Klotet

Tekniska lösningar för att utvinna energi från havets vågor har visat sig vara svårare än vad man tidigare trott och flera satsningar har lagts ner. Tidvattenkraft verkar däremot ha medvind.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För tio år sedan var satsningarna på vågkraft stora runt om i världen. Ett hundratal koncept utvärderades och tongångarna var positiva. Men havets vågor sliter på konstruktionerna och flera av dem höll inte måttet. Nu återstår bara ett fåtal vågkraftsprojekt.

Kraftverk som kan omvandla långsamma tidvattenströmmar till elektricitet har visat sig fungera bättre och just nu testas flera modeller i full skala i Storbritannien. Klotet ställer sig frågan varför det är så svårt att utvinna energi från havets krafter och vad vi kan vänta oss i framtiden?

Gäst i programmet är Johnn Andersson, forskare på Chalmers tekniska högskola.

Programledare Marie-Louise Kristola.

Omställningen av världens ekonomier, bort från olja och kol kommer att kräva enorma investeringar. Det kan bli den största ekonomiska boomen någonsin, enligt ekonomiska experter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

90 biljoner US dollar de kommande 15 åren, är en närmast ofattbar summa som internationella toppekonomer räknat fram.

Men var ska alla pengar komma ifrån?

Svenska kommuner har redan börjat låna in pengar med hjälp av gröna obligationer, vilket väntas bli en växande marknad.

Men det finns också gröna bankfonder och mindre investeringsprojekt för privatpersoner som vill bidra till en grön omställning.

Klotet samtalar om gröna obligationer och andra finansieringsmetoder med regeringens utredare, Mats Andersson, före detta vd för Fjärde AP-fonden, Björn Bergstrand, Kommuninvest, Sara Pettersson, Göteborgs kommun samt Nina Waltré, Naturskyddsföreningen och Anna Danell. Vasakronan.

Programledare: Marie-Louise Kristola

Vad händer om stora delar av korallreven försvinner? Hur påverkas vi människor som till stor del är beroende av fisk från haven?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stora Barriärrevet utanför Australien har på kort tid utsatts för så varma vattentemperaturer att stora delar av revet har blekts. Forskare befarar att korallerna inte klarar att återhämta sig utan kommer att dö.

Klotet dyker djupare ner i senaste tidens larmrapport och reder ut vad som händer om korallreven försvinner. Vi hör också korallforskare som forskare på hur mycket korallerna egentligen tål.

Programledare: Marie-Louise Kristola

Tusentals gamla kolgruvor brinner världen över, och en del har brunnit i flera hundra år. Bränderna orsakar stora utsläpp av koldioxid och hälsofarliga ämnen, och är svåra och kostsamma att släcka.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I nordöstra Pennsylvania i USA ligger Centralia. En gång var det en livfull stad med över 2500 invånare. Men när en kolgruva under jord började brinna på 1960-talet evakuerades staden och idag bor här bara åtta personer. Kolet brinner fortfarande några hundra meter under markytan och samhället klassas som riskområde.

Kolbranden i Centralia är bara en av tusentals gamla kolgruvor som har fattat eld. Stora utsläpp av hälsofarliga ämnen och växthusgaser gör underjordsbränderna till ett stort, men tämligen ouppmärksammat problem. Hur farliga är bränderna och hur kan man släcka dem tar vi reda på i Klotet.

Gäst i programmet är Mikael Höök, Uppsala universitet.

Programledare Marie-Louise Kristola

Videotips: Spektakulära bränder

Costa Rica är ett föregångsland när det gäller att bevara regnskogen. Forskning visar att nya träd växer upp på avverkad skogsmark, snabbare än förväntat och spontant, utan plantering.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt forskningsstationen La Selva och följt med forskarna som beskriver hur skogen återskapas. Regnskogen behövs på jorden både för klimatet och biologiska mångfalden.

Men hur är läget för regnskogen på andra håll i världen?

Programledare: Marie-Louise Kristola

I decennier vägrade USA att skriva under FN:s klimatavtal, men har samtidigt satsat stort på forskning om förnybar energi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu prioriteras i stället utvinningen av fossila bränslen och lagar om utsläppsregler rivs upp för att hjälpa industrin på traven.

Klotet har besökt USA och träffat Tom Pyle som har skrivit Trump-administrationens energipolicy, oroliga forskare, förhoppningsfulla kolarbetare och oljelobbyister som vädrar morgonluft.

Programledare: Marie-Louise Kristola

Varje år använder en svensk i genomsnitt 110 kilo förpackningar och mängden växer i takt med att vi ändrar våra vanor och äter och dricker allt mer på språng. Kan mängden engångsartiklar minskas?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En hel del återvinns men mycket hamnar i soptunnan, eller i värsta fall i naturen, och särskilt gäller det plastförpackningar. Men skulle det hjälpa om fler förpackningar var pantbara? I tyska storstäder införs nu pant på muggar för take away-kaffe och i Sverige utreds pant på fler dryckesförpackningar och även på plastpåsar. Vad är det som avgör om en produkt lämpar sig för pant och vore det smart eller pantat att ta in fler sorters förpackningar i systemet?

Vattenkraften är viktig i Sverige och förväntas bli ännu mer betydelsefull. Men vattenkraft påverkar naturen drastiskt, målen om begränsad klimatpåverkan och levande sjöar och vattendrag krockar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vattenkraften i Sverige är under förändring. Den ska miljöanpassas. Men går det att kombinera miljönytta och vattenkraft? Och finns det plats för den småskaliga vattenkraften nu när Sverige ska nå de miljömål som riksdagen beslutat och uppfylla EU:s vattendirektiv.

Klotet har tagit tempen på vattenkraften och talat med forskare som menar att det går att minska dess påverkan på djur och växtliv – och samtidigt få MER energi.

Programledare Marie-Louise Kristola

Storbritannien har haft en klimatlag sedan 2008. Nu föreslår regeringen att även Sverige ska gå samma väg. Hur effektiv har lagen varit i Storbritannien och vad skulle den innebära för Sverige?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskare, representanter för näringslivet och den brittiska regeringen diskuterar hur lagen kan göra skillnad och vilka utmaningar som finns.

Programledare Marie-Louise Kristola

Varför fortsätter vi odla livsmedel i jordar i Sverige där kadmiumhalterna är höga? Hur går det ihop med miljömålet "En giftfri miljö"?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De bästa jordbruksmarkerna i Sverige har inte sällan höga kadmiumhalter naturligt i jorden. Men att det är naturligt betyder inte att det är ofarligt. Enligt livsmedelsverket får tusentals svenskar i sig så mycket kadmium genom maten att det kan orsaka benskörhet och skada njurarna.

Forskare och flera myndigheter känner till problemet men trots det så har politikerna inte tagit några beslut som begränsar odlingen av livsmedel på kadmiumrika marker.

Programmet är en repris från den 1 februari.

Programledare Marie-Louise Kristola