Klotet

Hela byar på ön Fiji i Stilla Havet har evakuerats på grund av klimatet, och människor känner sorg och oro när deras gamla hem inte längre finns kvar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

FN:s klimatpanel IPCC varnar för en allt snabbare stigande havsnivå, och på låglänta öar i Stilla havet märker människor redan av effekten.

Kiribati har köpt land på Fiji för att kunna rädda sina 110 000 invånare när havet slukar hela atollnationen.

På Fiji har man samtidigt tvingats evakuera hela byar intill havet som blivit översvämmade och flytta byborna upp i bergen.

På Amerikanska Samoa bygger folk hus på de branta vulkanklipporna för att vågorna tagit deras strandtomter. Många lämnar också ön.

Samtidigt sätts allt fler skyddsmurar upp mot mot havet och forskare testar att kyla ned koraller som dör av stigande havstemperatur, eftersom reven är ett bra skydd mot stormfloder.

Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har som en av få utländska journalister besökt stillahavsöarna som dränks av den globala uppvärmningen, hör hans berättelser därifrån.

Samtidigt som effekterna av klimatförändringen är högst kännbara på flera platser på jorden finns ännu inget system för att ersätta de som drabbas.

Hittills har fokus till stor del legat på anpassning till nya klimatförhållanden, men vad ska man göra när landområden och andra värden inte kan anpassas utan helt går förlorade?

Permanenta förluster på grund av ett förändrat klimat är ett relativt nytt akademiskt fält, och för några veckor sedan arrangerades det första internationella forskarmötet i ämnet i Lund. Emily Boyd vid Lunds universitet forskar om de här frågorna och är gäst i veckans Klotet. Hör också Karina Barquet från Stockholm Environment Institute SEI, specialiserad på hur kustområden påverkas av stigande havsnivåer.

Programledare: Mona Hambraeus

350 brödlimpor per minut kastas, enligt forskning. Hur ska matavfallet kunna minskas?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I sopcontainrar finns fullt ätbar mat, och när Klotets reporter följer med en influerare på sociala medier ut för att leta dröjer det inte länge förrän han ramlar på både paprika, lök och apelsiner.

Av miljöskäl lever @dumpsterdivan ungefär till hälften på mat som har kasserats av andra, och kanske är det inte konstigt att det går att hämta en så stor del av sin försörjning från containerfynd, med tanke på att en tredjedel av livsmedelsproduktionen blir till avfall, i olika led.

I Sverige blir runt 1,3 miljoner ton mat avfall varje år. När den slängda maten producerades gav den upphov till utsläpp av omkring två miljoner ton koldioxid, eller ungefär tre procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, enligt Naturvårdsverket.

Matsvinnet beskrivs som en av de stora klimatutmaningarna, i FN:s klimatpanel IPCC:s specialrapport om markanvändning, som publicerades i augusti. Att halvera matsvinnet till 2030 är också ett av FN:s hållbarhetsmål.

I Frankrike finns sedan några år en lag som förbjuder större livsmedelsbutiker att kasta mat, istället måste de skänka bort den till behövande. Nu vill upphovsmannen skicka den franska matsvinnslagen på export.

Gäster i veckans Klotet är Karin Fritz från Livsmedelsverket, som leder ett projekt för att minska matsvinnet, och Kim Bolton, professor vid Borås Högskola.

Programledare: Mona Hambraeus

Säkerheten runt Sveriges kärnkraftverk ställs inför nya utmaningar. Hotbilden har förändrats. Hur klarar de det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu är det inte bara tekniken som kan gå sönder och orsaka problem, yttre hot som cyberattacker och kraschande flygplan är en realitet som kärnkraftverken behöver kunna bemöta.

Veckans Klotet tar avstamp i den pågående kärnkraftsövningen Havsörn, som är den största hittills i Sverige, runt 5000 personer från flera länder deltar. En del i övningen är en evakuering av boende på Gräsö.

Men när Klotets reporter är på plats för att följa det iscensatta dramat hinner inte räddningen fram till Jan och Ingegerd Häggqvist, som bor längst bort.

– Nu har det gått bra många timmar och vi är precis i vindriktningen från kärnkraftverket, säger Jan Häggqvist medan de väntar på undsättning under övningen.

Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan skärptes säkerhetskraven på svenska kärnkraftverk. Från slutet av nästa år ska det som kallas för oberoende härdkylning finnas på plats, något som sägs öka säkerheten radikalt.

Hur säker är den svenska kärnkraften? Vad gör ansvariga myndigheter i ett krisläge? Hur sprids radioaktivitet i markerna?

Gäster i Klotet är Jan Hanberg på Strålsäkerhetsmyndigheten och energiforskaren och debattören Tomas Kåberger, professor vid Chalmers Tekniska Högskola.

