Klotet

Den här veckan möts världens länder i FN högkvarteret i New York för att komma fram till hur världens havsresurser ska hanteras mer hållbart. Nedskräpning, havsförsurning och överfiske står i fokus.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera hundra miljoner människor är beroende av havet för sitt livsuppehälle, men egentligen är vi alla beroende av havens alla tjänster. Förutom alla livsmedel som det marina livet ger oss bidrar alger i havsmiljön till en stor del av syret vi andas. Att skydda haven ligger i mänsklighetens intresse. Ändå har havet setts som en soptipp där få brytt sig om vad som döljer sig under ytan.

Under den här veckan möts världens länder i FN-högkvarteret i New York för att komma fram till hur havet ska vara i ekologisk balans år 2030. Det är nämligen ett av målen i FN:s globala hållbarhetsmål.

Men att lösa stora problem som överfiske, nedskräpning och korallblekning på 13 år, är det möjligt? Klotet är på plats och rapporterar om hur arbetet går.

Programledare Marie-Louise Kristola.

Mer i programmet: Hård kritik mot Trumps klimatsiffror

I Kenya lever djuren en hotad tillvaro. Konkurrensen om landutrymmet hårdnar när civilisationen breder ut sig. Skog skövlas och markerna används för odling och som betesmarker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Viltreservatet Masai Mara ligger i sydvästra Kenya. Där har djuren gjort samma vandring i århundraden, på jakt efter det bete som följer i regnens spår. Men de stora mängderna djur kräver utrymme och ibland leder regnen dem bortom reservatens gränser.

I utkanten av Masai Mara lever massajer, som är boskapsnomader. Sedan länge har de fört ett krig mot rovdjuren som attackerar deras boskap. Trots att det numera är förbjudet att döda lejon i Kenya, fortsätter jakten eftersom många massajer ser det som ett sätt försvara sina djur och sig själva.

Det är ett av skälen till att lejon, leoparder, geparder, noshörningar och elefanter, är kraftigt hotade idag. I Kenya finns idag bara omkring 2 000 lejon kvar, och de minskar med cirka 100 om året. Om minskningen fortsätter i samma takt kommer det knappt att finnas några kvar om 20 år. I hela Afrika finns ca 20 000 vilda lejon.

Konflikten mellan människor och vilt är ett av de största hoten mot viltet. Men det finns lösningar. En smart idé kom Richard Turere på när han bara var 12 år. Hans lejonskrämma är en av flera lösningar. Flera miljöorganisationer och även de kenyanska myndigheterna jobbar med att skapa ett fredligt förhållande mellan människan och djuren och samtidigt utöka reservaten.

Just nu genomförs flera projekt där man sluter leasingavtal med landägarna, som får betalt för att hyra ut sin mark, och samtidigt utbildning i hur de ska sköta om marken på ett hållbart sätt. Pengarna kommer från myndigheter, olika miljöorganisationer och andra givare.

Gäst i programmet är Ingela Jansson som forskar om lejon på Sveriges lantbruksuniversitet.

Programledare Marie-Louise Kristola

Drar sig USA ur Parisavtalet? Hör Johan Rockström kommentera uppgifter från amerikanska medier

En ny syn på träd är på väg att växa fram. De kan dämpa ljud, sprida svalka och fukt och rena luftföroreningar i stadsmiljöer. Och i vissa torra jordbrukslandskap kan träden fylla på grundvattnet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Träden gör luften fuktig och sval och de kan hindra översvämningar vid kraftiga regn. Ny kunskap om trädens egenskaper börjar göra avtryck på stadsplanering i städerna, och gröna ytor i städerna får en större betydelse.

Men samtidigt är trycket på städerna större, fler och fler människor flyttar in, bostadsområden förtätas. Utanför stadskärnorna byggs områden med köpcenter, kontor, lagerlokaler och liknande. Risken är att små fragment av natur till slut grävs bort och får ge plats åt asfalterade ytor och byggnader.

