Klotet

I januari i år brast en gruvdamm i Brumadinho i Brasilien. 300 personer begravdes och dränktes i en våg av framrusande gruvslam. Frågan är om den här händelsen kan bli startskottet för en förändring?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var en av de värsta olyckorna med en gruvdamm i modern tid.

I Brasilien finns ett 80-tal dammar med liknande konstruktion, som när som helst kan brista. I flera andra länder finns flera tusen lika farliga dammar.

Klotet har besökt den brasilianska olycksplatsen och talat med överlevande.

– Det var som i en skräckfilm berättar 61-åriga byggjobbaren Luiz de Castro.

Han har fortfarande sår kvar på överläppen efter olyckan. Luiz de Castro höll på att bygga på en stålkonstruktion intill den 85 meter höga dammväggen när han hörde ett muller som från en av de jättelika schaktmaskinerna med tremetershjul och så började marken skaka.

Den 40 år gamla dammväggen av torkat slam hade lösts upp, sannolikt av regn, och brast. En gigantisk rödbrun lervåg, tillräcklig för att fylla 5000 simbassänger i OS-storlek, krossade allt i sin väg, under åtta kilometer. En bro, vägar, bostadshus, gruvbolagets kafeteria där många hade lunchrast och dränkte alla som inte hann undan.

Enligt flera statsvetare i Brasilien så har dammolyckan ändrat den nye konservative presidenten Jair Bolsonaro och hans ministrars retorik kring att miljöregler måste slopas för att få fart på ekonomin.

Presidenten twittrade att rättvisa måste skipas och att liknande tragedier ska förhindras framöver. Statliga gruvbolaget Vales VD har tillfälligt fått lämna sin post under utredning.

Men juristen Suely Araújo statsvetarprofessor vid Universitetet i Brasilia och under tio år chef för IBAMA, Brasilianska Naturvårdsverket, hon tror inte att katastrofen i Brumadinho kommer att stoppa Bolsonaros mål att försvaga miljöregler i det långa loppet.

I programmet hör du Sveriges Radios korrespondent i global hälsa Johan Bergendorffs reportage från platsen. Vi ställer också frågan om en liknande olycka skulle kunna hända i Sverige eller Europa.

I programmet analyserar även statsvetaren Mattias Fridahl, vid Linköpings universitet, hur EU-valet påverkar klimatpolitiken, och veckans lyssnarfråga handlar om klimatutsläpp från digitalisering och datalagring.

Programledare är Mona Hambraeus.

Programmet är en repris från den 29 maj.

Utsläppen av klimatgaser måste minska snabbt för att bromsa klimatförändringarna, enligt vetenskapen. I Klotet svarar kandidaterna till EU-parlamentet hur de kommer att agera i klimatpolitiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mer än 75 procent av EU:s koldioxidutsläpp kommer från energisektorn.
För att få ner utsläppen behövs det politiska beslut inom de närmaste åren som banar väg för ett fossilfritt energisystem, enligt forskarna.

Till 2050 bör nästan alla utsläpp vara borta, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Därför beskrivs årets val till EU-parlamentet som ett val för klimatet.

Sveriges kandidater till EU-parlamentet lyfter fram olika lösningar: både kärnkraft och helt och hållet förnybara energikällor. Hur ska just deras politik leda till att utsläppen minskar? I Klotet svarar också energi- och klimatforskare på vad som krävs för att EU-länderna ska kunna ställa om till fossilfritt energisystem.

EU-kommissionen har föreslagit en strategi för en klimatneutral ekonomi som gör att målen i Parisavtalet ska uppnås till år 2050. Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas väl under två grader.

Det är en utförlig långtidsstrategi som har godkänts av parlamentet och stöds av åtta länder, däribland Sverige. Under kommande mandatperiod ska övriga 20 medlemsländer ta ställning till om strategin ska bli hela unionens mål. I så fall kommer parlamentet att få en viktig roll när strategin för 2050 ska omsättas till praktisk politik med konkreta åtgärder.

I programmet medverkar Annika Ström Melin, journalist med fokus på EU-politik, och Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid KTH, tidigare aktiv inom miljörörelsen i EU.