Programledare: Marie Louise Kristola

Att lagra koldioxid långt nere under jord kan bli nödvändigt för att hejda klimatförändringen. Det har talats om tekniken i decennier, men först nu, när det blivit alltmer brådskande att minska utsläppen för att nå klimatmålen, så börjar någorlunda konkreta planer här i Sverige ta form.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tidigt ute är energi- och värmebolaget Stockholm Exergi, som nu bygger en testanläggning för att fånga in koldioxid från sina skorstenar.

Om projektet faller väl ut och övergår i storskalig infångning är tanken att koldioxiden ska skeppas till Norge för att där pressas ned under havsbotten. Även Cementa och Preem arbetar med planer på koldioxidlagring, medan flertalet av de andra stora utsläppande industrierna inte visat intresse.

Även i Sverige finns kapacitet att lagra koldioxid. I sydöstra Östersjön och sydvästra Skåne finns geologiskt lämpliga områden, med porös sandsten, och SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, lämnade 2017 en rapport där de skriver att potentialen för lagring i Sverige är större än prognoserna för framtida behov.

Det vore vettigt att snarast utreda de möjligheterna noggrannare, för att i framtiden inte bli alltför beroende av Norge, anser en del bedömare.

Än så länge finns många frågetecken om det ska bli något av med koldioxidlagringen över huvud taget. Norska Stortinget har ännu inte fattat beslut om en nödvändig miljardinvestering, och det är fortfarande billigare att bara släppa ut koldioxiden än att lagra den.

Men det brådskar. 2045 ska Sverige ha det som kallas för netto-nollutsläpp. Det betyder att vi om bara 26 år – med hjälp av olika metoder – kunna "ta tillbaka" lika mycket koldioxid som släpps ut. Även med kraftiga utsläppsminskningar så kommer en del utsläpp att finnas kvar, och de behöver tas om hand på olika sätt. På så sätt ska totalen bli ett nollsummespel.

Vad behövs för att koldioxidlagring ska bli verklighet?

Klotet gästas av Lars Zetterberg på Svenska Miljöinstitutet IVL, som är expert på ekonomiska styrmedel och Åsa-Britt Karlsson, som leder den statliga utredningen om minusutsläpp.

Programledare: Marie-Louise Kristola

Enorma summor pengar måste flyttas - från kol, olja och gas över till förnybar energi om vi ska bygga ett fossilfritt samhälle. Är det finansmarknaden och vanliga pensionssparare som ska rädda klimatet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Kan vi styra pengarna i en riktning som är mer klimatsmart, då får vi effekter i hela systemet, säger Joakim Jansson, som är initiativtagare till sajten Klimatbytet, som uppmanar privatpersoner att flytta sina pensionspengar till hållbara fonder.

Sedan starten i våras har Klimatbytet fått ett par hundra miljoner kronor att flyttas över uppger personerna bakom nätsajten.

Men de riktigt stora pengarna sitter de som förvaltar pensionsfonder och andra fonder på. De stora investerarna har stort inflytande med sina omfattande tillgångar, och det verkar som att investerare nu försöker använda sin makt.

Ett ökat antal initiativ där företrädare för fondbolag gått samman för att sätta press på företag att bli mer klimatvänliga har dykt upp de senaste åren, säger forskare som Klotet pratat med. Det senaste exemplet presenterades på FN:s toppmöte om klimatet i New York för några veckor sedan.

Klotet gästas av Emma Sjöström, som forskar om hållbar finans på Handelshögskolan, och Per Georgzén från banken SEB.

Programledare Marie-Louise Kristola.

Naturskadorna och därmed kostnaderna för stormar, översvämningar och bränder ökar och nu varnar försäkringsbolagen för att de kan behöva backa. Det som utan vidare gått att försäkra i gårdagens klimat kan snart vara omöjligt att täcka, eftersom riskerna och kostnaderna blivit för stora.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi återvänder till den plötsliga hagelstormen i Lidköping strax före midsommar, och vi besöker skogsbrukaren i Bergslagen som sett hur klimatet förändrats under hans livstid och som länge arbetat med att göra skogen stark nog att klara framtidens villkor. Och så hör vi försäkringsbolagen, som förklarar att de inte själva kan ta hela den ökande risken. Programmet sänds direkt från Östersund och konferensen Ekonomiska risker i ett förändrat klimat. Programledare Marie-Louise Kristola.

Det gamla träkolet är tillbaka för att lösa metallindustrins klimatproblem. Nu kallas det biokol och ska ersätta fossilt bränsle i masugnarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Biokol har länge varit hett bland odlande klimatvänner som gräver ner det i marken för att förbättra jordmånen och binda ner koldioxid. Men nu ska det alltså ta rollen som klimatsnålt bränsle för de stora masugnarna, och det ska göras av spill från träindustrin. Poängen är densamma som för andra biobränslen: i stället för att tillföra atmosfären fossilt kol från urtiden så har biokolet i närtid tagit upp sitt kol från atmosfären.

