Klotet

Varma, sköna dagar, men också dramatiska skogsbränder och förtorkade åkrar. Känslan av välbehag blandas för många med obehag. Är det klimatförändringarna som ligger bakom årets extremväder?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I mer än tio års tid har forskare arbetet med att utveckla statistiska metoder för att kunna tala om ifall en viss väderhändelse beror på naturliga klimatvariationer eller på den av människan orsakade klimatförändringen.

Detta nya forskningsområde kallas för "Extreme event attribution studies", alltså attribution eller tillskrivning av en extrem händelse.

Med hjälp av avancerade beräkningar kan klimatforskarna mer träffsäkert direkt koppla ihop enskilda extrema väderhändelser med det av människan förändrade klimatet.

Veckans Klotet berättar om den forskningen, och om hur det går med klimatanpassningen i Sverige. Hur förbereder vi oss för mer extrema väder?

Vi åker till ett av områdena i Västmanland där skogen brann år 2014, Öjesjöbrännans ekopark, som idag är ett naturskyddat område. Vi är där tillsammans med tre experter svarar på våra och lyssnarnas frågor om skogsbränder, extremväder och klimatförändringar.

Det är Erik Kjellström, klimatforskare och chef på Rossby Center som är SMHI:s klimatmodelleringsenhet, Stefan Silfverblad, tidigare naturvårdschef vid skogsbolaget Sveaskog och som nu arbetar för Världsnaturfonden och Kirsti Jylhä, forskare i klimatpsykologi vid Institutet för framtidsstudier som svarar på hur vi kan hantera och förstå vidden av klimathotet.

Och hur långt har vi kommit när det gäller att anpassa det svenska samhället till mer extremväder och ett nytt klimat? Vi frågar Gia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms universitet, vid en havsvik i Stockholm.

Programledare är Niklas Zachrisson.

Förväntningarna är för höga på tekniska lösningar som ska fånga in koldioxid ur atmosfären. Men dessa tekniker är en del av lösningarna som världens länder har enats om för att klara klimatmålet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Reningsteknik på bilar, industrier och kraftverk räcker inte för att få bukt med den globala uppvärmningen. De flesta klimatforskare anser att även en del av den koldioxid som redan finns i atmosfären behöver minska.

I en ny rapport från experter i EU sågas de flesta lösningar. Ingen av dem kan göra att halten koldioxid i atmosfären minskar tillräckligt snabbt eller i den omfattning som krävs.

Det innebär inte att dessa tekniska lösningar är oanvändbara. De anses trots allt vara välbehövliga tillskott till andra åtgärder för att minska koldioxidhalterna, som till exempel att göra så att jordbruksmark och skog binder mer kol.

Men hur går det med teknikutvecklingen? Klotet har varit på Island och besökt företaget Carbon recycling international som tar koldioxid från ett kraftverk och tillverkar metanol till bilbränsle.

Klotet undersöker också hur det går med tekniken där koldioxid ska avskiljas ut röken från kolkraftverk och föras ner i berggrunden, så kallad carbon capture and storage, ccs.

Programledare: Marie-Louise Kristola

Programmet är en repris från 21 februari

Hyggesrester kan bli en viktig råvara för att klara klimatmålet för vägtrafiken. Men skogens biologiska mångfald hotas om inte reglerna vässas för hur uttaget ur skogen går till.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Politiker pekar på skogen för att minska utsläppen från trafiken. Trädtoppar, grenar och barr - så kallad grot - samt stubbar som lämnas kvar från skogsavverkningar, är viktiga för de många djur, svampar och växter som ingår i skogens ekosystem.

Det finns också en fara för att skogsmarken blir försurad när avverkningsresterna inte lämnas kvar, eftersom trädens gröna delar innehåller näringsämnen som återförs till marken och buffrar mot försurning.

Klotet besöker ett hygge tillsammans med Johnny de Jong, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald, Sveriges Lantbruksuniversitet. Han reder ut hur den biologiska mångfalden och miljön påverkas av ett massivt ökat uttag av kvarlämnad, död ved. Och hur mycket av den bensin och diesel som används idag, som kan ersättas med biodrivmedel utan att hota mångfalden.

Vid Kastets sågverk i Gävle pågår utveckling för att tillverka pyrolysolja av sågspån. I nästa steg kan oljan utvecklas till fordonsbränsle. Hur det går till beskriver Charlotta Thedéen, hållbarhetsdirektör vid Setra.

I studion diskuterar Jan Terstad vid Naturskyddsföreningen och Olof Johansson, skogspolitisk chef vid Sveaskog, hur mycket uttag för biobränsle skogen tål.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Programmet är en repris från den 25 april.

För första gången på tio år ökar utsläppen av koldioxid från biltrafiken i EU. Antalet sålda bilar är det högsta sedan 2010, och försäljningen av SUV:ar slår rekord. Vad krävs för vända trenden?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En förklaring till de stegrande utsläppen av koldioxid är att färre dieselbilar säljs i EU-länderna efter dieselskandalen. Dieseln släpper ut mindre koldioxid än bensinbilar, men mer luftföroreningar.

