Klotet

I Kaliforniabukten är världens minsta tumlare på väg att utrotas. Orsaken är illegalt fiske - ett växande hot mot fiskbestånden i haven, och som även förekommer i svenska vatten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En hett eftertraktad simblåsa håller på att bli slutet för världens minsta tumlare. Det finns så få som cirka trettio exemplar kvar av tumlaren, och den lever i samma vatten i Kaliforniabukten som vekfisken, vars simblåsa säljs för skyhöga priser till Kina. Där anses den ge ökad sexlust och ha föryngrande egenskaper.

Trots att allt fiske är förbjudet i havsområdet, läggs olagliga nät ut för att fånga vekfisken, och i dem fastnar - och drunknar - tumlarna.

Klotet är med när miljöorganisationen Sea Shepherd spanar efter otillåtet fiske, och drar upp de nät de hittar. Förutom vekfiskar fastnar även hajar, delfiner och sjölejon i näten och dör.

Illegalt fiske är ett växande hot mot världens fiskbestånd. Hur mycket fisk som dras upp på olagliga väg är svårt att veta, men forskare uppskattar att det handlar om mellan 11 och 26 miljoner ton fisk, skaldjur och liknande som fångas, utöver de cirka 80 miljoner ton som det lagliga världsfisket tar upp.

Det skulle innebära att ungefär var femte fisk som dras upp ur världshaven är olagligt fångad.

Klotet berättar också om det omfattande illegala fisket efter ål i Sverige.

Programledare är Marie-Louise Kristola.

Programmet är en repris från den 7 mars 2018.

Allt fler människor i Sverige lever i närheten av rovdjur i takt med att antalet vargar, lodjur, björnar och järvar ökar. Har även konflikten mellan människa och rovdjur blivit större?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rovdjuren är tillbaka i Sverige. Antalet har inte varit så stort på över hundra år. Risken för angrepp på renar, tamdjur och jakthundar ökar.

Men det finns också nya åtgärder för att minska motsättningarna mellan rovdjur och människa. Bland annat har licensjakt införts på varg, björn och lo och förvaltningen av rovdjursstammarna har decentraliserats till länsstyrelserna. Berörda grupper, som jägare, lantbrukare, renskötare och miljöorganisationer ingår i länens rovdjursdelegationer.

I rovdjurens spår växer även nya forskningsområden fram. Sociologen, miljöpsykologen och andra forskare benar ut vad konflikterna egentligen handlar om.

I Klotets andra program om rovdjurens återkomst träffar vi jägaren som förlorade sin jakthundar och sociologen och andra forskare som benar ut vad konflikterna egentligen handlar om.

Rovdjurens återkomst - del två

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Det finns fler rovdjur i Sverige i dag än på över hundra år. Klotet är i Dalaskogarna och spårar varg med ett nytt forskningsprojekt som bland annat ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under de cirka 20 år som den moderna rovdjursforskningen har pågått i Sverige har bilden förändrats. Vargreviren ligger tätare intill varandra och de är centrerade till Mellansverige, efter politiska beslut.

Samtidigt har järven vandrat söderut till skogslandskapet, och exempelvis i Dalarna finns nu alla fyra stora rovdjur - varg, björn, järv och lo - mer permanent och föder ungar. Forskningsdata behöver uppdateras. Dessutom rör sig rovdjuren fritt över gränsen mellan Norge och Sverige, och de bägge länderna har mycket olika mål med sina rovdjursstammar.

Därför startar nu ett svensk-norskt forskningsprojekt, Grenesevilt, som ska ligga till grund för en bättre förvaltning av rovdjuren som lever i ländernas gränstrakter. Projektet kommer också att undersöka samspelet mellan varg och järv, och även hur älgstammen påverkas av den ökande rovdjursstammen.

Klotets Niklas Zachrisson var med i Dalaskogarna när den första vargen i projekt Grensevilt märktes med GPS. Att samla data med GPS är grunden för att kunna följa hur djuren påverkar varandra.

Projektledaren Håkan Sand vid Grimsö forskningsstation hade nästan gett upp när vargspår plötsligt syntes i snön och helikoptern kunde ringa in var djuret fanns.

Det här är första programmet av två om rovdjurens återkomst i Sverige.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

För första gången på tio år ökar utsläppen av koldioxid från biltrafiken i EU. Antalet sålda bilar är det högsta sedan 2010, och försäljningen av SUV:ar slår rekord. Vad krävs för vända trenden?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En förklaring till de stegrande utsläppen av koldioxid är att färre dieselbilar säljs i EU-länderna efter dieselskandalen. Dieseln släpper ut mindre koldioxid än bensinbilar, men mer luftföroreningar.

Och i Sverige ska koldioxidutsläppen från vägtrafiken i minskat med 70 procent, jämfört med år 2010. Men även här går utvecklingen för närvarande åt andra hållet. Precis som i EU ökar försäljningen av personbilar. Under förra året registrerades nästan 380 000 nya personbilar, ett nytt rekord för Sverige.

Även andelen miljöbilar ökar, men de är fortfarande få jämfört med antalet bensin- och dieseldrivna bilar på vägarna. Så frågan är hur Sverige ska klara att minska trafikens koldioxidutsläpp med 70 procent till år 2030. Med nuvarande takt och med de styrmedel som börjar gälla i juli så når vi som bäst bara halvvägs, mellan 20 och 35 procent, enligt Trafikverket.

Klotet frågar Svante Axelsson, regeringens samordnare för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige och Jessica Alenius, vice vd för Bil Sweden, samt Frances Sprei som forskar inom hållbar mobilitet vid Chalmers Tekniska Högskola.

