten nedströms ser ett hot mot den egna vattenförsörjningen.

Redan idag bor flera miljarder människor i områden som riskerar att drabbas av torka, och siffran kommer att öka kraftigt till år 2050.

Så vad är lösningen? Avsaltning av havsvatten och återanvändning av avloppsvatten är några tekniska metoder som kan användas, men i grunden måste vi människor ändra vår användning av vatten, och helt enkelt bli mer sparsamma, enligt många experter.

Gäster i programmet är Jenny Grönwall, vattenexpert från Siwi, Stockholm International Water Institute, och Peter Dahlqvist från Sveriges Geologiska Undersökning SGU.

Programledare: Marie-Louise Kristola

Snabbare och tidigare än många trott sker nu en minskning av användningen av kol i både Europa och USA. Under 2019 har den här för klimatet positiva trenden varit stark.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Europas största kolanvändare, Tyskland, minskade koleldningen med mer än 20 procent jämfört med 2018. I andra länder har det skett en regelrätt kollaps av användningen av kol, en utveckling som överraskat såväl analytiker, som ägarna till de idag alltmer förlustbringande kolkraftverken.

Ett av företagen i kolbranschen är svenska Vattenfall som fortfarande äger flera kolkraftverk i Tyskland, bland annat det gigantiska Moorburg i Hamburg, som bara ett par år efter starten går på begränsad kapacitet på grund av bristande lönsamhet vissa perioder.

I USA gick kolanvändningen ned med 18 procent under förra året, enligt analysföretaget Rhodium Group. Det är den största minskningen på ett år i historien, och minskningen sker samtidigt som president Donald Trump försökt hålla kolindustrin under armarna på olika sätt.

Raset för kolanvändningen ledde till en minskning av klimatutsläppen från kraftsektorn med 10 procent, men USA:s totala utsläpp ökade ändå.

Samtidigt som kolindustrin brottas med lönsamhetsproblem i västvärlden, fortsätter expansionen i Asien, i både Indien och Kina. Och för Afrika söder om Sahara talar vissa bedömare om en boom för kol

Starkt kolberoende Australien brottas just nu med värre och mer omfattande skogsbränder än på länge, och där skärps nu den interna debatten om det klimatskadliga kolet.

Att sluta elda kol beskrivs ofta som avgörande för hur det ska gå med klimatet. Det finns flera sorters fossila bränslen, men utsläppen från just kol är mångdubbelt större, än de från olja och naturgas.

Så vad kommer att hända med kolförbränningen? Vissa forskare och debattörer efterlyser nu ett totalt stopp för koleldning i världen. Men vilka är utsikterna för det?

I veckans Klotet handlar det om kol och nedgången för det som ibland kallats för det svarta guldet.

Gäster i programmet är Mikael Höök, forskare inom globala energisystem på Uppsala Universitet, och Karl Hallding, forskare på Stockholm Environment Institute, SEI.

Programledare: Marie-Louise Kristola

I ett försökshus i Skellefteå gör ett lager av vätgas så att solen kan värma huset året runt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur kan man få el från solen att räcka hela vintern i ett hus i Norrland?

Det är en utmaning i hela vårt nordliga land, men ett extra knivigt problem i norra Sverige, där solen knappt lyser alls halva året.

Under sommaren lyser solen i norr desto mer, närmast dygnet runt, och hemligheten är att göra vätgas med hjälp av solel som produceras i överflöd sommartid. Vätgas som sedan fungerar som en energibank att ta av under den mörka årstiden.

Precis så gör man i ett försökshus i Skellefteå, som Klotets Marie-Louise Kristola har besökt, och du hör hennes reportage i programmet.

Att kunna lagra energi från förnybara källor som sol och vind, så att man kan använda elen vid ett senare tillfälle om det behövs, är en viktig fråga för både sol- och vindkraft. Förnybar energi kritiseras ibland för att vara osäker, att vinden kanske inte blåser eller solen inte skiner just när det behövs mycket el. Energi behövs i alla väder och under alla årstider, även när det är vindstilla eller mörkt, och leveranssäkerhet är en nödvändighet.

Så hur kan vi få säkerhet i ett elsystem som bygger på förnybara energikällor, så att vi kan tända lampan och värma våra hus även när vinden mojnat?

