Klotet

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ökade klyftor mellan fattig och rik och en höjd bensinskatt på det. Klimatpolitiken kritiseras för att gynna medelklassen i storstäderna. Nu höjs nya röster för en rättvis klimatomställning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Höjd skatt på fossila bränslen omfamnas inte av den som saknar fungerande kollektivtrafik. Och ett avdrag för elcykel hjälper inte den som pendlar åtta mil till jobbet. En elbilsbonus i samhällen utan laddstolpar är inte heller till någon större nytta.

Omställningen till ett fossilfritt samhälle kritiseras nu för att blunda för att de politiska åtgärderna leder till orättvisor. Vid FN:s senaste klimatmöte, som hölls i Katowice, mitt i polska kolgruvedistriktet Schlesien, var ”rättvis omställning” ett tema.

Nyligen bildades den nya socialdemokratiska tankesmedjan Gröna folkhemmet som formulerar problemet så här i en artikel på DN Debatt: ”Svensk politik är hård mot den som saknar resurser att leva klimatvänligt. Den bestraffar och beskattar men stärker alltför sällan möjligheterna att ställa om i gengäld.”

Och förra veckan bildades Partiet Vändpunkten som vill bemöta klimathotet och de växande klyftorna i Sverige.

Hur ser en rättvis, jämlik klimatpolitik ut?

I veckans Klotet träffar vi bland annat familjen Löfholm på Trägsta gård utanför Östersund som oroar sig för hur den nya regeringens klimatpolitik ska påverka deras möjligheter att bedriva sitt krav-märkta jordbruk.

I studion medverkar Kalle Sundin, initiativtagare till tankesmedjan Gröna folkhemmet, och Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores, som stöttas ekonomiskt av bland annat Centerpartiet.

Programledare: Marie-Louise Kristola

Repris från onsdag 20/2.

Ökade klyftor mellan fattig och rik och en höjd bensinskatt på det. Klimatpolitiken kritiseras för att gynna medelklassen i storstäderna. Nu höjs nya röster för en rättvis klimatomställning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Höjd skatt på fossila bränslen omfamnas inte av den som saknar fungerande kollektivtrafik. Och ett avdrag för elcykel hjälper inte den som pendlar åtta mil till jobbet. En elbilsbonus i samhällen utan laddstolpar är inte heller till någon större nytta.

Omställningen till ett fossilfritt samhälle kritiseras nu för att blunda för att de politiska åtgärderna leder till orättvisor. Vid FN:s senaste klimatmöte, som hölls i Katowice, mitt i polska kolgruvedistriktet Schlesien, var ”rättvis omställning” ett tema.

Nyligen bildades den nya socialdemokratiska tankesmedjan Gröna folkhemmet som formulerar problemet så här i en artikel på DN Debatt: ”Svensk politik är hård mot den som saknar resurser att leva klimatvänligt. Den bestraffar och beskattar men stärker alltför sällan möjligheterna att ställa om i gengäld.”

Och förra veckan bildades Partiet Vändpunkten som vill bemöta klimathotet och de växande klyftorna i Sverige.

Hur ser en rättvis, jämlik klimatpolitik ut?

I veckans Klotet träffar vi bland annat familjen Löfholm på Trägsta gård utanför Östersund som oroar sig för hur den nya regeringens klimatpolitik ska påverka deras möjligheter att bedriva sitt krav-märkta jordbruk.

I studion medverkar Kalle Sundin, initiativtagare till tankesmedjan Gröna folkhemmet, och Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores, som stöttas ekonomiskt av bland annat Centerpartiet.

Programledare: Marie-Louise Kristola

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Metaller till solceller och elbilsbatterier ska hjälpa oss att klara klimatkrisen. Men lokalboende och miljöintressen protesterar mot brytning i Sverige. Går konflikten att lösa?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En ny gruvboom kan vara på gång i Sverige, i jakten på så kallade omställningsmetaller som ska möjliggöra den nya gröna tekniken som bilbatterier och solceller.

Även metaller och mineraler för elektronikvaror som mobiltelefoner och datorer är åtråvärda eftersom vissa av dem spås bli bristvara inom några år.