I megastaden Bangalore i Indien har ett privat företag planterat små, täta skogar på skräpmark mitt i staden, för att få ett bättre lokalt klimat.

Gäster i programmet var professorerna Per Berg och Anders Malmer på Sveriges lantbruksuniversitet.

Programmet är en repris från den 24 maj.

Programledare Marie-Louise Kristola

Mer i Klotet:
Frankrikes nya miljöminister Nicolas Hulot om hoppet som en nödvändig galenskap

Grön infrastruktur i industriområden, går det?

Plast används överallt hela tiden men blir till ett problem om den hamnar i sjöar och hav och bryts ner till små partiklar- så kallad mikroplast. Men hur farlig är den- vad vet forskarna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mikroplastens effekter på miljön är ett relativt nytt forskningsfält. Studier i laboratorium på fisk som utsätts för höga halter av mikroplast visar bland annat på beteendeförändringar och att djuren får svårare att tillgodogöra sig näring. Men senare forskning visar att även djur som utsätts för samma halter av mikroplast som finns i naturen kan skada dem. Detta oavsett om det handlar om stora plastbitar som brutits ned till mindre, eller redan pyttesmå plastpartiklar som till exempel används i hygienartiklar och som via avlopp passerar igenom reningsverken och sköljs ut i havet.

Trots detta är kunskapen om mikroplastens konsekvenser på miljön relativt liten totalt sett. Klotet den här veckan ställer sig frågan vad forskarna vet och vad man kan göra åt problemet?

Gäst i programmet är Anna Kärrman, docent i miljökemi vid Örebro universitet.

Programmet är en repris från den 17 maj.

Programledare Marie-Louise Kristola

Varje år tvingas bönder världen över slänga bort miljontals ton fullt ätbar mat. Orsaken: sena avbeställningar från livsmedelskedjor – eller för att maten inte anses vara tillräckligt snygg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varje år slängs 1,3 miljarder ton mat i soporna på ett eller annat sätt – motsvarande en tredjedel av all mat som produceras globalt – enligt den internationella jordbruksorganisationen FAO. En av de mer kontroversiella orsakerna till matsvinn är det som kallas "ugly food", alltså mat som det inte är något fel på men som anses för ful för att säljas.

Det gäller även i länder med matbrist. I exempelvis Sydafrika går sju miljoner människor och lägger sig hungriga varje dag.

Det kan handla om morötter som är för krokiga eller spenatblad med hål i, för att ta två exempel som den sydafrikanska bonden Eric Swartz själv har fått erfara. I fyra år producerade han åt två livsmedelskedjor. Men efter att ha tvingats kasta bort enorma mängder mat på grund av sena avbeställningar och höga krav på matens utseende – problem som bönder över hela världen brottas med – valde han till slut att säga upp allt samarbete med storbolagen.

I en annan del av Sydafrika, huvudstaden Pretoria, sitter avfallsforskaren Suzan Oloefse som konstaterat att 10 miljoner ton mat slängs bort i landet varje år – och att 95 procent av den aldrig når fram till konsumenterna. Samtidigt oroas hon över att matsvinnet kan vara än mer omfattande än vad hon sett hittills, på grund av det som händer med maten när den exporteras från Sydafrika.

Programledare Marie-Louise Kristola

Flera stora användare har ersatt de miljöskadliga, högfluorerade ämnena, PFAS. Är alternativen lika bra? Kan alla 3 000 PFAS bytas ut?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Superkemikalierna PFAS används i en lång rad konsumentprodukter. De gör friluftskläder tåliga mot både regn och smuts, de ger en glatt yta i stekpannan och på bakpappret, de finns i sprayen som impregnerar dina skor, gör din soffa smutsavstötande, och hudcremen skön att applicera.

Det är några exempel där många av de 3 000 högfluorerade kemikalierna, PFAS, används.

Men djurstudier visar PFAS att kan ge effekter på immunsystemet, nervsystemet och hormonsystemet. Ämnena kan påverka djur och människor vid höga intag under lång tid. De finns överallt och de bryts förmodligen inte ner alls.