Svaret skulle kunna vara att skicka el i ledningar mellan olika platser - när det är vintermörkt i norra Sverige och ljuset lyser med sin frånvaro, kanske det blåser i Skåne, eller så skiner solen i Spanien.

Ett annat alternativ för att få den förnybara elen att räcka längre är att, som i försökshuset i Skellefteå, lagra energin när produktionen är som mest intensiv, för att kunna använda överskottet när det behövs senare.

Ett jättelikt batteri skulle förstås kunna fungera, men det är dyrt och utrymmeskrävande. Därför kan vätgas bli intressant, universums minsta molekyl, som solen till största delen består av.

Kanske kan den här lilla molekylen också hjälpa till att göra stålproduktion mer klimatvänlig. Idag är just stålindustrin en av de största utsläpparna av koldioxid. I Luleå byggs en pilotanläggning, hör ett reportage därifrån i programmet.

Gäster i Klotet den här veckan är Hans Olof Nilsson, elingenjör och vätgaspionjär, Anna Alexandersson på forskningsinstitutet RISE och Göran Lindbergh, som forskar om vätgas och bränsleceller vid Kungliga tekniska högskolan, KTH i Stockholm.

Programledare: Niklas Zachrisson

2019 går mot sitt slut och Vetenskapsradions miljöprogram Klotet bjuder därför på utvalda miljöhändelser från året. Det blir hagelstormar, smältande isar, och Greta Thunbergs genombrott bland annat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi diskuterar FN:s stora klimatmöte i Madrid som många beskriver som en besvikelse. Vi hör om en av årets mest betydelsefulla personer för vetenskapen enligt tidskriften Nature, Greta Thunberg. Den unga klimataktivisten som blivit världskändis och symbol för klimatproteströrelsen som vuxit explosionsartat i år.

Det bjuds också på inslag om vårt begär efter nya kläder, om extrema regn och hagelstormar och om det nya Arktis när isen smälter.

Vi dricker glögg och äter pepparkakor, julmyser helt enkelt under säsongens sista program.

Medverkar gör Klotets reportrar Niklas Zachrisson, Björn Gunér och Mona Hambreus.

Vi sänder från en musikstudio i Uppsala tillsammans med musiker Staffan Lindberg som också kallar sig för koldioxidbantare.

Programledare: Marie-Louise Kristola

Utsläppen av växthusgaser ökar och tidsrymden för att hejda jordens uppvärmning vid 1,5 grader krymper. Det är läget när

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men varken forskarnas varningar eller Greta Thunbergs växande följarskaror verkar ha fått årets förhandlingar att gå lättare. Tvärtom rapporteras nu att de kärvar svårt.

Att USA är på väg att lämna Parisavtalet har lett till att en del länder nu tycks mindre benägna att gå framåt, rapporteras inifrån förhandlingsrummen.

– Det är något av en besvikelse, säger Stina Bagge som är ungdomsorganisationen Push representant på Madrid-mötet.

Samtidigt har frågan om hur länder som drabbas av skador på grund av klimatförändringar ska ersättas, seglat upp starkare än någonsin. Nu kräver utvecklingsländerna kompensation.

Kan EU presentera något som kan lösa upp knutarna i förhandlingarna? Förhoppningar finns om att EU-toppmötet i slutet av veckan ska kunna presentera något.

Värdlandet Spanien har fått fler värmeböljor och sommarsäsongen förlängd med runt en månad på bara 40 år, enligt landets motsvarighet till SMHI, och nu oroas man för hur turisterna ska finna hettan uthärdlig.

Veckans Klotet sänds direkt från klimatmötet i Madrid.

Programledare: Marie-Louise Kristola

Få kommuner har en färdig plan för hur skyfall ska hanteras för att undvika översvämningar, det trots att prognoserna visar att antalet mycket kraftiga regn kommer att öka till följd av ett förändrat klimat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett av de värsta skyfall som drabbat en svensk stad lade stora delar av Malmö under vatten den 31 augusti 2014.

Redan då var Malmö igång med att ta fram en skyfallsplan, efter att ett ännu värre regn drabbat Köpenhamn några år tidigare, men i malmöbon Per Branses bostadsområde fanns inte tillräckliga skydd och han fick sin källare och trädgården översvämmade.

– När jag gick ut med stövlarna fylldes de med vatten och det kändes som att de vägde 100 kilo. Det var svårt att hålla balansen, så jag ramlade och fick en kallsup, och det var ju blandat med avloppsvatten.