Men boomen handlar framför allt om undersökningstillstånd – inte en enda gruva har öppnats och satt igång under senare tid. Forskare, gruvföretag och fackföreningar anser att de långa handläggningstiderna för tillstånd riskerar gruvindustrins framtid.

Samtidigt varnar miljörörelsen, lokalbefolkning och svenska myndigheter för att både natur och människor hotas om de nya gruvorna tillåts öppna. Hur kan denna konflikt lösas?

Klotet besöker Brickagruvan i Hälsingland som är rik vanadin – en metall som används inom stålindustrin, men också i tillverkningen av elbilsbatterier

Vanadin finns också med på EU:s lista för kritiska metaller som bedöms som extra värdefulla för vårt samhälle, men som sällan bryts inom EU:s gränser.

I programmet medverkar Christina Wanhainen, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, och Arne Müller, journalist och författare till flera böcker om gruvindustrin i Sverige.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Klotet bjuder på bitar från "En kväll om klimatet" - ett samarbete mellan Klotet i P1 och Annika Lantz.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Jag har en hög med svarta jeans som inte är utslitna mer än i färgen, så de är egentligen fullt användbara, men de ser för slitna ut för att jag ska vilja ha dom på jobbet. Så vad är bäst för miljö och klimat; Att köpa ett par nya svarta byxor eller färga om dom vi redan har?"

Det här är en av de många lyssnarfrågor som besvaras i veckans specialprogram. Klotets programledare Marie-Louise Kristola har sällskap av komikern Annika Lantz från Lantzkampen och Kära Annika i P1. Programmet är en inspelning från i måndags kväll då de bägge höll i "En kväll om klimatet" på Radiohuset i Stockholm, på ett upplysande och underhållande sätt.

Medverkade gjorde bland annat flera experter som brukar svara på lyssnarfrågorna i Klotet och som i veckans program besvarar en lång rad nya frågor:

Hanna Karlsson, SLU, om matens klimatpåverkan.
Erik Kjellström, SMHI, om klimatförändringens orsaker och effekter.
Björn Sandén, Chalmers, om hur vi kan ställa om samhället och om hur cirkulär ekonomi fungerar.
Åsa Stenmarck, IVL, avfallsexpert.

Även Johanna Nilsson, bloggare/influencer och en av tre grundare till Klimatklubben och Kalle Nilvér, en av grundarna till en klimatkompenseringstjänst medverkar.

Klotet bjuder på bitar från "En kväll om klimatet" - ett samarbete mellan Klotet i P1 och Annika Lantz.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Jag har en hög med svarta jeans som inte är utslitna mer än i färgen, så de är egentligen fullt användbara, men de ser för slitna ut för att jag ska vilja ha dom på jobbet. Så vad är bäst för miljö och klimat; Att köpa ett par nya svarta byxor eller färga om dom vi redan har?"

Det här är en av de många lyssnarfrågor som besvaras i veckans specialprogram. Klotets programledare Marie-Louise Kristola har sällskap av komikern Annika Lantz från Lantzkampen och Kära Annika i P1. Programmet är en inspelning från i måndags kväll då de bägge höll i "En kväll om klimatet" på Radiohuset i Stockholm, på ett upplysande och underhållande sätt.

Medverkade gjorde bland annat flera experter som brukar svara på lyssnarfrågorna i Klotet och som i veckans program besvarar en lång rad nya frågor:

Hanna Karlsson, SLU, om matens klimatpåverkan.
Erik Kjellström, SMHI, om klimatförändringens orsaker och effekter.
Björn Sandén, Chalmers, om hur vi kan ställa om samhället och om hur cirkulär ekonomi fungerar.
Åsa Stenmarck, IVL, avfallsexpert.

Även Johanna Nilsson, bloggare/influencer och en av tre grundare till Klimatklubben och Kalle Nilvér, en av grundarna till en klimatkompenseringstjänst medverkar.

Med den nya miljöpolitiken kan hotet mot känslig natur och skyddsvärda arter öka. Skogen och stränderna är områden som kan få sämre skydd under mandatperioden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett stopp för en kartläggning av de mest skyddsvärda arterna i skogen finns med bland de 73 punkterna i det nya budgetsamarbetet mellan Liberalerna, Centern, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Det är Skogsstyrelsens så kallade nyckelbiotops-inventering som har stoppats. Miljöorganisationer är kritiska till stoppet eftersom de anser kartläggningen handlar om utökad kunskap om vilka områden som har högst skyddsvärde. Men en del skogsägare har fått problem med när dessa biologiskt värdefulla arter hittas på markerna eftersom virket då blir nästan omöjligt att sälja.

