Klotet

Klotet uppmärksammar att det var 30 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl inträffade.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 26:e april är det 30 år sedan reaktor 4 i Tjernobyl exploderade och stora mängder radioaktiva ämnen spreds över delar av Europa. Konsekvenserna av olyckan märks än idag och lever framförallt kvar hos de människor som fick evakueras från området för att aldrig återvända.

Klotets reporter på plats tar med er till den stängda zonen kring kärnkraftverket i Ukraina och berättar om hur situationen är där idag. Kärnkraftsindustrin fick sig en törn efter händelsen och nya säkerhetskrav infördes, trots det finns det ett antal reaktorer med bristande säkerhet kvar i världen.

Programledare Marie-Louise Kristola

Rättelse: I programmet citerades direktören på kärnkraftverket i Tjernobyl som sa: "Det finns platser i den avstängda zonen som inte kan bebos på 250 000 år", det var en felaktig citering. Det han sade var att zonen delar av zonen inte är beboeliga på 25 000 år.

Den norske psykologen och ekonomen Per Espen Stoknes har analyserat varför klimatfrågan är så svår att kommunicera? Vilka psykologiska försvar tar vi människor till för att hålla oron på avstånd?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var i höstas som den norske ekonomen Per Espen Stoknes kom ut med boken ”What we think about when we try not to think about global warming” – alltså, vad vi tänker på när vi försöker att inte tänka på global uppvärmning.

Stoknes är förutom ekonom och ledare av centrum för grön tillväxt på Handelshögskolan i Oslo, även psykolog, och har studerat de psykologiska försvar vi människor tar till för att hålla oron och kraven på förändring på avstånd och hur man bäst kommunicerar klimatfrågan.

Den ordinarie sändningstiden för Klotet den här veckan utgår på grund av budgetdebatt i P1, men på våra repristider ger vi er möjlighet att höra en längre intervju med Per Espen Stoknes som ni kunde höra i en kortare version i programmet för två veckor sedan.

Programledare Marie-Louise Kristola

För två år förklarade Kinas premiärminister ett krig mot miljöförstöringen. Framförallt syftade han på ett aktivt arbete för en bättre luftkvalité. Hur har det gått? Har luften i Peking blivit renare?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Invånarna i många av Kinas storstäder lider av luftföroreningar. Smogen som ligger som ett täcke över städerna orsakar stora hälsoproblem och många väljer att lämna städerna för en renare luft på landsbygden.

– Vi flyttar till en renare stad till hösten, säger Pekingbon Lu Yinghua till vår globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff. Lu Yinghua är rädd att hennes dotter ska få cancer och hon litar inte på myndigheternas löften om att Pekings luft snart ska bli bättre.

Klotet tar med er till Peking och ställer sig frågan om Kina klarar sin kamp mot smogen, eller om det är något som människor där får vänja sig vid?

Gäst i programmet är Christer Johansson, professor vid institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi vid Stockholms universitet.

Programledare Marie-Louise Kristola

Att vandra omkring i översvämmade hus eller själv vara med och planera hur en hållbar stadsdel ska se ut, är det ett effektivt sätt att öka intresset för miljön?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kanske har vi nått vägs ände när det gäller att med mer traditionella möten och informationskanaler väcka och föra diskussionen om miljö och hållbarhet. Klotet tar en titt på hur brädspel, rollspel och avancerade virtual reality upplevelser kan bli en del i att medvetandegöra miljöproblemen.

– När vi leker tar vi fram vår kreativitet och våra bästa lösningar, något som krävs för att lösa dagens miljöutmaningar, det säger Anna Emmelin på Miljöverkstan Flaten. Hon är även forskare på Stockholm resilience center och drivande i ett projekt för att skapa ett interaktivt rollspel kring stadsplanering av området Flaten utanför Stockholm.

Andra forskare jobbar med att testa tre tredimensionell filmteknik, en kraftfullt upplevelse som till exempel kan ge en realistisk bild över hur det är att leva i Pekings smogg.

– En empatimaskin som kan ändra människors världsuppfattning, säger Owen Gaffney på Future Earths sverigesekretariat.

Programledare Marie-Louise Kristola

Är koldioxidinfångning en lösning på klimatproblematiken eller riskerar den att bli förevändning för att inte behöva minska på användningen av fossila bränslen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under flera år har diskussionen om att fånga in koldioxid för att motverka den globala uppvärmningen pågått. Det handlar antingen om att avskilja koldioxid från röken på till exempel kolkraftverk, så kallad CCS teknik, eller att binda koldioxid som redan finns i atmosfären. Växthusgasen ska sedan begravas flera hundra meter under jord eller kunna användas för att till exempel producera bränsle.

