Klotet

Om tre år kan det finnas odlat kött att köpa i butikerna. Klotet besöker laboratoriet i Nederländerna där djurfria köttprodukter forskas fram och undersöker – såhär inför julen - även andra alternativ till kött.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vår aptit för kött har vuxit kraftigt de senaste decennierna, både i Sverige och globalt.

Det har lett till omfattande problem med vattenförbrukning, avskogning och annan förändrad markanvändning och stora koldioxidutsläpp. Köttproduktionen orsakar cirka 15 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Dessutom finns en växande kritik mot en oetisk djurhantering.

Även av hälsoskäl är det bra att minska köttkonsumtionen, enligt Livsmedelsverket.

Men vad finns det för alternativ? Hur bra är de för miljö och klimat och måste vi verkligen äta insekter för att få tillräckligt med protein?

Klotets reporter Björn Gunér har varit vid universiteten i Maastricht och i Wageningen för att ta reda på hur realistiska de nya alternativen till kött är.

Företaget Northvolt ska bygga Europas största fabrik för tillverkning av elbilsbatterier i Sverige. Batterierna ska även gå att återvinna på anläggningen, men idag saknas teknik för att göra det i stor skala.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Cirka 40 000 elbilar rullar nu på de svenska vägarna, och sex av tio svenska bilägare vill köpa en laddbar bil vid nästa bilköp, enligt en opinionsundersökning i september.

Och fler lär det bli. Om utvecklingen till år 2020 fortsätter i samma takt som under det senaste året, kommer det då att finnas hela 133 000 laddbara bilar.

Så behovet av nya elbilsbatterier blir stort de närmaste åren. Men tillverkningen av batterierna kräver stora mängder el, och de har en komplex sammansättning av svåråtkomliga och sällsynta metaller.

Därför är det nödvändigt att snabbt få igång en återvinning av elbilsbatterier och även andra laddbara batterier. Klotet frågar hur det ska gå till och hur långt tekniken har kommit.

Vi köper bara mer och mer, trots att många av oss vet att våra konsumtionsvanor inte är hållbara. På fredag är det ”Black Friday”, då vi kan fynda varor i närmaste köpcentrum.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nästan hälften av Sveriges konsumenter planerar att handla under Black Friday, enligt Svensk Handel. Och julhandeln väntas slå nytt rekord i år - igen. Vi köper bara mer och mer, trots att många av oss vet att våra konsumtionsvanor inte är hållbara.

Om alla på jorden skulle leva med samma livsstil som vi i Sverige, skulle det behövas 4,2 jordklot, enligt beräkningar från Världsnaturfonden. Siffran har förvärrats bara sedan 2014, då svenskens livsstil krävde 3,7 jordklot, om alla skulle använda lika mycket resurser.

Klotet handlar om vad konsumtionen får för konsekvenser för natur och miljö, och frågar vad det finns lösningar för att tära mindre på jordens resurser.

Vi besöker också en av de första återbruksgalleriorna där varorna i butikerna är återvunna från kommunens återvinningsstation.

FN:s två veckor långa klimatmöte går nu in på sista veckan. Klotet rapporterar om läget för dagen, och intervjuar några av de tusentals delegater och miljögrupper som finns på plats i Bonn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

FN:s två veckor långa klimatmöte går nu in på sista veckan. Det är så här i slutet av FN:s klimatmöte, som hålls i Bonn, som det blir tydligt vilka länder som vill gå före för att hejda klimatförändringarna, och vilka som bromsar. Klotet rapporterar om senaste nytt, och intervjuar några av de delegater och företrädare för miljöorganisationer som finns på plats på konferensen.

Samtidigt som mötet pågår, märks det varmare klimatet på olika sätt runt om i världen. Ett exempel är den brokiga hundfästingen, som har spritts norrut i Europa, och nu finns i Sverige.

Och Sveriges Radios utrikeskorrespondenter har gjort nedslag på flera kontinenter, och rapporterar till exempel från Amazonas där den biologiska mångfalden är i farozonen, och om var i Europa sämsta luft.

Allt fler medborgare och miljöorganisationer tar juridiken till hjälp när de anser att landets regering inte gör tillräckligt för att hejda klimatförändringarna

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nästa vecka inleds en rättegång i Oslo, där Greenpeace och Natur og Ungdom stämmer norska staten för att regeringen har gett tillstånd till ny oljeborrning i Arktis.

Det är ett av flera exempel där medborgare och miljöorganisationer stämmer sitt lands regering för att den inte gör tillräckligt för att minska den globala uppvärmningen.

Stämningarna är ett sätt att pressa fram en tuffare klimatpolitik och nya lagar. Med juridiska verktyg vill miljögrupper rättsligt pröva vilket ansvar regeringarna måste ta för att skydda sina medborgare och kommande generationer.

Klotet har träffat miljöorganisationen som vann målet där Hollands regering dömdes att sätta hårdare utsläppsmål, besökt Nordnorge i väntan på Greenpeace-rättegången och intervjuat advokaten som försvarar Parisbor som blir sjuka av den dåliga luften.

