Klotet

Klotet sänder ifrån Naturvårdsverkets konferens Klimatforum 2016. Initierade gäster ger sin bild av hur Sverige ska kunna leva upp till det klimatavtal som undertecknades i Paris.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är nu två månader sedan världens nya klimatavtal godkändes under jubel och klang vid det stora FN-mötet i Paris.Redan om tre år ska Sverige och världens alla länder återkomma och redovisa hur arbetet med att minska klimatutsläppen går. Det tempo som hållits hittills räcker nämligen inte alls inte för att hålla medeltemperaturen väl under två grader detta sekel, som målsättningen lyder. Så vad kan vi göra för att öka takten och var ska vi börja? Vilka politiska styrmedel behövs? Vilka beteendeförändringar är vi beredda att göra? Vilka nya tekniker kan vi använda oss av? Och vad behöver vi forska mer på?

Hör framtidsminister Kristina Persson, professor Björns Sandén, miljöforskaren Annika Carlsson-Kanyama och Mattias Svensson, författare till boken Miljöpolitik för moderater i ett samtal från Klimatforum 2016.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Tre tjeckiska bolag är intresserade av att köpa Vattenfalls kolkraftverk och gruvor i Tyskland, men så gott som allt tyder på att det på sikt blir en mycket dålig affär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad är det för företag som är intresserade av Vattenfalls kolverksamhet i Tyskland och varför vill de investera i ett energislag som allt fler skyr? Tjeckien är idag beroende av kol i sin energimix och har en liknande situation som Tyskland, där hela byar får flytta på sig för att ge plats åt brunkolsfälten som breder ut sig.

Men även i Tjeckien anser allt fler bedömare att kolets dagar är räknade och för ett köp av Vattenfalls gruvor och kraftverk blinkar allt fler varningslampor illrött.

Klotet synar försäljningen av de svenska kolgruvorna i Tyskland. Programledare Marie-Louise Kristola.

Oron för akut vattenbrist i stora delar av Asien på grund av smältande glaciärer tycks vara överdriven, i stället kan vi förvänta oss översvämningar och höjda havsnivåer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För några år sedan kom uppgifter från FN:s klimatpanel IPCC om att Himalayas glaciärer skulle vara borta år 2035. Det var uppgifter som av misstag presenterades som forskningsresultat, och de dementerades av organisationen. Eftersom glaciärerna är viktiga för vattenförsörjningen till flera av de asiatiska floder som ger hundratals miljoner människor vatten, så väckte uppgifterna oro kring deras och vattnets framtid.

Men nu visar en ny studie att vattnet i floderna inte kommer att minska under de närmaste 50-60 åren. Möjligen kommer det i stället finnas risk för översvämningar, säger Deliang Chen vid Göteborgs Universitet, en av forskarna bakom studien.Samtidigt är Chen överens med glaciärforskare om att både Himalayas och övriga världens glaciärer minskar i omfattning, något som på längre sikt kan leda till brist på färskvatten och som redan nu bidrar till stigande havsnivåer.

Programledare Marie-Louise Kristola.

Snyggt designade batterier som hängs upp på väggen hemma kan lagra elektricitet från solceller på taket. Men är det förnuftigt att som privatperson investera i egenproducerad el?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här är andra delen i Vetenskapsradion Klotets miniserie om hur energi ifrån sol och vindkraft ska kunna lagras för att användas senare.

Flera företag säljer batterier som kan sättas upp på väggen hemma och som fungerar som ett litet energilager. Förutom att privatpersoner kan lagra el som de själva producerar, för att använda när solen inte skiner eller när vinden mojnat, så kan batterierna också få betydelse för att balansera elnätet. Hur fungerar det?

Klotet benar också ut vilka regler som egentligen gäller om man vill producera sin egen el i Sverige, är det värt jobbet eller bara en massa krångel?

Programledare: Marie Louise Kristola.

