Klotet

Sverige vill att kopplingen mellan klimatförändringar och konflikter i världen ska diskuteras inom FN:s säkerhetsråd. Varför då, vad säger forskningen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att förutsäga och hantera kriser och konflikter som kan förvärras av till exempel långvarig torka eller extrema väderhändelser kommer att bli allt viktigare i ett allt varmare klimat menar forskare vid Stockholm international peace institute. Men hur ser sambandet ut och vad kan vi vara säkra på?

Den amerikanska militären har under flera år lyft klimatförändringarna som ett hot, minst lika stort som väpnade konflikter, och lägger stora resurser på att klimatsäkra sina militära baser och analysera framtida konflikthärdar ur ett klimatperspektiv. Kommer det förändras med en klimatskeptisk administration?

I Klotet får du också de senaste miljönyheterna och svar på frågor som lyssnarna själva har skickat in.

Programledare Marie-Louise Kristola

Dieselbilarna sågs som ett effektivt sätt att minska koldioxidutsläppen från trafiken. Men vad man inte tänkte på var att de släpper ut mer hälsovådliga ämnen, och nu ropar allt fler på ett förbud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dieselmotorn är mer energieffektiv jämfört med bensinmotorn, och släpper därmed ut mindre koldioxid. Däremot ger den mer hälsofarliga ämnen som också påverkar miljön.

Med mängder av partiklar som bilarnas filter inte lyckas begränsa tillräckligt bra, och kväveoxider som ofta ligger över gränsvärdena, får dieselbilarna nu en del av skulden för den dåliga luftkvaliteten i många storstäder.

Har dieselmotorn nått vägs ände och borde den skrotas i övergången till en mer hållbar lösning – eller kan den bli bättre?

I Klotet får du också de senaste miljönyheterna och svar på frågor som lyssnarna själva har skickat in.

Programledare är Marie-Louise Kristola

Vedeldning i dåliga spisar ger enorma mängder sotpartiklar, som skadar oss människor och isen i polartrakterna. Men bättre spisar och bränslen kan därmed också snabbt göra stor skillnad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I många av världens storstäder är luftkvalitén usel, särskilt i snabba tillväxtekonomier i tredje världen. Även på landsbygden där människor lagar sin mat över öppen eld eller i ineffektiva spisar är sot och partiklar som letar sig ner i lungorna ett jätteproblem. De små sotflagorna bidrar också till den globala uppvärmningen och till avsmältningen av polartrakternas isar. Men billiga spisar med en mer komplett förbränning kan vara en snabb väg att minska dessa problem, särskilt om veden byts till pellets.

Programledare Marie-Louise Kristola.

Klotets premiärprogram 2017 är också det första programmet med den längre sändningstiden, hela 45 minuter! Förutom temat luftföroreningar kommer vi också berätta de senaste miljönyheterna och låta lyssnare ställa frågor om miljön till vår expertpanel.

Vill du också ställa en fråga? Mejla till [email protected] eller hör av dig via Twitter: @klotet Vi hörs!

Varför håller många av sakerna vi köper så kort tid? Är de gjorda för att gå sönder efter en viss tid eller är det bara dålig kvalité?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns en glödlampa i Kalifornien som lyst i över 100 år. När lampindustrin kom på att det inte går att tjäna pengar om glödlamporna håller så länge så såg man till att sätta ett utgångsdatum på dem. Är det så med många produkter, eller handlar det helt enkelt om att sakerna vi köper produceras så billigt att kvalitén blir därefter?

Nu när julen står för dörren konsumeras det i stora mängder, men tyvärr har allt för många varor en ganska kort livslängd och hamnar i soporna redan till nästa jul. Ska det vara så eller finns det produkter som tillverkas för att hålla länge och som kan repareras på ett enkelt sätt om de går sönder?

Programledare Marie-Louise Kristola

Efter år av hänsynslös jakt efter hajar och rockor hotas många arter av utrotning. Men flera viktiga initiativ som tagits de senaste åren gör att havets jägare kanske kan räddas för framtiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hajar har ett oförtjänt dåligt rykte och beskrivs ofta som mördarmaskiner. Att hajar är sociala djur som är viktiga för havets ekosystem är mindre känt. Det hårda fisket efter djuren har drivit flera arter mot utrotning. Men på FN:s möte om handel med utrotningshotade arter beslutade världens länder att handel med de mest hotade arterna av hajar och rockor ska förbjudas. Och i vattnen utanför Galapogosöarna bildades tidigare i år ett stort reservat för att skydda det marina livet.

