Klotet

Flera undersökningar visar att många ungdomar i Sverige är oroliga för klimatförändringarna. I Jönköping ska unga nu få påverka länets klimatarbete.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I en doktorsavhandling från i våras beskrivs hur unga idag ser att världen för dem själva, deras barn och barnbarn kommer att kännetecknas av miljökollaps i framtiden.

Och 2013 var det åtta av tio unga som sade sig vara bekymrade över hur deras framtid kommer att påverkas.

Klotet sänds från Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping, där eleverna ska inspireras till att fördjupa sig i frågor om miljö, klimat och hållbarhet.

Inspirationsdagen på skolan ingår i den klimatvecka som pågår nu i Jönköpings län. I det klimatråd som finns i länet, och som leds av landshövdingen, saknas ungdomarnas röster idag. Men de behöver finnas med i arbetet för att länets ska klara sina klimatmål. Nu ska ett ungdomsråd bildas.

Kinas ekonomiska tillväxt bygger inte enbart på förnybara energiprojekt och inte heller enbart fossilbaserad energi, utan "mer av allt", säger Sveriges ambassadör i Kina, Anna Lindstedt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kina är världens största utsläppare av koldioxid, men också ett land som arbetar hårt för att minska utsläppen.

Där byggs ett snabbtågsnät ut som gör att resesugna kineser väljer bort flyget, i alla fall för inrikes resor. Och inom kort ska ett nationellt system för handel med utsläppsrätter införas, likt det som finns i EU, men ambitionen är att det ska fungera mer effektivt. Elbilar och smarta system för lånecyklar kommer stort.

Men samtidigt planeras en omfattande satsning på nya transportvägar för varor, till lands och sjöss från Kina till tre kontinenter - "nya Sidenvägen". Den ser ut att växa i omfattning till att omfatta hela världen, men det är oklart om den kommer att få huvudsakligen grön eller brun - fossilbaserad - karaktär.

Samma sak verkar gälla mer allmänt för Kinas ekonomiska tillväxt: det är inte enbart förnybara energiprojekt som växer fram och heller inte enbart fossilbaserade, utan "mer av allt", säger Sveriges ambassadör i Kina, Anna Lindstedt. Innan hon tillträdde den posten var hon svenska regeringens klimatambassadör.

Både Sverige och EU har mycket att vinna på att samarbeta med Kina på dessa områden säger hon, och även om Kina redan blivit en viktig drivkraft i klimatarbetet så finns det behov och möjligheter att påverka Kina i positiv riktning, enligt Anna Lindstedt.

Programledare är Marie-Louise Kristola.

Har du en miljöfråga att ställa till våra experter? Mejla till [email protected] eller hör av dig via Twitter:@klotet

Vi flyger allt mer, allt längre och flera gånger per år. Det går att kompensera för klimatpåverkan genom att betala för åtgärder som kan minska koldioxiden i luften. Men den lösningen kritiseras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Möjligheten att kompensera för sina resor som orsakar utsläpp av växthusgaser kom för tio år, alltså att betala för olika projekt som gynnar klimatet. Tanken är att minska de negativa effekterna av flygresan.

Men intresset för klimatkompensation har minskat sedan dess. En granskning som Klotet har gjort visar att det fortfarande är få av landets myndigheter som satsar på att klimatkompensera för sina anställdas resor.

Även bland miljöorganisationerna går åsikterna isär om klimatkompensation verkligen är ett effektivt verktyg för att hålla nere den globala uppvärmningen.

Så vad kan man göra som privatperson? Är det värt att betala extra för att lätta samvetet inför semesterresan till andra sidan jordklotet, eller är det enda sättet som verkligen fungerar att inte flyga dit överhuvudtaget? Klotet ger sig in i klimatkompensationsdjungeln.

Efter flera politiska turer beslutade regeringen nyligen, med stöd av vänsterpartiet, att införa en flygskatt. Syftet med den nya skatten är att utsläppen från flyget ska minska. Men blir det så?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En flygbiljett inom Europa beskattas med 60 kronor per resenär, utanför Europa med 250 kronor och 400 kronor för flygningar längre än 6 000 kilometer.