I regeringssamarbetet ingår också nya utredningar som ska stärka skogsnäringen och ha fokus på goda villkor för företagande i skogssektorn.

En annan punkt på listan över budgetsamarbetet är att strandskyddslagstiftningen ska göras om i grunden. Det ska bli lättare att bygga nära stränder på landsbygden, och det lokala inflytandet ska öka. Grunda vikar och stränder är ofta viktiga för ekosystemet, bland annat för att fiskar ska hitta mat och bli många och välvuxna

Klotet är ute i skogen med professor Lena Gustafsson som forskar om nyckelbiotoper vid Sveriges lantbruksuniversitet. I programmet medverkar också riksdagsledamöter från Miljöpartiet och Centerpartiet.

Programledare är Niklas Zachrisson.

En blåklint, en fyrklöver, en ros och en maskros. Hur bra matchar de här blommorna varandra i en bukett?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fyra månader efter riksdagsvalet kom en ny regering på plats, i och med att Liberalerna och Centern enades med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om ett budgetsamarbete på 73 punkter.

Ett tjugotal miljö- och klimatpolitiska förslag finns med i överenskommelsen inom många olika sakområden, det så kallade januariavtalet. Några exempel är en grön skatteväxling, årtal för utfasning av fossila bränslen och investeringar i järnvägar.

- Förslagen ligger i linje med vad vi på klimatpolitiska rådet allmänt uppfattar som både meningsfullt och nödvändigt, säger Sverker Sörlin professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan och ledamot i klimatpolitiska rådet, som intervjuas i veckans Klotet.

Men i överenskommelsen finns också ett uppluckrat strandskydd och stopp för kartläggning av nyckelbiotoper i skogen. Och sociala rättviseaspekter lyser med sin frånvaro.

Veckans Klotet skärskådar och diskuterar innehållet i den nya miljöpolitiken. Medverkar gör finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund, MP, Björn-Ola Linnér, klimatpolitisk forskare vid Linköpings universitet och Mikael Karlsson, forskare vid KTH, konsult och tidigare ordförande för Naturskyddsföreningen. Centerpartiets energi- och klimatpolitisk talesperson Rickard Nordin intervjuas.

Av överenskommelsen framgår det att bägge partier har fått ge vika i för dem viktiga frågor. Hur hållbart kommer samarbetet om klimatpolitiken att bli?

Programledare är Marie-Louise Kristola.

Trafikens klimatutsläpp ska minska med hjälp av nya slags drivmedel med råvara från skogs- och jordbruk. Men hittills importeras nästan alla biodrivmedel i Sverige. Nu kan en ändring vara på gång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Biodrivmedel är ett huvudspår för att ersätta bensin och diesel när Sveriges fordon ska bli fossiloberoende till år 2030.

Men idag importerar vi uppåt 90 procent av de förnybara bränslen som används. Trots decennier av forskning och flera pilotprojekt finns det bara några få stora anläggningar som tillverkar biodrivmedel i Sverige. Klotets reporter Niklas Zachrisson besöker en av de få anläggningar som tillverkar biodrivmedel i kommersiell skala.
Utvecklingen hittills har gått trögt.

Men nu verkar en förändring vara på gång. Den så kallade reduktionsplikten, en lag som började gälla förra året, innebär att drivmedelsleverantörerna måste se till att utsläppen av koldioxid från bränslet successivt minskar fram till år 2030. Och de leverantörer som inte lyckas reducera utsläppen tillräckligt mycket måste betala en straffavgift, enligt lagen.

Med de nya och mer långsiktiga kraven på renare bensin och diesel ökar nu intresset från företag och investerare för att satsa på nya produktionsanläggningar. Klotet tar reda på vad som krävs för att produktionen i Sverige ska ta fart.

Gäster i veckans Klotet är Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige och Per-Arne Karlsson, ansvar för förnybar energi på drivmedelsbolaget St1.

Programledare är Marie-Louise Kristola.