Och i Sverige ska koldioxidutsläppen från vägtrafiken i minskat med 70 procent, jämfört med år 2010. Men även här går utvecklingen för närvarande åt andra hållet. Precis som i EU ökar försäljningen av personbilar. Under förra året registrerades nästan 380 000 nya personbilar, ett nytt rekord för Sverige.

Även andelen miljöbilar ökar, men de är fortfarande få jämfört med antalet bensin- och dieseldrivna bilar på vägarna. Så frågan är hur Sverige ska klara att minska trafikens koldioxidutsläpp med 70 procent till år 2030. Med nuvarande takt och med de styrmedel som börjar gälla i juli så når vi som bäst bara halvvägs, mellan 20 och 35 procent, enligt Trafikverket.

Klotet frågar Svante Axelsson, regeringens samordnare för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige och Jessica Alenius, vice vd för Bil Sweden, samt Frances Sprei som forskar inom hållbar mobilitet vid Chalmers Tekniska Högskola.

Programledare är Marie-Louise Kristola.

Programmet är en repris från den 14 mars.

Varmare väder förändrar de kalla polartrakterna snabbare än vad forskarna har anat. Det är inte bara isar som smälter, utan även djur och växter måste hitta nya sätt att överleva.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Svalbard, långt uppe i Arktis, har vintrarna blivit i genomsnitt fem grader varmare sedan 1960-talet. Regn på vintrarna har blivit vanligare och när kylan kommer täcks marken av ett islager, som gör att renarna inte kommer åt sin föda under isen.

Och medan gräset gynnas av varmare temperaturer, är läget kritiskt för ljungväxter och fjällsippa, säger växtforskaren Jarle Bjerke till Sveriges Radios Norgekorrespondent Jens Möller på plats i Svalbard.

Även havsisen i Arktis ändrar sig snabbt. Den kanadensiske oceanografen Eddy Carmack har studerat Norra ishavet i femtio år. Då, när han började sina fältstudier, sågs isen som något "orubbligt och konstant". Men det var helt fel.

– Nu är isen tunnare och mjukare, och den förflyttas snabbare av vinden, säger Eddy Carmack.

Nyligen kom forskningsrapporter som visar att Golfströmmen har saktat in. Och flera forskare säger till Klotet att nu går klimatförändringarna fort i Arktis, och att vetenskapen har svårt att hänga med. I programmet medverkar glaciolog och professor Veijo Pohjola, Uppsala universitet, samt Johan Nilsson, professor i oceanografi vid Stockholms universitet.

Reprisen innehåller också en ny intervju med samhällsdebattören, författaren, tidigare politikern mm Anders Wijkman. Han är medförfattare till boken Come on! Capitalism, Short termism, Population and the Destruction of the Planet, om behovet av en ny ekonomisk modell som är hållbar för såväl miljö som människor.

Programledare är Marie-Louise Kristola.

Programmet är en repris från den 18 april.

På sommaren samlas vi gärna kring grillen. Men är det miljömässigt okej att lägga kött på grillen? Och vilka grönsaker är bäst med tanke på miljö och klimat?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Observera att programmet spelades in tidigare i år innan torka och bränder bröt ut. I nuläget råder eldningsförbud i hela landet. Se respektive länsstyrelse för mer information.

Klotet tänder grillen och har samlat en expertpanel för att svara på alla upptänkliga frågor kring sommarmaten och miljön.

Bland annat kommer vi att prata om nötkött, eftersom kor som betar på naturbetesmarker gör en viktig insats för den biologiska mångfalden. Men korna avsöndrar också metangas, som är en av de klimatpåverkande gaserna.

Vi håller till på Östra Järvafältets naturreservat i Sollentuna, mitt bland de många naturbeteshagarna som finns där.

Hur ska jag välja som miljömedveten konsument? Och vad ska jag tänka på om jag vill grilla fisk eller skaldjur?

Miljötänkandet syns även på vinflaskorna i form av olika märken. Men vad betyder de?

De som guidar vid grillen är: Ulrika Brydling, kock och krögare med särskilt fokus på hållbar måltid, Bro Park Krog, Pernilla Tidåker, livsmedelsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Max Troell systemekolog med hållbar sjömat som specialitet vid Beijerinstitutet och Stockholm Resilience Centre, och Karsten Thurfjell vid Sveriges Radios kulturredaktion som också är mat- och vinskribent.

Ulrika Brydlings meny, recept samt dryckesförslagen hittar du här.

Programledare är Niklas Zachrisson.

Programmet är en repris från den 20 juni.

Stadsodling etableras i lokaler utan ljus och i krukor utan jord. Kan den typen av odling bli en viktig del av vår livsmedelsförsörjning eller är den bäst som en ny slags hobbyodling?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I flera städer världen över spirar odlingar, inte sällan i mörka, trånga rum, till exempel bergrum som inte längre används. Även containrar används som växthus med denna typ av odling, som då också är möjliga att flytta runt.