Men kritiken mot flygskatten är hård. Politiska motståndare hotar att riva upp den om det blir regeringsskifte nästa val. Och flygbranschen hävdar att skattens effekt på klimatutsläppen blir mycket liten, och att det är bättre att satsa på biobaserade flygbränslen och ny teknik i stället.

I dagens program tar Klotets reporter Pelle Zettersten hjälp av forskare för att granska argumenten för och emot flygskatt.

Klotets reporter Tomas Lindberg vandrar genom slåtterängar och naturbetesmarker, där humlor surrar bland blommorna och kossor betar så att hotade växter och djur kan finnas kvar. Men hur länge?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Slåtterängar, naturbetesmarker och andra former av odlingslandskap som har brukats med gamla metoder hör till Sveriges mest artrika naturtyper.

På gården Toftaholm får familjen Andersson betalt för att vara både naturvårds- och köttbönder genom ett särskilt lantbruksprogram för hållbar utveckling.

På annat håll äger Harald Säll en ängsmark som hans farfar räddade från att bli granskog för 60 år sedan. Den har skötts i generationer och har nu en sådan rik biologisk mångfald att i den ingår i EU:s nätverk för skyddsvärd natur, Natura 2000.

Men när korna blir färre och markägaren inte längre kan eller orkar sköta marken, så ska staten se till att marken fortsätter att brukas på ett sätt som gynnar den biologiska mångfalden.

Hur ska det gå till?

Programledare: Marie-Louise Kristola

I Mellanöstern, Nordafrika och Indien måste städerna planeras för att människor ska kunna överleva extrem hetta. Gamla byggmetoder och ny teknik kan ge lösningar för svalare temperaturer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under sommaren har vi hört rapporter om byggjobbare i Förenade Arabemiraten som dör när de arbetar i extremhetta. Men prognoser visar att även områden i Indien, Pakistan och Bangladesh hotas av samma problem inom 50 år om inte utsläppen av klimatgaser minskar snabbt.

Risken för hetta är särskilt stor i städer, som ofta har byggts av asfalt och betong, utan att hänsyn har tagits till behovet av svalka. Men i Abu Dhabis utkant finns den gröna stadsdelen Masdar city där gamla byggmetoder, vindtorn och nya tekniska lösningar sänker temperaturen rejält i stadskärnan.

Även i Europa och Sverige finns det skäl att planera för att klara fler och svårare värmeböljor i framtiden.

Programledare är Marie-Louise Kristola.

Varje år tvingas bönder världen över slänga bort miljontals ton fullt ätbar mat. Orsaken: sena avbeställningar från livsmedelskedjor – eller för att maten inte anses vara tillräckligt snygg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varje år slängs 1,3 miljarder ton mat i soporna på ett eller annat sätt – motsvarande en tredjedel av all mat som produceras globalt – enligt den internationella jordbruksorganisationen FAO. En av de mer kontroversiella orsakerna till matsvinn är det som kallas "ugly food", alltså mat som det inte är något fel på men som anses för ful för att säljas.

Det gäller även i länder med matbrist. I exempelvis Sydafrika går sju miljoner människor och lägger sig hungriga varje dag.

Det kan handla om morötter som är för krokiga eller spenatblad med hål i, för att ta två exempel som den sydafrikanska bonden Eric Swartz själv har fått erfara. I fyra år producerade han åt två livsmedelskedjor. Men efter att ha tvingats kasta bort enorma mängder mat på grund av sena avbeställningar och höga krav på matens utseende – problem som bönder över hela världen brottas med – valde han till slut att säga upp allt samarbete med storbolagen.

I en annan del av Sydafrika, huvudstaden Pretoria, sitter avfallsforskaren Suzan Oloefse som konstaterat att 10 miljoner ton mat slängs bort i landet varje år – och att 95 procent av den aldrig når fram till konsumenterna. Samtidigt oroas hon över att matsvinnet kan vara än mer omfattande än vad hon sett hittills, på grund av det som händer med maten när den exporteras från Sydafrika.