Programledare är Mona Hambraeus.

På många håll lyser abborre och gädda med sin frånvaro. Torskfångsten är inte ens en tiondel jämfört med 1980-talet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Östersjön är ett av jordens mest förorenade hav. Det hotas av gamla miljösynder, övergödning och syrebrist. Och inte minst ett överfiske av framförallt torsk. Vad krävs för att fisken i Östersjön ska må bra igen?

En annan fråga som diskuteras är om sälstammen nu har vuxit sig såpass stark efter ett framgångsrikt miljöarbete, att den på sina håll pressar både fiskare och vissa fiskbestånd, framför allt torsk. Dessutom sprids en parasit från sälen till torskarna. Är det dags att utöka säljakten?

Det här är några av de frågor som diskuterades vid ett seminarium som Klotet arrangerade vid årets upplaga av Berwaldhallens Östersjöfestival, och som delvis sänds i veckans program.

Och om några veckor, den 29 maj, kommer forskarna i Internationella havsforskningskommissionen (ICES) att ge sitt råd till EU:s fiskeministrar för hur torskfisket i Östersjön kan bedrivas uthålligt.

I programmet ger sig Klotet ut i skärgården för att vittja ett fisknät. Blir det någon fångst? Medverkar gör Sara Hornborg, RISE, Sture Hansson, Stockholms Universitet, Henrik C Andersson, länsstyrelsen i Stockholm, Glenn Fridh, fiskare och innovatör, Gustaf Almqvist, länsstyrelsen i Stockholm,

Programledare: Niklas Zachrisson.

Programmet är en repris från 12 september 2018.

På många håll lyser abborre och gädda med sin frånvaro. Torskfångsten är inte ens en tiondel jämfört med 1980-talet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Östersjön är ett av jordens mest förorenade hav. Det hotas av gamla miljösynder, övergödning och syrebrist. Och inte minst ett överfiske av framförallt torsk. Vad krävs för att fisken i Östersjön ska må bra igen?

En annan fråga som diskuteras är om sälstammen nu har vuxit sig såpass stark efter ett framgångsrikt miljöarbete, att den på sina håll pressar både fiskare och vissa fiskbestånd, framför allt torsk. Dessutom sprids en parasit från sälen till torskarna. Är det dags att utöka säljakten?

Det här är några av de frågor som diskuterades vid ett seminarium som Klotet arrangerade vid årets upplaga av Berwaldhallens Östersjöfestival, och som delvis sänds i veckans program.

Och om några veckor, den 29 maj, kommer forskarna i Internationella havsforskningskommissionen (ICES) att ge sitt råd till EU:s fiskeministrar för hur torskfisket i Östersjön kan bedrivas uthålligt.

I programmet ger sig Klotet ut i skärgården för att vittja ett fisknät. Blir det någon fångst? Medverkar gör Sara Hornborg, RISE, Sture Hansson, Stockholms Universitet, Henrik C Andersson, länsstyrelsen i Stockholm, Glenn Fridh, fiskare och innovatör, Gustaf Almqvist, länsstyrelsen i Stockholm,

Programledare: Niklas Zachrisson.

Programmet är en repris från 12 september 2018.

Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kenya kommer cirka 85 procent av elen från förnybara energikällor, mest från termisk energi. Och mycket pengar investeras i bland annat stora vind- och solkraftsparker.

Men parallellt med de förnybara satsningarna pågår ett megaprojekt som involverar Kenya, där oljeutvinning- och export är ryggraden i en omfattande "utvecklingskorridor"genom Afrika. Det kallas Lapsset (Lamu Port Southern Sudan-Ethiopia Transport corridor) och syftet är en ekonomisk satsning i stora delar av östra Afrika som även involverar Etiopien och Sydsudan. Projektets mål är att öka den ekonomiska tillväxten med 10 procent om året fram till år 2030.

I det här andra programmet om Kenyas energival, besöker vår reporter Anders Wennersten Lapssetprojektet.

Kenya ska utvinna stora oljefyndigheter i Turkana i nordväst, och en pipeline ska transportera oljan till Lamu vid kusten där en djuphamn nu anläggs för att exportera oljan. Längs pipelinen planeras bland annat motorvägar, flygplatser, tåg och semesterorter.