Klotet tar er med till ett av världens mest hajrika trakter och ställer sig frågan om de insatser som görs räcker för att skydda hajar och rockor? Gäst i programmet är Charlott Stenberg, marinbiolog med ett specialintresse för hajar.

Programledare Pelle Zettersten

Att fasa ut de fossila bränslena inom transportsektorn verkar lättare sagt än gjort. Sveriges målsättning att ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 ser allt svårare ut att nå.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De anläggningar som kan tillverka biodrivmedel från skogsrester i Sverige lovordades när de startade för några år sedan. Sedan dess har det visat sig svårt att bygga ut dem för storskalig drift, bland annat på grund av EU-regler som förbjuder statligt stöd för fabriker i industriell skala. Saken blir inte lättare av att EU kommissionen kommer vilja fasa ut biodrivmedel från jordbruksgrödor.

Klotet undrar hur Sverige ska klara en omställning av transportflottan med hitintills oklara spelregler för biodrivmedel? Vi berättar också om EU kommissionens färdplan för förnybar energi som kommer presenteras under dagen, vad säger den egenligen om biobränslen?

Gäster i programmet är: Jacob Lagercrantz, Nationella sekretariatet för uppföljning av arbetet med fossiloberoende fordonsflotta 2030 och Mikael Karlsson, European Environmental Bureau.

Programledare Marie-Louise Kristola

Hur kan framtidens transportsystem i städerna se ut? Åker vi linbana, elbåt eller kan vi använda redan existerande färdmedel på ett smartare sätt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För att minska på bilar i städerna och avlasta den befintliga kollektivtrafiken snickras det på olika lösningar för framtidens transporter. I Göteborg till exempel planeras för en linbana över Göta älv, och i Stockholm testar man en elfärja som snabbt ska kunna ta pendlare in till stan. På forskningscentret CESC vid KTH i Stockholm tror man att en digitalisering av trafiken kan vara en väg bort från köer och trängsel.

Klotet frågar sig om det är nya typer av fordon som är lösningen för att komma åt problemen eller finns det andra mer innovativa sätt att ta till för att lösa upp trafikinfarkterna?

Programledare Marie-Louise Kristola

Att gå från ord till handling och verkligen genomföra det världens länder beslutade vid klimatavtalet i Paris kan bli knepigt. I just Paris pågår just nu en infekterad strid om stadens privatbilism.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Paris kantades Seines stränder länge av tvåfiliga genomfarter. Men för ett par år sedan stängdes ena stranden av för biltrafik för att istället göras om till promenad- och rekreationsstråk. Och nyligen bestämde Paris borgmästare att stänga även den andra stranden för bilar. Beslutet har möts av både jubel och ilska och visar på hur kontroversiellt det kan vara att införa striktare regler för privatbilister.

Paris har också, i ett första steg, förbjudit äldre dieselfordon i innerstan och flera städer i världen tycks följa efter.

Vi berättar också vad som händer på klimatmötet i Marrakech i Marocko. Det första mötet efter att klimatavtalet trätt i kraft och där världens länder ska diskutera hur och var utsläppsminskningarna ska ske på detaljnivå.

Programledare Björn Gunér

Med anledning av att Donald Trump blir USA:s nya president ägnar vi hela veckans program till vad det här kan innebära för klimatpolitiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Donald Trump har vi flera tillfällen sagt att klimatförändringarna är en bluff och att USA borde lämna klimatförhandlingarna helt och hållet. Vad innebär det här för klimatpolitiken globalt?

Gäster är Anders Turesson, som under många år ledde den svenska delegationen vid FN:s klimatförhandlingar, Eva Svedling, på utrikesdepartementet, Johan Kuylenstierna, chef för Stockholm Environment Institute och Alexander Crawford, svensk-amerikansk omvärldsanalytiker vid tankesmedjan Global utmaning.

Programledare Marie-Louise Kristola.

Programmet om hajar och rockor flyttas fram till ett senare tillfälle.

Det pågår en dragkamp om Europas skogar. Både inom Sverige och bland olika EU- länder är man oense om vilken skogspolitik som är den bästa för att värna klimatet och den biologiska mångfalden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skogen ska räcka till mycket. Den ska bli till trävaror för att bygga möbler, hus och andra produkter. Den ska bli till bränsle i en omställning bort från fossila bränslen och samtidigt stå kvar och växa för att binda så mycket koldioxid som möjligt. Dessutom ska den biologiska mångfalden med alla skogens djur och växter skyddas. En ekvation som kan vara svår att få ihop.

Just nu diskuteras saken intensivt på EU- nivå och frågan är hur politikerna ska enas kring en gemensam skogspolitik när ländernas förutsättningar ser så olika ut?

Programledare Marie-Louise Kristola