Programledare Marie-Louise Kristola

Programmet är en repris från10 maj.

Omställningen av världens ekonomier, bort från olja och kol kommer att kräva enorma investeringar. Det kan bli den största ekonomiska boomen någonsin, enligt ekonomiska experter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

90 biljoner US dollar de kommande 15 åren, är en närmast ofattbar summa som internationella toppekonomer räknat fram.

Men var ska alla pengar komma ifrån?

Svenska kommuner har redan börjat låna in pengar med hjälp av gröna obligationer, vilket väntas bli en växande marknad.

Men det finns också gröna bankfonder och mindre investeringsprojekt för privatpersoner som vill bidra till en grön omställning.

Klotet samtalar om gröna obligationer och andra finansieringsmetoder med regeringens utredare, Mats Andersson, före detta vd för Fjärde AP-fonden, Björn Bergstrand, Kommuninvest, Sara Pettersson, Göteborgs kommun samt Nina Waltré, Naturskyddsföreningen och Anna Danell. Vasakronan.

Programledare: Marie-Louise Kristola

Programmet är en repris från den 29 mars.

Att äta jätteräkor blev en miljösynd när det uppdagades att mangroveskog skövlades vid räkodlingarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fisket i världshaven nådde sin topp under 1990-talet, och i spåren av det storskaliga fisket har många bestånd av matfiskar minskat eller kollapsat. Samtidigt växer jordens befolkning och med den även efterfrågan på fisk. Det har banat väg för vattenbruk som har mer än fördubblats sedan början av 2000-talet. Exempelvis dök odlad pangasius från Vietnam upp i svenska frysdiskar när torsken blev allt mer sällsynt. Idag kommer lika mycket av fisken och skaldjuren på våra tallrikar från odlingar som från det vilda fisket.

Men det finns miljöproblem och sociala problem med fisk- och räkodlingar i Asien. Därför har en certifiering tagits fram för att intyga för konsumenter att dessa odlingar är renare, skonsammare mot naturen och med bättre arbetsvillkor än de icke-certifierade fisk- och räkodlingarna. Men certifieringarna kritiseras av en del miljöorganisationer för att reglerna inte är tillräckligt stränga och för bristande kontroll av efterlevnaden.

Klotet besöker fisk- och räkodlingar i Vietnam och ställer frågan: Kan man lita på certifieringen?

Programledare är Marie-Louise Kristola

Samtidigt som president Trump den 2 juni beslutade att USA lämnar Parisavtalet, så bildade Kina och EU en allians för att leda den globala omställningen till fossilfri energi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tillsammans ska de bägge parterna till fullo uppfylla klimatavtalet.

”Det finns ingen back att lägga i när det gäller energiomställningen. Ingen bakdörr ut från Parisavtalet”, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vid en gemensam presskonferens.

Men skillnaderna i klimatpolitik är stor mellan de två parterna i den nya klimatpakten. Medan EU:s utsläpp successivt har minskat under 2000-talet, har Kinas rusat i höjden.

Kinas starka ekonomiska utveckling under knappt två årtionden bygger på en kraftig utbyggnad av energikrävande industri. Till exempel gick Kina från att år 2003 vara världens största importör av stål till att bara tre år senare vara världens största stålexportör.

Idag står Kina för 30 procent av de globala koldixidutsläppen och EU för 9 procent.

Kina ett också ett land med begränsad yttrandefrihet, bland annat för invånare som lider av sjukdomar som har orsakats av landets dåliga miljö.

Är Kina en bra klimatpartner för EU? Klotet frågar energiminister Ibrahim Baylan, som nyss träffat Kinas energiminister vid en stor energikonferens i Peking. Frågan ställs även till kinaexperten Karl Hallding, forskare Stockholm Environment Institute, Erika Bjerström, utrikeskommentator SvT och Svante Axelsson, regeringskansliet, tidigare generalsekreterare vid Svenska Naturskyddsföreningen.

Programledare är Marie-Louise Kristola.

Programmet är en repris från 14 juni.