Klotet

Brasiliens nye president har lovat att bedriva en expansiv politik i landet. Ökad skövling av regnskog och exploatering av naturen verkar vara att vänta. Hur ser hoten mot Brasiliens natur och miljö ut?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges Radios Latinamerika-korrepsondent Lotten Collin besöker delstaten Mato Grosso där konflikten är särskilt tydlig mellan att bevara skogen eller att hugga ner den för att göra sojaodling i stället. En stark jordbrukslobby i delstaten stödjer Bolsonaro.

Brasilien är världens största sojaexportör. Samtidigt finns här världens största sammanhållna regnskog - som står kvar mycket tack vare urfolksgrupperna. I många delstater, som Mato Grosso, är urfolksreservaten de enda som fortfarande har skog. Resten av träden har blivit sojaplantager eller boskapsmark.

Brasiliens nye president Jair Bolsonaro har lovat att "inte ge urfolken en centimeter land till" och han anser att miljömyndigheterna "lägger krokben för jordbruksproducenterna". Han har också sagt att landets miljöministerium ska läggas under jordbruksdepartementet.

Över hälften av Amazonas regnskog ligger i Brasilien, arealen är sju gånger större än Sveriges. Hittills har Brasiliens utsläpp av koldioxid kompenserats av den mängd kol som regnskogen binder. Men den förmågan har avtagit i takt med att stora skogsområden har avverkats. I Brasiliens regnskogar finns också en ofattbar biologisk mångfald - som vi till stora delar inte har kunskap om än.

I Klotet medverkar professor Alexandre Antonelli, vetenskaplig intendent vid Göteborgs botaniska trädgård, och Mikael Román, docent i miljöutveckling vid Linköpings universitet och till nyligen verksam vid Sveriges ambassad i Brasilien.

Programledare är Niklas Zachrisson.

Kan företagen ta täten i omställningen till ett förnybart samhälle? Och hur vet man om de vackert formulerade miljömålen faktiskt leder till minskade utsläpp?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Frossa i senaste nytt och de trendigaste prylarna bland möbler och inredning.” Med den texten lockar IKEA just nu kunder som är sugna på att köpa något nytt för säsongen till hemmet.

Det finns 355 varuhus i 29 länder. Konceptet är masskonsumtion. Samtidigt lovar företaget i sin hållbarhetsstrategi att alla produkter till år 2030 ska tillverkas av enbart förnybara och återvunna material, och att till år 2020 producera mer energi än vad företaget konsumerar, bland annat genom egna vindkraftsanläggningar. Hur går det ihop?

Preem är Sveriges största drivmedelsbolag, med egna raffinaderier och 570 tankställen. Men företaget säljer också ”grön bensin” som till viss del har tillverkats av förnybara råvaror. Och trots att den största delen av de drivmedel som säljs är fossila, så deklarerar bolaget att omvandlingen mot ett hållbart samhälle är deras viktigaste fråga.

Klotet besöker ett raffinaderi och ett möbelvaruhus och intervjuar respektive företags hållbarhetschef. Varför är klimat- och miljö strategiskt viktiga frågor för dem? Minskar företagens utsläpp och påverkan på naturen?

I studion intervjuas Svenne Juncker, företagsekonom vid Handelshögskolan i Stockholm, Nina Ekelund, företagsrådgivare och grundare till Hagainitiativet och Lisen Schultz hållbarhetsforskare, Stockholm Resilience center.

Programledare är Niklas Zachrisson.

Höstvete som har vattnats med Östersjövatten i sommar har en normal skörd, trots den svåra torkan. Kan bräckt vatten vara en lösning när extremtorkan slår till?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Utanför Västervik är det dags för lantbrukaren Mattias Jonsson att skörda åkerbönorna. Och nyligen kunde han konstatera att årets skörd av höstvete blev normal, samtidigt som skördarna i resten av landet är mellan 30 och 40 procent mindre än normalt.

Mattias Jonssons gård är med i ett forskningsprojekt som går ut på att undersöka om bräckt vatten från Östersjön går att använda till bevattning. Men inte enbart det. Vattnet hämtas från en övergödd vik som har mycket av både fosfor och kväve i bottenvattnet.

I projektet undersöks också om det går att minska övergödningen i viken genom att ta upp det näringsrika bottenvattnet och vattna åkrarna med det. Mätningar under sommaren pekar på att syrehalten i bottenvattnet ökar – vilket leder till att övergödningen minskar.

Går det att vattna grödor med Östersjövatten och samtidigt minska övergödningen i närmaste vik? Projektet är i ett tidigt stadium, så det går ännu inte att säga något om resultatet. Men det verkar lovande tycker forskarna.

Klotet är på plats när åkerbönorna ska skördas.

Programledare är Niklas Zachrisson.

