Klotet

Allt fler företag profilerar sig inom cirkulär ekonomi. Att byta, låna eller laga saker som annars skulle kastas. Är det här ett trendbrott bort från slit och släng?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Barcelona kan medborgarna lära sig att laga sin egna saker och på så sätt förlänga livstiden på till exempel cyklar och datorer. I Staffanstorp satsar ett företag på att reparera trasiga mobiltelefoner, datorer och andra prylar som försäkringsbolag tagit hand om, saker som annars skulle ha slängts, eller i bästa fall gått till återvinningen.

Det här är exempel på initiativ världen runt där trasiga produkter får ett nytt liv. Men är det här bara av marginell betydelse eller är det ett trendbrott som kan minska resursslöseriet?

Gäst i programmet är miljöekonomen Kristian Skånberg.

Programledare Marie-Louise Kristola

Om klimatavtalet som undertecknades i Paris förra året ska få någon effekt krävs det att länderna snabbt gör de åtaganden som de har lovat, annars finns risken att avtalet blir tandlöst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

EU har tidigare varit pådrivande i klimatfrågor och setts som ett föredöme för en effektiv och rationell klimatpolitik. Men med de spänningar som uppstått på senare tid inom unionen kan det bli svårare att få alla EU länderna att anta det som krävs för ett fungerande klimatavtal.

USA och Kina vill fastställa klimatavtalet så snart som möjligt men det är osäkert hur snabbt det kan gå, speciellt då USA väljer en ny president i november som kanske inte alls vill stå bakom avtalet. När det gäller Ryssland och Indien är det dessutom osäkert när parlamenten där kommer att slutgiltigt fastställa avtalet.

Det är några exempel på vad som kan komplicera för klimatavtalet som skrevs under i Paris men som måste ratificeras, alltså antas av världens länder för att få någon effekt. Vad är det som står på spel och vilket håll lutar det åt frågar sig Klotet. Vi samlar en initierad panel och diskuterar frågan.

Programledare Marie-Louise Kristola

Cyklisterna i Tysklands huvudstad Berlin har tröttnat på att politikerna inte satsar på bra cykelinfrastruktur. Nu tar de saken i egna händer och kräver en folkomröstning om en ny cykellag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Allt fler har upptäckt fördelarna med att ta sig fram på cykel i städerna. Det går fort, man får motion och slipper dessutom krångla med att hitta bilparkeringar eller stå och vänta på kollektiva färdmedel. Men i takt med att fler cyklar har också trängseln i trafiken blivit allt mer påtaglig. Organiserade cyklister i Berlin har utformat en speciell cykellag som ska tvinga politikerna att förbättra stadens cykelinfrastruktur. Genom en bindande folkomröstning hoppas de att lagen ska bli verklighet.

Även om det i Sverige finns bra exempel på städer som gjort mycket för att förbättra för cyklisterna så finns det mycket kvar att önska menar kritiker. Kan en liknande lagstiftning som föreslås i Tyskland vara något för Sverige? Vi frågar den nya miljöministern som också är ansvarig för stadsutveckling, Karolina Skog, själv en engagerad cyklist. Kommer hon göra något för att lyfta frågan nationellt?

Programledare Marie-Louise Kristola

Var femte växtart i världen hotas av utrotning, visar en ny rapport som är den mest ambitiösa hittills i sitt slag. Vad beror det på och vad kan vi göra åt det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur många däggdjur eller fåglar det finns och hur många av dem som är hotade lyfts ofta upp i olika rapporter som får stor uppmärksamhet. Men att många av världens växter hotas talas det inte så mycket om, trots att en stor andel av dem har stor betydelse för människans fortlevnad, som medicin, föda eller byggnadsmaterial.

Klotet berättar om den nya rapporten från Kew Gardens i London som uppskattar antalet, för vetenskapen kända, växtarter till 391 000, varav en femtedel kan betraktas som hotade på ett eller annat vis. Framförallt är det skogsskövling för att skapa åkermark som ligger bakom men även klimatförändringar och nya sjukdomar och skadedjur. Vi ställer oss frågan vad det går att göra för att skydda världens växter och hur effektiva de internationella konventioner som finns på plats har varit för att gynna den biologiska mångfalden?

Programledare Marie-Louise Kristola

Bäver och pilgrimsfalk är exempel på djur som varit nära utrotning i Sverige men som inplanterats på nytt i naturen. Men var går gränsen för vilka djur vi kan ha i den svenska naturen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter att ha varit nära utrotning har bäver och havsörn fått en ny framtid i Skottland. Djuren har framgångsrikt inplanterats från Norge. Likadant är det med bävrarna i Sverige, på 1920-talet återintroducerades bävrar från Norge som nu spridit sig över stora delar av landet. Inom projektet Rewilding Europe planeras fler djur att sättas ut i det vilda för att gynna den biologiska mångfalden och nu pratar man även om stora rovdjur som varg, lo och Björn.

Klotet tar er med till Skottland där vissa djur som inplanterats anses värdefulla för att de gynnar turistindustrin och andra besvärliga eftersom de hotar betande tamdjur. Vi berättar också om insekter som föds upp i fångenskap för att så småningom sättas ut i ekar på Öland och om forskaren som vill se visenter och vildhästar i den svenska naturen.