En förutsättning för en energiomställning i stor skala är att det går att lagra elektricitet från sol och vindkraft. En ny typ av batterier kan vara en lösningarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om vind och sol ska spela en större roll i energisystemet måste bättre system för att lagra elektricitet utvecklas. De flesta batterier som används för det här idag är inte tillräckligt kraftfulla, men kanske kan en ny typ av så kallade organiska batterier vara en lösning.

Klotet tittar närmare på den senaste batteritekniken och besöker bland annat en batterifabrik i Tyskland.

Programledare Marie-Louise Kristola

I säsongsavslutningen för Klotet tittar vi närmare på julgranen ur ett miljöperspektiv, måste alla äga sin egen gran?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vilken gran är egentligen bäst ur ett miljöperspektiv? Måste alla äga sin egen gran och kasta den när julen är över eller finns det andra alternativ? I bland annat USA, Storbritannien och Nederländerna kan man adoptera en gran i kruka som åt återplanteras när julen är över.

Vi berättar också att många företag redan nu börjar räkna med ett högre kostnad för att släppa ut koldioxid.

Programledare Marie-Louise Kristola.

Världens länder lyckades enas om ett globalt klimatavtal i Paris. En stor framgång för den internationella klimatpolitiken anser många, medan andra tycker det blev för svaga formuleringar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter tjugo års förhandlingar lyckades världen tillslut enas om ett bindande klimatavtal för att hålla temperaturökningen väl under två grader med sikte på 1.5 graders uppvärmning. Hur glada kan vi vara över avtalet? Är det realistiskt? Och hur kommer vi i Sverige att märka att världen nu ska styra bort från de fossila bränslen som vi byggt hela vårt industrialiserade samhälle på?

I studion miljöminister Åsa Romson, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och Björn-Ola Linnér, professor vid centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings universitet. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Även om de politiska förhandlingarna i Paris leder fram till ett lyckat avtal så vet vi att det inte räcker. Vad som sker utanför förhandlingarna har därför blivit allt viktigare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under paraplyet Paris-Lima action agenda samlas företag, organisationer och regioner runt om i världen för att själva bidra till utsläppsminskningar av växthusgaser. Dessa initiativ kan bli en viktig pusselbit för att nå de nivåer på utsläpp som forskarna menar behövs. Men hur ska de privata klimatlöftena kontrolleras och följas upp, och vet vi hur långt de räcker?

Vetenskapsradion Klotet sänder direkt ifrån klimatmötet i Paris. Programledare Marie-Louise Kristola och Pelle Zettersten

Trots Sveriges höga klimatambitioner med ett mål om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 så riskerar flera pilotanläggningar för förnybara drivmedel att läggas ner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under första dagen på klimatmötet i Paris utlovade statsminister Stefan Löfven att Sverige ska bli en av världens första fossilfria välfärdsstater. Sveriges mål, att ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 är ett led i den ambitionen. Samtidigt riskerar flera fabriker som framställer förnybara bränslen för fordon i Sverige av nedläggning av ekonomiska skäl, ett antal planerade projekt har lagts ner på grund av att ingen vill investera i en bransch med osäkra spelregler. Klotet frågar sig hur det går ihop med regeringens ambitioner och varför EU:s regler om statsstöd verkar sätta käppar i hjulen? Det blir också en direktrapport från Ekots miljöreporter Annika Digréus som befinner sig på klimattoppmötet i Paris.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Nästa vecka drar det stora klimatmötet i Paris igång. Mötet är extra viktigt eftersom det är här världens politiker ska försöka komma överens om ett nytt klimatavtal efter Kyotoprotokollet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men hur började det egentligen? Hur kom klimatkonventionen som styr förhandlingarna till. Och hur har diskussionen om att hejda utsläppen av växthusgaser förändrats genom åren?

Vetenskapsradion Klotet gör en historisk tillbakablick på klimatförhandlingarnas utveckling. Och visste ni förresten att den första IPCC-rapporten, som är det vetenskapliga underlaget för förhandlarna, lades fram 1990 i Sundsvall?

Programledare: Björn Gunér