Nu visar forskning att ganska enkla åtgärder som håller kvar vattnet på rätt platser kan minska skadorna på hus och hem drastiskt. Det handlar bland annat om fler gröna ytor, som parker, som kan fånga upp vattnet när det regnar.

En stadsdel i Malmö hade byggts om och anpassats, och där blev skadorna betydligt mindre omfattande, visar en forskningsrapport i efterhand.

Skyfall orsakar redan nu varje år stora skador för samhället. Till nästa sekelskifte förväntas skyfallen bli mer intensiva, enligt en kartläggning från SMHI.

Resultaten visar att hela landet drabbas av skyfall även om de är något vanligare i söder. De kan i stort sett vara lika kraftiga i norr som i söder.

Behovet av klimatanpassning är alltså stort, och skador till följd av klimatförändringen är också ett ämne som kommer att diskuteras på FN:s klimatmötet i Madrid.

Gäster i programmet är Anders Rimne, vattenexpert Boverket och SMHI:s Erik Kjellström, professor i klimatologi.

Programledare: Niklas Zachrisson

Nu pågår uppladdningen inför FN:s klimatmöte i Madrid, som inleds i början på december. Greta Thunberg är på väg över Atlanten och alla länders förhandlingsdelegationer förbereder sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klotets reporter följer med Sveriges chefsförhandlare bakom kulisserna för att höra hur han laddar upp. Det som formellt ska förhandlas i Madrid är detaljer i reglerna kring Parisavtalet.

Avtalet slöts 2015, trädde i kraft 2016 men kommer att börja gälla praktiskt först nästa år 2020. Det är också nästa år som länderna måste komma med nya löften om utsläppsminskningar.

De löften om att minska utsläpp som getts hittills räcker bara till att hejda uppvärmningen vid drygt tre grader, så om två-gradersmålet, eller 1,5-gradersmålet, ska kunna nås krävs mer.

Eftersom USA drar sig ur Parisavtalet ställs ännu mer hopp till att EU ska agera draglok i klimatförhandlingarna.

Samtidigt sliter EU med inre motsättningar i klimatfrågan, och länderna har, trots stora ansträngningar det senaste året, ännu inte lyckats enas om ett mål om att unionen ska bli klimatneutral och nå nettonoll-utsläpp till 2050. Så hur ska EU lyckas ta sig an förväntningarna?

Parallellt med mötet planerar ungdomsrörelsen med Greta Thunberg i spetsen stora demonstrationer, och demonstranternas rop ekar nu ända in i förhandlingslokalerna. Hur påverkar det ökande trycket från ungdomsrörelsen utgången av mötet?

Gäster i Klotet är Sveriges vice chefsförhandlare Christoffer Nelson, och Björn-Ola Linnér, professor vid Linköpings Universitet, med fokus på klimatpolitik. Hör också Sveriges Radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden.

Programledare: Marie-Louise Kristola

Många pratar om elbilar nu, men i kulisserna utvecklas bränsleceller som kan driva bilar med vätgas och som bara ger vattenånga ur avgasröret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fördelen med vätgasbilar är att de har en längre räckvidd än klassiska elbilar som går på batterier. Det går också fortare att tanka bilarna - i den mån man hittar något tankställe.

Ännu finns få vätgasbilar i Sverige och bara fyra fungerande vätgasmackar i Sverige. En av dem ligger i Mariestad och drivs av solel, och här har också kommunen tio vätgasbilar som används i den kommunala verksamheten.

Norge och Danmark ligger före Sverige i utvecklingen och har fler vätgasmackar än Sverige.

För att minska utsläppen från lastbilar skulle vätgas och bränslecellsdrift kunna vara viktigt, eftersom det kan vara svårt att få tillräcklig räckvidd med batterier för så tunga fordon.

En del bedömare pekar nu på att lastbilar kan bli en murbräcka för vätgasdrift och driva på utbyggnaden av till exempel mackar. Flera stora internationella lastbilstillverkare har också aviserat rejäla satsningar på bränsleceller och vätgaslastbilar.

I Klotet denna vecka handlar det om vätgasbilarnas framfart, i Sverige och Europa. Gäst i programmet är Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers Tekniska Högskola.

Programledare: Marie-Louise Kristola