- Vi har hittat olja i Kenya, som vi vill exportera, säger Norman Muraya, chefekonom vid Lapsset corridor development authority. Det är den myndighet som har ansvar för infrastrukturprojektet som i sin komplexitet och omfattning är svår att finna någonstans i världen, möjligen med undantag för projekten kring Kinas nya sidenväg.

Programledare är Mona Hambraeus.

Programmet är en repris från den 8 maj.

Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kenya kommer cirka 85 procent av elen från förnybara energikällor, mest från termisk energi. Och mycket pengar investeras i bland annat stora vind- och solkraftsparker.

Men parallellt med de förnybara satsningarna pågår ett megaprojekt som involverar Kenya, där oljeutvinning- och export är ryggraden i en omfattande "utvecklingskorridor"genom Afrika. Det kallas Lapsset (Lamu Port Southern Sudan-Ethiopia Transport corridor) och syftet är en ekonomisk satsning i stora delar av östra Afrika som även involverar Etiopien och Sydsudan. Projektets mål är att öka den ekonomiska tillväxten med 10 procent om året fram till år 2030.

I det här andra programmet om Kenyas energival, besöker vår reporter Anders Wennersten Lapssetprojektet.

Kenya ska utvinna stora oljefyndigheter i Turkana i nordväst, och en pipeline ska transportera oljan till Lamu vid kusten där en djuphamn nu anläggs för att exportera oljan. Längs pipelinen planeras bland annat motorvägar, flygplatser, tåg och semesterorter.

- Vi har hittat olja i Kenya, som vi vill exportera, säger Norman Muraya, chefekonom vid Lapsset corridor development authority. Det är den myndighet som har ansvar för infrastrukturprojektet som i sin komplexitet och omfattning är svår att finna någonstans i världen, möjligen med undantag för projekten kring Kinas nya sidenväg.

Programledare är Mona Hambraeus.

Över hela världen växer andelen förnyelsebar energi. I östafrikanska Kenya kommer nu drygt 85 procent av elen från förnyelsebara energikällor. Men hur långt räcker det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Även i länder med stora klimatutsläpp från fossila bränslen, som Indien, Kina och arabländerna, pågår en massiv satsning inte minst på solenergi. På flera håll har solenergin blivit billigare än till exempel olja. I Kenya är nu drygt 85 procent av elen från förnybara energikällor – och volymen väntas öka ytterligare de närmaste åren med hjälp av bland andra svenska företag inom solkraft.

Vår reporter Anders Wennersten har besökt landet och rapporterar om framsteg som görs. Men också om de många utmaningar som kvarstår för att landets klimatmål.

Stora summor investeras i förnybar energi. Även svenska företag har sökt sig till Kenya i sin jakt på nya marknader. Francis Kip-Utich Kaptich arbetar för ett av dem. Planen är att bygga några av de största solkraftsparkerna i landet.

- Här, säger han och pekar med handen ut över de lantliga kullarna i västra Kenya, här ska vi bygga en solkraftpark, till att börja med på 10 megawatt. Men ambitionen är att växa betydligt mer under de kommande åren.

Satsningarna sker dock parallellt med stora investeringar även i fossila bränslen, och koldioxidutsläppen har fortsatt öka under senare år. I takt med att levnadsstandarden höjs, ökar också energibehoven. Dessutom växer befolkningen snabbt - hälften av landets invånare är idag under 20 år.

Veckans program beskriver Kenyas fossilfria satsning.

Och nästa vecka, den 8 maj, handlar Klotet om Kenyas fossila vägval. Där pågår samtidigt en enorm infrastruktursatsning, tillsammans med grannländerna, som omfattar oljepipelines, djuphamn, flygplatser mm.

Programmet är en repris från 1 maj.