Sveriges första anläggning för tillverkning av biokol i industriskala öppnas efter nyår i Bureå, och vi gör ett besök där. Vi besöker också anläggningen i Stockholmsförorten Högdalen där trädgårdsavfall blir till biokol som ska förbättra livet för stadens träd och där besökarna kan ta med sig de svarta flisorna hem till trädgården. En 20 gånger så stor anläggning planeras nu i regionen. Men var gör biokol störst klimatnytta egentligen, i masugnen eller i planteringen?

Programledare: Niklas Zachrisson

Området kring Nordpolen håller på att byta skepnad när klimatet förändras. Havsisen, som tidigare varit tjock och flera år gammal, ersätts av ett tunt istäcke som bildas på vintern och försvinner på sommaren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Polartrakterna hör till den del av världen där temperaturen stiger mest, och frågan är inte bara hur människorna, djuren och växterna där påverkas, utan också vilka återverkningar ett förändrat klimat och istäcke i Arktis får på vädermönster längre söderut, och hur snabbt och hur mycket smältande landisar höjer havsnivån.

Några svar kan väntas när FN:s klimatpanel IPCC idag släpper en specialrapport om hur klimatförändringarna påverkar haven och den så kallade kryosfären, den del av vår planet som är täckt av is och snö. Rapporten sammanfattar kunskapsläget utifrån redan publicerade studier och Klotet tar forskare till hjälp för att syna vad den säger om polartrakterna, och vi hör också om forskarnas färska intryck från egna expeditioner. Men fortfarande är kunskapsunderlaget bristfälligt för Arktis och den nya situationen där, något som den största polarexpeditionen någonsin nu ska försöka råda bot på. Vi får en rapport från isbrytaren som just avseglat från norska Tromsö, och så hör vi om ett norskt klimatprojekt som undersöker de nya möjligheter för fiske och utvinning av olja och mineral som öppnar sig när isen försvinner.

Programledare: Björn Gunér

Klimatet står i fokus den här veckan. Två fredagar i september arrangeras strejker och demonstrationer runtom i världen för en ambitiösare klimatpolitik, inspirerade av Greta Thunberg från Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är nu ett drygt år sedan 16-åriga Greta satte bollen i rullning med sin egen skolstrejk utanför Sveriges riksdag. Nu är hon i New York för att tala på FNs klimatmöten, personligen inbjuden av generalsekreterare Guterres, och hennes ord pryder en hel vägg av FN-skrapan.

Men vad krävs för att sådana här protester faktiskt ska kunna påverka politiken och samhället? Det diskuterar forskare i Klotet i en omarbetad repris från i våras, där vi även hör Greta Thunberg själv.

Vi får också en färsk rapport från vår USA-korrespondent Kajsa Boglind om hur Greta Thunberg tagits emot där och vilket genomslag protesterna kan få i USA.

Programledare är Marie-Louise Kristola.

(Den 25/9 handlar Klotet om polartrakterna, där klimatuppvärmningen går som fortast. Har du någon fråga om havsis, landis och glaciärer, eller mer allmänt om framtidens klimat och väder i våra trakter och norrut, så hör gärna av dig till oss – våra medverkande experter kan förhoppningsvis ge svar i programmet! Mejla din fråga till [email protected] eller skicka en tweet till @klotet och märk med #frågaklotet)

Cyklandet ska öka för klimatets och folkhälsans skull, enligt våra styrande politiker. Men vad görs för att det ska hända och vilka goda exempel finns?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klotet tar en cykeltur i Utrecht i Nederländerna, som nyligen utsågs till världens cykelvänligaste stad. Där får cyklisterna enorma parkeringshus av en typ som brukar vara reserverade för bilar, där får och kan man ledigt cykla två i bredd i varje riktning på de breda cykelbanorna, och med ett och samma kollektivtrafikkort går det enkelt att hyra cykel för några tior, över hela landet. Vi besöker också Uppsala som utsetts till Sveriges bästa cykelstad. Här ska ett nytt stort parkeringshus snart ska invigas invid stationen, och en satsning ska få fler att fortsätta cykla även på hösten och vintern. Men är sådana insatser tillräckliga för att göra någon skillnad för klimatet, och är våra politiker beredda att prioritera bort bilarna till förmån för cyklarna? Gäster är Anna Niska, forskningsledare för Cykelcentrum vid VTI, och Moa Rasmusson (L), ordförande föreningen Svenska Cykelstäder och ordförande samhällsbyggnadsnämnden Sollentuna kommun.

Programledare: Niklas Zachrisson