En av de viktigaste klimatrapporterna har publicerats den här veckan. Den handlar om vad som krävs för att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Och att det går att klara målet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur stora blir klimatförändringarna om den globala medeltemperaturen inte ökar mer än 1,5 grader? Det är den springande frågan i rapporten som nu har sammanställts av FN:s klimatpanel IPCC.

6 000 vetenskapliga artiklar är grunden till den 250-sidors rapport som publicerades i måndags morse, och som är politisk dynamit.

Rapporten visar att koldioxidutsläppen från kol och olja måste minska snabbt om 1,5-gradersmålet ska nås – med 45 procent fram till år 2030 och för att sedan bli netto noll till 2050, vilket innebär slutet för bensindrivna bilar och kolkraftverk.

Utöver det måste även koldioxid sugas ur atmosfären och lagras i marken, med teknik som inte är särskilt beprövad. Mer skog är också en lösning, men det kan innebära mindre mark för matproduktion.

En sådan radikal utsläppsminskning skulle också medföra stora förbättringar jämfört med en temperaturökning på två grader – fortfarande kan 30 procent av världens korallrev räddas och hundra miljontals färre människor drabbas av vattenbrist, värmeböljor och andra svårhanterliga klimateffekter, Dessutom fortsätter en stor areal av tundran att förbli frusen.

Klotet undersöker vad 1,5-gradersrapporten innebär, bland annat för Sverige. Medverkar gör Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Sveriges klimatpolitiska råd och expert på klimatpolicy samt Åsa Sjöström verksamhetsledare vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.

Klotet besöker också forskningsstationen Hyltemossa i norra Skåne, som ingår i ett nätverk av master som byggs upp i Europa, för att mäta växthusgaserna direkt ur luften. Dessa behöver byggas ut i ett global nätverk för att veta om utsläppen faktiskt minskar, anser forskaren Alex Vermeulen.

Programledare är Niklas Zachrisson.

För världens fartyg börjar krav på minskade svavelutsläpp att gälla först år 2020. Och de samlade koldioxidutsläppen är lika stora som Tysklands.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För sjöfartsbranschen är den globala övergången till ett renare bränsle en stor omställning. Precis som flyget betalar sjöfarten inga skatter på sitt bränsle. I skandinaviska kustvatten och i delar av Nordsjön, samt Nordamerika, gäller redan nu hårdare krav på minskade svavelutsläpp, men snart kommer de att omfatta hela världens sjöfart.

Nästan alla fartyg drivs idag med bunkerolja, som är en restprodukt från oljeindustrin. Men när de nya reglerna träder i kraft den 1 januari år 2020 så är det slut med det. Då sänks gränsen för svavelutsläpp från dagens 3,5 procent till 0,5 procent.

Enligt en studie kommer det under en femårsperiod att rädda 570 000 personer från att dö i förtid på grund av luftföroreningar. Svavel försurar dessutom hav och sjöar.

De nya kraven sätter press på branschen att ta fram nya lösningar. Klotet har varit på den stora fartygsmässan SMM i Hamburg, där suget efter innovationer och ny teknik är större än någonsin.

Klotet besöker också bygget av Norviks hamn, som ska erästta Frihamnen och hantera omlastning av 500 000 containrar per år när den är färdig.

Programledare är Niklas Zachrisson.

I sex år har miljöaktivister bott i trädkojor för att rädda en uråldrig skog där ett stort brunkolsbrott ska utökas. Nu drabbar demonstranter och polis samman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tysklands energiomställning - Energiewende - är omtalad världen över. Kärnkraften håller på att avvecklas, utbyggnaden av sol och vind har gått extremt snabbt tack vare långsiktiga subventioner. Och koldioxidutsläppen ska minska.

Men trots Energiwende är Tyskland det land i världen som använder mest brunkol, det smutsigaste bränsle som finns. Och nu ser landet ut att missa sina utsläppsmål för både år 2020 och 2030. En kolkommission ska bestämma ett slutdatum för koleldning och hur slutdatumen ska nås.

Men energi- och miljöekonomen professor Claudia Kemfert pekar på att skogsskövlingen är onödig eftersom kolet ändå inte kommer att kunna användas om Tyskland ska bidra till Parisavtalets mål om max två graders global uppvärmningen. Eftersom Tyskland idag har ett stort elöverskott så kan de äldsta och smutsigaste kolkraftverken stänga ner utan att riskera elförsörjningen, anser hon.

Klotet är på plats i Hambacherskogen när polisen börjar riva trädkojorna så att energibolaget RWE ska kunna påbörja brytningen av brunkol. Och så försöker vi få svar på frågan om Tyskland kommer att lyckas med sin energiomställning.

Programledare: Niklas Zachrisson

Ät mindre nötkött. Köp en miljöbil. Börja cykla. Sluta flyga. Konsumera mindre. Klotet tar reda på vad som är rätt och fel för att minska våra klimatutsläpp. Och hur stort vårt ansvar egentligen är.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Allt fler blir medvetna om hur vår livsstil orsakar utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Men hur mycket påverkar just de utsläpp som JAG orsakar, jämfört med till exempel kolkraftverken i Kina eller USA? Spelar min andel någon roll?

