Klotet

Terrordådet i Paris är inte bara en tragedi för alla drabbade, det riskerar också att få konsekvenser för klimatmötet som börjar om en och en halv vecka. Enligt den franska regeringen ska mötet hållas som planerat. Men sidoarrangemang som planeras riskerar att ställas in.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klotet berättar också om att allt fler butiker börjar sälja frukt och grönsaker som inte ser perfekta ut men som det egentligen inte är något fel på. Samma tendens märks hos restauranterna där man också börjar ta mer hänsyn till varifrån råvarorna kommer. Det hela är ett led i att minska matsvinnet, ta vara på de råvaror som en gång odlats fram och därmed minska på resursanvändningen och utsläppen av växthusgaser. Enligt Naturvårdsverket motsvarar all den mat som slängs i Sverige tre procent av de totala koldioxidutsläppen i landet. Programledare Marie-Louise Kristola.

En miljökatastrof pågår just nu i Indonesien där 2 miljoner hektar skog och torvmark står i brand. Över en halv miljon människor har fått problem med andningen på grund av den smutsiga röken som sprider sig över ett stort område.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Växthusgaserna som frigjorts vid bränderna har på bara några veckor överskridit Tysklands årliga utsläpp. Vad är det egentligen som orsakar eldsvådorna och vad man kan göra åt dem? Och så berättar vi om forskningsprojektet som vill minska risken för liknande bränder i framtiden och på samma gång återställa naturen genom att plantera in träd i områden som brunnit.

– Med lite hjälp på traven kan skogsområden återfå sitt utseende och sin artrikedom betydligt snabbare än utan sådana insatser, säger Ulrik Ilstedt, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, som koordinerar projektet.

Klotet berättar också om att amerikanska politiker sagt nej till den oljeledning som länge planerats från Kanada genom USA. En pipeline som skulle transportera olja ifrån den kanadensiska tjärsandsoljandsutvinningen till den mexikanska golfen.

Programledare Marie-Louise Kristola.

Flera svenska företag jobbar aktivt för att sänka sina koldioxidutsläpp och ta fram energieffektiv teknik. Då politikerna har svårt att enas vid de internationella klimatförhandlingarna kan företagen på så sätt gå före och visa vägen, menar vissa företagsledare. Andra, vars utsläppsminskningar är dyra, avvaktar tills de blir tvingade att dra ner på utsläppen. Klotet synar det svenska näringslivet och de som vill gå före i klimatomställningen. Hur långt är de beredda att gå och vad driver dem? Programledare Marie-Louise Kristola.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter andra världskriget dumpades flera hundra tusen ton kemiska stridsmedel i Östersjön och i Skagerak utanför Bohuslän. Dessutom finns hundratals gamla fartygsvrak liggande på botten som också kan innehålla miljöfarligt material.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den svenska processindustrin, framförallt cementindustrin och stålverken, står för en femtedel av landets koldioxidutsläpp. Det spelar ingen roll om de skulle använda 100 procent förnybar energi, koldioxiden finns bundet i råvarorna, kolet i stålet och kalkstenen i cementen, och släpps ut under tillverkningsfasen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu börjar industrin sakta vakna till och tittar på möjligheterna att fånga in koldioxid och lagra den under jord eller under havsbotten, innan den släpps ut i atmosfären. Vetenskapsradion Klotet synar planerna på koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid i jordskorpan, så kallad CCS-teknik, i Sverige.

Vi besöker också en forskningsanläggning i Tyskland där man studerar hur väl det fungerar att stoppa ner koldioxid under jord eller om det finns risk för läckage?

Programledare Marie-Louise Kristola.

"Polens guld" det svarta kolet, har länge garanterat landet låga energikostnader och energioberoende. Idag står kol för 90 procent av Polens elproduktion och drygt 100 000 människor arbetar inom kolindustrin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men nu börjar det polska guldets glans att mattas. Gräsrotsprotester mot den hälsovådliga luften i koleldningens spår sprider sig i städerna, den inhemska kolindustrin brottas med ekonomiska problem och Polen blir alltmer beroende av Ryssland för sin energiförsörjning. Energiexperter varnar för att kolmarknaden kan vara på väg att kollapsa och att Polen måste skynda sig att ställa om energisystemet. Men hur ska det gå till? Kommer någon politiker i det kommande parlamentsvalet att våga ifrågasätta kolets dominans? Programledare: Marie-Louise Kristola

Kärnkraftsbranschen i västvärlden har problem, bland annat på grund av de höga kostnaderna. I stort sett är det bara Kina och Ryssland som satsar stort på kärnenergi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett sätt att komma bort ifrån de höga investeringskostnaderna kan vara att bygga mindre kärnkraftverk, en utveckling som tagit fart i USA men även på andra håll i världen. Konceptet bygger på att kraftverken ska serieproduceras i moduler för att sen transporteras till de platser där de ska stå. På så sätt hoppas företagen att både byggtiden och den tid det tar att få igenom alla tillstånd kommer bli betydligt kortare än vid stora kärnkraftsbyggen. Än så länge är de flesta projekt bara på planeringsstadiet men det hindrar inte kärnkraftsföretagen från att vädra morgonluft. Klotet frågar sig om de små kärnkraftverken kan bli en viktig del i det globala energipusslet eller om det handlar om en marginell företeelse i enstaka länder? Programledare Marie-Louise Kristola.

Allt fler stora investerare börjar tänka grönt och lämnar satsningar på sådant som kan skada miljön. Det tydligaste exemplet är när globala investeringsfonder vänder ryggen mot projekt inom fossil, men det finns många fler. Men med börsrobotar som på en millisekund köper upp aktier där det är som mest lönsamt finns risken att pengarna hamnar i projekt där det bara är vinstmaximering som räknas, säger miljöforskare på Stockholm resilience centre som nyligen skrivit en forskningsrapport i ämnet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi vet att en allt varmare värld kommer att innebära påfrestningar för våra samhällen som måste klara både mer extrem väderlek och högre temperaturer. Hur väl rustade står egentligen Sveriges kommuner för att klara skyfall och översvämningar, värmeböljor och långvarig torka? Hur gör man för att klimatanpassa ett samhälle och har vi råd att låta bli? Klotet sänder direkt från tidningen Miljöaktuellts konferens- Klimatanpassning Sverige 2015 med inbjudna gäster från försäkringsbolag, forskning och departement. Programledare Marie-Louise Kristola.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många av de miljögifter som människan släpper ut samlas vid polerna. Särskilt i Arktis har forskare kunna uppmäta höga koncentrationer av gifter i fåglar och däggdjur. De miljögifter som nära nog slog ut både havsörn och pilgrimsfalk i Sverige på 1970 och -80:talet, DDT och PCB har minskat sedan starka restriktioner eller förbud införts. Däremot dyker andra miljögifter, som bromerade flamskyddsmedel, upp vid provtagningar på fåglar i Arktis vilket är ett tecken på att de "nya" gifterna spridit sig globalt. Klotet tar er med till Svalbard där forskare oroas över vilka konsekvenser det här kan få på lång sikt. Vi följer även upp Vetenskapsradions serie Atomnotan - om kostnaderna för att slutförvara kärnavfall och riva kärnkraftverk. Mycket tyder på att de nya beräkningar som gjorts av kärnkraftsindustrin är underskattade. Programledare Marie-Louise Kristola.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.