Över hela världen växer andelen förnyelsebar energi. I östafrikanska Kenya kommer nu drygt 85 procent av elen från förnyelsebara energikällor. Men hur långt räcker det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Även i länder med stora klimatutsläpp från fossila bränslen, som Indien, Kina och arabländerna, pågår en massiv satsning inte minst på solenergi. På flera håll har solenergin blivit billigare än till exempel olja. I Kenya är nu drygt 85 procent av elen från förnybara energikällor – och volymen väntas öka ytterligare de närmaste åren med hjälp av bland andra svenska företag inom solkraft.

Vår reporter Anders Wennersten har besökt landet och rapporterar om framsteg som görs. Men också om de många utmaningar som kvarstår för att landets klimatmål.

Stora summor investeras i förnybar energi. Även svenska företag har sökt sig till Kenya i sin jakt på nya marknader. Francis Kip-Utich Kaptich arbetar för ett av dem. Planen är att bygga några av de största solkraftsparkerna i landet.

- Här, säger han och pekar med handen ut över de lantliga kullarna i västra Kenya, här ska vi bygga en solkraftpark, till att börja med på 10 megawatt. Men ambitionen är att växa betydligt mer under de kommande åren.

Satsningarna sker dock parallellt med stora investeringar även i fossila bränslen, och koldioxidutsläppen har fortsatt öka under senare år. I takt med att levnadsstandarden höjs, ökar också energibehoven. Dessutom växer befolkningen snabbt - hälften av landets invånare är idag under 20 år.

Veckans program beskriver Kenyas fossilfria satsning.

Och nästa vecka, den 8 maj, handlar Klotet om Kenyas fossila vägval. Där pågår samtidigt en enorm infrastruktursatsning, tillsammans med grannländerna, som omfattar oljepipelines, djuphamn, flygplatser mm.

Hur mycket mindre koldioxid måste vi släppa ut för att klara tvågradersmålet? I tiotalet svenska städer är utmaningen konkret, tack vare en lokal koldioxidbudget. Och siffrorna är minst sagt utmanande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Uppsala universitet finns ett forskarteam, ledda av professor Kevin Anderson, som har räknat ut koldioxidbudgetar för ett tiotal frivilliga kommuner.

Hur stor förändring krävs av politikerna och invånarna för att klara budgetens utsläpp? Klotets reporter Marie-Louise Kristola åkte till Skellefteå i Västerbotten, som just har börjat med sitt budgetarbete. En stad som idag är helt beroende av tung industri och flyg

Skellefteå är en stad på gång. Man hoppas att Northvolts stora batterifabrik ska ge tusentals nya jobb. Befolkningen förväntas öka. Och koldioxidutsläppen ska samtidigt minska från dagens 660 000 ton med 16 procent per år fram till år 2040, enligt forskarnas budget.

För att klara det skulle till exempel alla fordon i kommunen behöva byts ut mot elfordon. På bara ett år. Hur ska det gå till att följa koldioxidbudgeten? Och vad säger kommuninvånarna om de förändringar som krävs?

Programledare är Mona Hambraeus.

Programmet är en repris från den 24 april.

Hur mycket mindre koldioxid måste vi släppa ut för att klara tvågradersmålet? I tiotalet svenska städer är utmaningen konkret, tack vare en lokal koldioxidbudget. Och siffrorna är minst sagt utmanande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Uppsala universitet finns ett forskarteam, ledda av professor Kevin Anderson, som har räknat ut koldioxidbudgetar för ett tiotal frivilliga kommuner.

Hur stor förändring krävs av politikerna och invånarna för att klara budgetens utsläpp? Klotets reporter Marie-Louise Kristola åkte till Skellefteå i Västerbotten, som just har börjat med sitt budgetarbete. En stad som idag är helt beroende av tung industri och flyg

Skellefteå är en stad på gång. Man hoppas att Northvolts stora batterifabrik ska ge tusentals nya jobb. Befolkningen förväntas öka. Och koldioxidutsläppen ska samtidigt minska från dagens 660 000 ton med 16 procent per år fram till år 2040, enligt forskarnas budget.

För att klara det skulle till exempel alla fordon i kommunen behöva byts ut mot elfordon. På bara ett år.

Hur ska det gå till att följa koldioxidbudgeten? Och vad säger kommuninvånarna om de förändringar som krävs?

Programledare är Mona Hambraeus.