Allt som oftast är det krångligare och dyrare att välja koldioxidsnåla alternativ för mat och resor. Och den som har hittat bra alternativ privat kanske i stället blir en koldioxid-bov på jobbet om inte arbetsplatsen försöker dra ner på utsläppen.

Är det klimatsmarta livet en utopi som ständigt krockar med verkligheten? Klotet har besökt familjen Larsson Berg i Katrineholm som har försökt leva mer klimatvänligt under ett år. Och även en arbetsplats som har en medveten strategi för att medarbetarnas utsläpp ska minimeras.

Miljöpsykolog och docent Maria Ojala, vid Örebro universitet, medverkar också i programmet, och Göran Finnveden, professor i strategisk miljöanalys vid Kungliga Tekniska Högskolan.

Programledare är Niklas Zachrisson.

På många håll lyser abborre och gädda med sin frånvaro. Torskfångsten är inte ens en tiondel jämfört med 1980-talet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Östersjön är ett av jordens mest förorenade hav. Det hotas av gamla miljösynder, övergödning och syrebrist. Och inte minst ett överfiske av framförallt torsk. Vad krävs för att fisken i Östersjön ska må bra igen?

En annan fråga som diskuteras är om sälstammen nu har vuxit sig såpass stark efter ett framgångsrikt miljöarbete, att den på sina håll pressar både fiskare och vissa fiskbestånd, framför allt torsk. Dessutom sprids en parasit från sälen till torskarna. Är det dags att utöka säljakten?

Det här är några av de frågor som diskuterades vid ett seminarium som Klotet arrangerade vid årets upplaga av Berwaldhallens Östersjöfestival, och som delvis sänds i veckans program.

Medverkar gör Sara Hornborg, RISE, Sture Hansson, Stockholms Universitet, Henrik C Andersson, länsstyrelsen i Stockholm, Glenn Fridh, fiskare och innovatör, Gustaf Almqvist, länsstyrelsen i Stockholm,

I programmet ger sig Klotet ut i skärgården för att vittja ett fisknät. Blir det någon fångst?

Programledare: Niklas Zachrisson.

Australien är drabbat av svår torka och missväxt. Samtidigt är kontinenten redan anpassad till ett torrt klimat med hårda regler för vattenanvändningen. Vad kan Sverige lära av Australien?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vattnet är en nyckelspelare i dramat med klimatförändringarna.

Bilden av klimatförändringar visar ofta slagregn, översvämningar och hårda stormar som drar in över oförberedda storstäder. Men för oss i Sverige har sommarens långvariga torka och värme visat en annan sida av vad den globala uppvärmningen kan leda till.

Behovet av nya metoder för att till exempel bevattna spannmål och även på andra sätt hålla kvar vatten i jordbrukslandskapet har blivit tydligt. I programmet besöker Klotet gården Ekeby Smide på Gotland, där Sveriges lantbruksuniversitet bedriver försök med att bevattna spannmål.

Och det är inte bara lantbruket som behöver klimatanpassa tillgången till vattnet, utan samhället i stort. Ett sätt att gå tillväga är att ta hjälp av naturens förmåga att lagra och rena vatten, ett ganska nytt forskningsområde.

I veckans Klotet intervjuas bland annat Donald Blackmore, hjärnan bakom Australiens vattenförvaltning och ordförande för International Water Management Institute, och Stefan Uhlenbrook, chef för FN’s World Water Assessment Programme.

Experter i studion är Jens Berggren vid Swedish International Water Institute och Jennie Barron, professor i jordbrukets vattenhushållning vid SLU.

Programledare är Niklas Zachrisson.

Klotet gör en snabbguide för dig som tycker att klimatfrågan är viktig inför valet. Samtliga åtta riksdagspartier intervjuas om partiets viktigaste politiska åtgärd för klimatet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Genom att de bara får välja ett enda förslag visar det varje partis viktigaste prioritering. Vi möter partiernass klimatpolitiska talespersoner på en plats som hen själv har valt och som illustrerar partiets klimatpolitik.

Varje förslag diskuteras av två klimatforskare, Anna Rutgersson, professor i meteorologi vid Uppsala universitet och Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet.

Experterna kommer också att ge ”klimatpoäng” från 1 till 5, efter hur stor effekt förslaget har på klimatet.

De miljöpolitiska talespersonerna som intervjuas i programmet är:

Maria Malmer Stenergard - Moderaterna. Lars Tysklind - Liberalerna, Rickard Nordin -Centerpartiet, Lars Thunberg - Kristdemokraterna, Isabella Lövin - Miljöpartiet, Åsa Westlund - Socialdemokraterna, Jens Holm – Vänsterpartiet, Martin Kinnunen - Sverigedemokraterna.

Programledare är Niklas Zachrisson.