Lyssningstips: Striden om Arktis iskant

Vattentoalettens nackdelar blir tydliga när ett land som Indien ska hitta sanitetssystem till den halva miljard invånare som idag uträttar sina behov i det fria.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klotet har varit i Indien och följt upp resultatet av it-miljardären Bill Gates toalettävling, som gick ut på att ta fram ett helt nytt latrinkoncept. Vattentoaletten är inte hållbar. Den slösar med färskvatten, kräver dyra investeringar i rör och reningsverk och spolar ut näringsämnena i sjöar och hav. Det är några av problemen.

Men det är inte bara i utvecklingsländer som det behövs nya toalettlösningar. I Sverige har årets torka belyst att det kanske inte är så smart att spola toaletten med 30 liter dricksvatten per dag, det vill säga 20 procent av hushållets vattenanvändning. I Nederländerna byggs bostadsområden med urinseparerande toaletter.

Forskarna pratar nu om ”off-grid”-lösningar, alltså bostäder utan utgående avloppsledningar. Och frågan är om en toalettrevolution är på gång även i Sverige.

I 40 år har den svenska kärnkraftsbranschen jobbat med att få till ett slutförvar för använt kärnbränsle. Just nu prövas metoden av Mark- och miljödomstolen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Över 40 miljarder kronor har det kostat att ta fram den metod som företaget Svensk kärnbränslehantering, SKB, vill använda sig av och som just nu prövas av Mark- och miljödomstolen.

Om SKB får tillstånd kommer det använda kärnbränslet att placeras i kopparkapslar 500 meter ner i urberget i närheten av Forsmarks kärnkraftverk i Uppland. Där ska avfallet lagras i 100 000 år.

Klotet, som har följt frågan under många år, frågar sig hur säkert slutförvaret blir och vem som ska berätta för framtida generationer om det radioaktiva avfallet.

Regeringen har föreslagit platser för nio helt nya städer och stadsdelar i Sverige. Cirka 100 000 nya bostäder ska byggas. Men kommer de att bli ekologiskt hållbara?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Cirka 100 000 nya bostäder ska byggas på platser där befintliga bostadsplaner av olika anledningar inte har kommit igång. Staten ska hjälpa till med att få fram ny infrastruktur.

De nya områdena ska vara ”hållbara”. Regeringens utredare har bland annat pekat på att segregationen från 60-talets miljonprogram inte ska upprepas.

Det finns också goda möjligheter vid en så stor satsning på nya bostadsområden att planera och bygga miljö- och klimatsmarta lösningar.

Men frågan är hur ekologiskt hållbara de nya städerna blir.

Övergödningen av Östersjön är snudd på ett evigt problem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De gödande utsläppen av framför allt fosfor och kväve ligger idag på samma nivå som på 1950-talet.

Trots det är stora delar av Östersjöns bottnar döda eller drabbade av akut syrebrist. Övergödningen fortsätter. Och det beror på att stora mängder fosfor ligger bunden i havsbotten, visar senare års forskning. När bottenvattnet blir syrefritt så släpps fosforn fri och sätter igång en kraftig tillväxt av alger, som äts av smådjur som i sin tur äts av fiskar. När de dör och faller ned på botten så bryts de ner och då går det åt syre. Och på det viset fortsätter övergödningen, som en ond spiral.

Går det att få stopp på den onda cirkeln? Ska reningsverken renas ännu mer, och ska jordbruket göra ytterligare minskningar av sina utsläpp? Eller ska tekniska lösningar som kan stoppa fosforläckaget från bottnarna användas i stor skala?

Några metoder har testats i mindre pilotprojekt - som att pumpa ner syre till de syrefria bottnarna, eller att binda fast fosforn på kemisk väg så att den inte läcker ut.

De här frågorna debatterades vid ett samtal som spelades in under Östersjöfestivalen.

Programledare: Marie-Louise Kristola

Av människans utsläpp av växthusgaser så har metan näst efter koldioxid störst betydelse. Metan från smältande permafrost förutspås bli en klimatbomb. Men nu kritiseras den slutsatsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Metan bildas naturligt i bland annat våtmarker, havsbottnar och risfält. Men gasen kan också läcka från mänsklig verksamhet som soptippar, kolgruvor, naturgasledningar, våtmarker som torrläggs eller vattenkraftdammar, för att nämna några exempel.

När klimatet nu blir varmare, inte minst i Arktis, så finns det en stor oro för att enorma mängder metan kan frigöras när permafrosten - den ständigt frusna havsbottnen - börjar smälta. Forskning från expeditioner i Arktis drar slutsatsen att metanet från havsbotten kommer att öka halterna i atmosfären när temperaturerna i Arktis stiger, och risken är uppenbar att den globala uppvärmningen skyndas på.

Men andra forskare är mer skeptiska till dessa slutsatser. De anser att en stor del av metanet som bubblar upp från den tinande havsbotten eller från andra metankällor, bryts ner innan det nåt atmosfären.

Hur oroliga ska vi vara för metanet?