Programledare är Marie-Louise Kristola.

I Kaliforniabukten är världens minsta tumlare på väg att utrotas. Orsaken är illegalt fiske - ett växande hot mot fiskbestånden i haven, och som även förekommer i svenska vatten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En hett eftertraktad simblåsa håller på att bli slutet för världens minsta tumlare. Det finns så få som cirka trettio exemplar kvar av tumlaren, och den lever i samma vatten i Kaliforniabukten som vekfisken, vars simblåsa säljs för skyhöga priser till Kina. Där anses den ge ökad sexlust och ha föryngrande egenskaper.

Trots att allt fiske är förbjudet i havsområdet, läggs olagliga nät ut för att fånga vekfisken, och i dem fastnar - och drunknar - tumlarna.

Klotet är med när miljöorganisationen Sea Shepherd spanar efter otillåtet fiske, och drar upp de nät de hittar. Förutom vekfiskar fastnar även hajar, delfiner och sjölejon i näten och dör.

Illegalt fiske är ett växande hot mot världens fiskbestånd. Hur mycket fisk som dras upp på olagliga väg är svårt att veta, men forskare uppskattar att det handlar om mellan 11 och 26 miljoner ton fisk, skaldjur och liknande som fångas, utöver de cirka 80 miljoner ton som det lagliga världsfisket tar upp.

Det skulle innebära att ungefär var femte fisk som dras upp ur världshaven är olagligt fångad.

Klotet berättar också om det omfattande illegala fisket efter ål i Sverige.

Programledare är Marie-Louise Kristola.

Ålgräsen, som växer på sandiga, grunda havsbottnar, är akut hotade. Ålgräsängar är lika viktiga för biologisk mångfald runt de svenska kusterna som mangroveskogen är i tropiska länder. Hur kan de räddas?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Runt Sveriges kuster pågår en ekologisk katastrof i det tysta. Ålgräs finns både i Västerhavet och i Östersjön, på sandiga bottnar, ofta i vikar.

De har en central funktion i ekosystemet. Många växt- och djurarter är beroende av ålgräsängarna som livsmiljöer. Bottensediment binds och vågor och strömmar dämpas. Ålgräsen tar också upp näringsämnen ur vattnet och minskar övergödningen.

Trots ålgräsängarnas betydelse, är de rätt okända bland allmänheten. Kanske till och med mindre kända än tropiska mangroveskogar, som har liknande funktion.

Överfiske, muddringar för bryggor och hamnar, och påväxt av fintrådiga alger är några av orsakerna till att ålgräsen har minskat dramatisk.

Klotet besöker ett kustområde vid Marstrand där 98 procent av ålgräsen har försvunnit. I hela Bohuslän har utbredningen minskat med 60 procent de senaste 50 åren.

Klotet är också med när forskare planterar ålgräs på bottnar där de kanske kan etablera sig i nya vattenområden, för ersätta de som går förlorade när Göteborgs hamn bygger ut. Det kallas för ekologisk kompensation.

Kan det vara en metod för att vända den kritiska utvecklingen?

På torsdag ska en tysk domstol besluta om 19 städer måste göra mer för att luften ska bli renare. Domen kan leda till att dieselbilar förbjuds i dessa städer, eller på vissa gator.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men i Stuttgart, som är en av de aktuella städerna, vill kommunen undvika körförbud i det längsta.

Klotets reporter Marcus Hansson har tagit sig till Tysklands mest förorenade korsning – Neckartor i Stuttgart. Varje dygn passerar där 90 000 fordon, och luften kan vissa dagar vara sämre än i Peking.

Men Stuttgart är också en stad där bilindustrin har en stark ställning, här har bland annat Porsche och Mercedes Benz sina huvudkontor.

Det är EU:s lagstiftning om kväveoxider som är orsaken till att miljöorganisationen Deutsche Umwelthilfe har stämt de fyra delstater där de 19 städerna ligger.

Även i Sverige har flera städer problem med för höga värden av kväveoxider och partiklar, jämfört med EU:s krav. Även här finns det ett regeringsförslag om nya miljözoner mot förorenad luft som kan innebära restriktioner mot dieselbilar. Mer om det i veckans Klotet.

Programledare är Marie-Louise Kristola.

Förväntningarna är för höga på tekniska lösningar som ska fånga in koldioxid ur atmosfären. Men dessa tekniker är en del av lösningarna som världens länder har enats om för att klara klimatmålet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Reningsteknik på bilar, industrier och kraftverk räcker inte för att få bukt med den globala uppvärmningen. De flesta klimatforskare anser att även en del av den koldioxid som redan finns i atmosfären behöver minska.

I en ny rapport från experter i EU sågas de flesta lösningar. Ingen av dem kan göra att halten koldioxid i atmosfären minskar tillräckligt snabbt eller i den omfattning som krävs.

Det innebär inte att dessa tekniska lösningar är oanvändbara. De anses trots allt vara välbehövliga tillskott till andra åtgärder för att minska koldioxidhalterna, som till exempel att göra så att jordbruksmark och skog binder mer kol.

Men hur går det med teknikutvecklingen? Klotet har varit på Island och besökt företaget Carbon recycling international som tar koldioxid från ett kraftverk och tillverkar metanol till bilbränsle.

Klotet undersöker också hur det går med tekniken där koldioxid ska avskiljas ut röken från kolkraftverk och föras ner i berggrunden, så kallad carbon capture and storage, ccs.

Programledare: Marie-Louise Kristola