Programledare Marie-Louise Kristola

De utmaningar som oljenationen Kanada står inför nu – och hur de försöker lösa problemen – gör landet till ett av de mest intressanta i världen att studera just nu, tycker professor Sverker Sörlin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria på KTH, är nyss hemkommen från en gästprofessur i Vancouver. Han berättar om ett splittrat land där de pågående bränderna ställer nationen inför viktiga frågor.

Ska de ge mer subventioner till den av bränderna hårt drabbade oljeindustrin, eller ta chansen att nu börja bryta sig loss från fossilekonomin?

Sverker Sörlin intervjuas av Klotets programledare Marie-Louise Kristola.

Kanada står inför ett viktigt val. Antingen fortsätta gynna den oljeindustri som blomstrar i Alberta, eller sluta stödja oljeindustrin och gå en fossilfri ekonomi till mötes.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kanada rasar den historiskt värsta skogsbranden på mycket länge, och inte bara en. Satellitbilder visar över 1000 bränder i provinsen Alberta kring landets oljemecka Fort McMurray. Torrt i markerna, kraftig vind och höga temperaturer gör släckningsarbetet mycket svårt. Tiotusentals människor har evakuerats, stora arealer gammal skog står i lågor och fortfarande sprider sig elden med stora utsläpp av koldioxid som följd. Ironiskt nog tror forskare att den här typen av skogsbränder kommer bli vanligare på grund av klimatförändringarna som till stor del beror på utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser.

Den här delen av Alberta beskrivs av många som ”det gamla Kanada” dit lycksökare kommer för att göra snabba pengar på olja utan några tankar på miljön och där samhället ensidigt vilar på en naturresurs, oljan.

Samtidigt driver Kanadas regering på för en offensiv miljöpolitik och har som mål att minska koldioxidutsläppen med 30 procent till år 2030. ”Det nya Kanada” visar på en exceptionell vilja att ställa om samhället från fossila bränslen även om utmaningarna är stora. Miljöhistorikern Sverker Sörlin på Kungliga tekniska högskolan menar att Kanada står inför ett elddop. Lyckas de ställa om, är de en förebild för andra nationer, vid ett misslyckande visar det istället att det inte går att lämna fossilregimen frivilligt och i förtid.

En längre intervju med Sverker Sörlin finns att ladda ner som specialpodd: Mer eller mindre pengar till oljeindustrin? Sverker Sörlin om Kanadas viktiga val

Programledare Marie-Louise Kristola

Ståltillverkning står för en stor del av koldioxidutsläppen och hittills har det varit svårt att angripa problemet. Nu visar forskning att det går att kraftigt minska utsläppen, men blir det för dyrt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När man framställer stål ingår kol i processen, det är därför det är så svårt att få ner koldioxidutsläppen från tillverkningen. Även om energianvändningen inom stålindustrin har effektiviserats, och på vissa håll sker med förnybar energi, kommer de inte undan utsläppen.

Det finns två vägar att gå. Antingen CCS-teknik, infångning och lagring av koldioxid under jord, eller att hitta andra metoder för att framställa stålet.

Svenska stålbolaget SSAB har tillsammans med Vattenfall och LKAB startat en förstudie för att se om det är realistiskt att ersätta kolet med vätgas. Andra ståltillverkare ser sig om efter alternativa metoder.

Klotet den här veckan berättar hur långt forskningen kommit på området och hur den svenska stålindustrin resonerar. Vi spelar in programmet på Oxelösunds stålverk utanför Nyköping.

Programledare Marie-Louise Kristola

Den affärsmodell som ligger bakom solcellsexplosionen i Kalifornien har varit mycket framgångsrik och sprider sig över världen. Kan en liknande modell i Sverige snabba på solexpansionen även här?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige ligger långt bakom länder som Tyskland, Italien och delar av USA när det gäller utbyggnaden av solpaneler. Hittills är det mest teknikintresserade eller sådana med ett starkt miljöintresse som själva köpt solcellsanläggningar. Men med nya marknadsmodeller verkar även den med tummen mitt i handen och som kanske inte själv har råd att investera hoppa på solcellståget.

Klotet berättar om det senaste på solcellsfronten och ställer sig frågan vad den potentiellt kraftfulla energikällan kan spela för roll i framtidens energisystem.

Programledare Marie-Louise Kristola

Flera öar runt om i världen har som ambition att bli självförsörjande på elektricitet från förnybara källor, hur kommer det sig och hur framgångsrika är de?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den karibiska ö-nationen Aruba har som mål att ha en helt förnybar elproduktion redan 2020. Stora satsningar på vindkraft, solenergi och ambitioner att lagra el på olika sätt ligger i fokus. De satsar även mycket på inhemsk matproduktion för att minska importen.

Men samtidigt växer turistindustrin på ön vilket motverkar det lågenergisamhälle de eftersträvar. Även andra öar runt om i världen tycks ha gjort det till sin mission att gå före i klimatarbetet, hur kommer det sig och vad har övriga länder att lära sig av dem?

För fem år sedan berättade vi om svenskar som ville klippa bandet till elbolagen och bli helt självförsörjande på elektricitet, Klotet följer upp om hur det gick för dem.

Programledare Marie-Louise Kristola