Växterna odlas i näringslösningar i stället för jord, och odlingspallarna staplas på höjden för att utnyttja de begränsade utrymmena så mycket som möjligt. Led-lampor ersätter solljus och kan styra växternas utveckling.

Klotets reporter Björn Gunér har varit i Holland och besökt forskaren Leo Marcelis, professor i hortikultur och produktfysiologi vid Wageningens universitet.

I slutet bjuder vi på en intervju som inte har sänts i Klotet förut. Det är en av påven Franciskus vetenskapliga rådgivare, Ram Ramanathan, som är professor i klimatvetenskap vid University of California, och var den som fick påven att börja ta upp klimathotet i sina tal.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Programmet är en repris från den 17 januari.

Allt fler människor i Sverige lever i närheten av rovdjur i takt med att antalet vargar, lodjur, björnar och järvar ökar. Har även konflikten mellan människa och rovdjur blivit större?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rovdjuren är tillbaka i Sverige. Antalet har inte varit så stort på över hundra år. Risken för angrepp på renar, tamdjur och jakthundar ökar.

Men det finns också nya åtgärder för att minska motsättningarna mellan rovdjur och människa. Bland annat har licensjakt införts på varg, björn och lo och förvaltningen av rovdjursstammarna har decentraliserats till länsstyrelserna. Berörda grupper, som jägare, lantbrukare, renskötare och miljöorganisationer ingår i länens rovdjursdelegationer.

I rovdjurens spår växer även nya forskningsområden fram. Sociologen, miljöpsykologen och andra forskare benar ut vad konflikterna egentligen handlar om.

I Klotets andra program om rovdjurens återkomst träffar vi jägaren som förlorade sin jakthundar och sociologen och andra forskare som benar ut vad konflikterna egentligen handlar om.

Rovdjurens återkomst - del två

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Programmet är en repris från 28 mars.

Det finns fler rovdjur i Sverige i dag än på över hundra år. Klotet är i Dalaskogarna och spårar varg med ett nytt forskningsprojekt som bland annat ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under de cirka 20 år som den moderna rovdjursforskningen har pågått i Sverige har bilden förändrats. Vargreviren ligger tätare intill varandra och de är centrerade till Mellansverige, efter politiska beslut.

Samtidigt har järven vandrat söderut till skogslandskapet, och exempelvis i Dalarna finns nu alla fyra stora rovdjur - varg, björn, järv och lo - mer permanent och föder ungar. Forskningsdata behöver uppdateras. Dessutom rör sig rovdjuren fritt över gränsen mellan Norge och Sverige, och de bägge länderna har mycket olika mål med sina rovdjursstammar.

Därför startar nu ett svensk-norskt forskningsprojekt, Grenesevilt, som ska ligga till grund för en bättre förvaltning av rovdjuren som lever i ländernas gränstrakter. Projektet kommer också att undersöka samspelet mellan varg och järv, och även hur älgstammen påverkas av den ökande rovdjursstammen.

Klotets Niklas Zachrisson var med i Dalaskogarna när den första vargen i projekt Grensevilt märktes med GPS. Att samla data med GPS är grunden för att kunna följa hur djuren påverkar varandra.

Projektledaren Håkan Sand vid Grimsö forskningsstation hade nästan gett upp när vargspår plötsligt syntes i snön och helikoptern kunde ringa in var djuret fanns.

Det här är första programmet av två om rovdjurens återkomst i Sverige.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Programmet är en repris från den 21 mars.

På sommaren samlas vi gärna kring grillen. Men är det miljömässigt okej att lägga kött på grillen? Och vilka grönsaker är bäst med tanke på miljö och klimat?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klotet avslutar vårsäsongen med att tända grillen och tillaga något riktigt gott. Vi har samlat en expertpanel för att svara på alla upptänkliga frågor kring sommarmaten och miljön.

Bland annat kommer vi att prata om nötkött, eftersom kor som betar på naturbetesmarker gör en viktig insats för den biologiska mångfalden. Men korna avsöndrar också metangas, som är en av de klimatpåverkande gaserna.

Vi håller till på Östra Järvafältets naturreservat i Sollentuna, mitt bland de många naturbeteshagarna som finns där.

Hur ska jag välja som miljömedveten konsument? Och vad ska jag tänka på om jag vill grilla fisk eller skaldjur?

Miljötänkandet syns även på vinflaskorna i form av olika märken. Men vad betyder de?

De som guidar vid grillen är: Ulrika Brydling, kock och krögare med särskilt fokus på hållbar måltid, Bro Park Krog, Pernilla Tidåker, livsmedelsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Max Troell systemekolog med hållbar sjömat som specialitet vid Beijerinstitutet och Stockholm Resilience Centre, och Karsten Thurfjell vid Sveriges Radios kulturredaktion som också är mat- och vinskribent.

Programledare är Niklas Zachrisson.