Temat för programmet är ”Behövs PFAS?”. Flera företag, till exempel Ikea och Fjällräven, har fasat ut ämnena helt eller delvis.

Det är en uppföljning på Klotet den 19 april, ”Superkemikalien som inte bryts ner”, som berättar om en teflontillverkare i West Virginia, USA som fått betala ett rekordstort skadestånd till 3 500 personer som fått sitt dricksvatten förorenat av PFAS.

I Sverige pågår en rättsprocess där invånare i Kallinge har stämt vattenverket som har distribuerat dricksvatten med höga halter PFAS. Kemikalierna kommer från brandskum som har använts vid militärens brandövningar vid flygflottiljen i Kallinge.

Programledare Marie-Louise Kristola

Vattennivåerna är låga i stora delar av Sverige. Flera kommuner har infört bevattningsförbud. Även växter och djur drabbas när vattnet sinar. Kring Mörrumsån växer oron inför årliga laxvandringen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Redan förra sommaren fick Henrik Hagelberg i Jät i södra Småland köpa vatten för att inte bli utan. En tankbil full med vatten fyllde brunnen på tomten.

I år är utgångläget ännu sämre. Den fem meter djupa brunnen som borde vara helt fylld är snart tom. Klotets reporter Tomas Lindberg är med när Henrik Hagelberg får besök av brunnsborraren.

Men det är inte bara människor som får problem när torkan slår till. I det kända laxfiskevattnet Mörrumsån är vattenflödet det lägsta som har uppmätts. Där längs åkanten är det snustorrt där laxyngel normalt brukar simma omkring.

I Sverige är vi vana vid att ha gott om vatten. Varför blir det brist nu för andra året i rad? Och vad går det att göra för att de låga grundvattennivåerna ska fyllas på?

Programledare Marie-Louise Kristola

Kartor över vattenbristen i Sverige

PFAS är spritt nästan överallt, och finns i det mesta, från kosmetika till träningskläder. Efter en dricksvattenskandal i Blekinge visar en kartläggning på många, nya tänkbara källor till utsläpp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Brandövningar vid flygflottiljen i Kallinge i Blekinge ledde till att dricksvattnet för 5 000 personer stängdes av när prover visade för höga halter av PFAS i blodet hos vuxna och barn. Efter det sattes ett stort kartläggningsarbete igång över hela Sverige, som visade att många fler dricksvattentäkter har förhöjda halter PFAS. Då hittades 2000 nya, potentiella källor. Nu ska arbetet fortsätta.

I West Virginia, USA, bor Earl och Gwen Botkin några mil från en teflonfabrik där ett av de högfluorerade ämnena, PFOA, användes. Idag lider Earl Botkin, 73 år, av flera sjukdomar som kan orsakas av PFAS.

PFAS är ett samlingsnamn för cirka 3 000 högfluorerade kemikalier, och ämnena är vitt spridda i miljön. De kan påverka djur och människor vid höga intag under lång tid.

Programledare: Marie-Louise Kristola

Programmet är en repris från den 19 april.

Vedeldning i dåliga spisar ger enorma mängder sotpartiklar, som skadar oss människor och isen i polartrakterna. Men bättre spisar och bränslen kan därmed också snabbt göra stor skillnad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I många av världens storstäder är luftkvalitén usel, särskilt i snabba tillväxtekonomier i tredje världen. Även på landsbygden där människor lagar sin mat över öppen eld eller i ineffektiva spisar är sot och partiklar som letar sig ner i lungorna ett jätteproblem. De små sotflagorna bidrar också till den globala uppvärmningen och till avsmältningen av polartrakternas isar. Men billiga spisar med en mer komplett förbränning kan vara en snabb väg att minska dessa problem, särskilt om veden byts till pellets.

Programledare Marie-Louise Kristola.

Programmet är en repris från 11/1 2017.

Vill du också ställa en fråga? Mejla till [email protected] eller hör av dig via Twitter: @klotet Vi hörs!