Utvecklingen går långsamt och idag är de flesta CCS anläggningar knutna till projekt där koldioxiden pumpas ner under jord för att trycka upp olja eller naturgas. Men sedan klimatmötet i Paris diskuteras metoden allt mer intensivt och till och med i Sverige finns det planer på att koppla CCS till stålverk och cementfabriker.

Klotet besöker forskare i Arizona i USA som tagit fram teknik för att binda koldioxid från atmosfären. Vi frågar oss om koldioxidinfångning är en lösning på klimatproblematiken eller om den riskerar att bli förevändning för att inte behöva minska på användningen av fossila bränslen?

Programledare Marie-Louise Kristola.

Flera områden längst den svenska kusten och på större öar hotas av färskvattenbrist i takt med att grundvattennivåerna sjunker. Hur kommer det sig och vad kan man göra åt det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kan en tusenårig gammal teknik att anlägga grundvattendammar bli en lösning, eller kan vi dra längre ledningar och ta ut ännu mer vatten från våra sjöar?

I takt med klimatförändringar och att fler människor väljer att bosätta sig i områden med låga grundvattennivåer kommer problemet att öka, menar forskare som vi har varit i kontakt med.

I programmet medverkar: Bo Olofsson, professor i miljögeologi vid Kungliga tekniska Högskolan, Bo Thunholm och Åsa Tureklev på Sveriges Geologiska Undersökning, Rikard Widén, Region Gotland, Eva Frölander, boende i Gammelgarn och Frida Eklund som jobbar med dricksvatten- och grundvattenfrågor på länsstyrelsen på Gotland

Programledare Marie-Louise Kristola.

Den 11 mars är det fem år sedan den stora tsunamin drabbade Japan och flera kärnkraftsreaktorer slogs ut. Hur ser situationen ut i Japan idag och hur har händelsen påverkat kärnkraftssäkerheten?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 11 mars 2011 svepte en jättelik tsunami in över Japans nordvästra kust och krossade byar och många människors liv. Kärnkraftverket i Fukushima slogs ut på grund av att kylningen till reaktorerna slutade att fungera. Hundratusentals människor var tvungna att evakuera sina bostäder och fortfarande kämpar ingenjörer med att säkra de förstörda reaktorerna.

Klotet tar er med till Japan för en lägesrapport. Vi besöker även Strålsäkerhetsmyndighetens konferens där experter samlas för att utvärdera konsekvenserna efter kärnkraftsolyckan. Programledare Marie-Louise Kristola.

Extremväder kopplas inte sällan till klimatförändringar, samtidigt säger klimatforskare att enskilda väderhändelser inte kan förklaras av klimatförändringar. Vad säger den senaste forskningen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Länge har forskarna varit försiktiga med att förklara enskilda extrema väderhändelser som stormar, störtregn, översvämningar och skogsbränder med de pågående klimatförändringarna. Svaret brukar bli att det inte går att koppla enskilda händelser till ett förändrat klimat, men att den sortens händelser passar väl in i den trend som klimatforskarna förutspår i framtiden.

På senaste tiden har det dock kommit flera studier som gör kopplingen mellan exempelvis extrem värme i Australien, eller de stora översvämningarna i England för några år sedan, med klimatförändringar. Ett nytt forskningsprojekt har dragits igång för att hjälpa europeiska forskare att snabbare och säkrare kunna ge allmänheten svar på frågan: beror det här på den globala uppvärmningen eller inte?

Medverkande: Staffan Sonning, SR:s korrespondent i London, Johan Lidberg, medieforskare på School of Media, Film and Journalism vid Monash University i Melbourne, Richard Betts, professor vid MET office, Storbritannien och Erik Kjellström, meteorolog och klimatforskare vid Rossby center, SMHI.

Programledare Marie-Louise Kristola

Det ser allt svårare ut att bygga ny kärnkraft i EU. Mot ny kärnkraft talar allt högre kostnader, långdragna bråk om otillåtet statsstöd och en energimarknad i snabb förändring.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klotet besöker sydvästra England där beslutet om bygget av två jättereaktorer vid Hinkley Point skjutits upp tio gånger. Om det blir av så blir det Europas största byggarbetsplats.

Men franska EDF som står bakom projektet är närapå konkursmässigt och nu höjs allt fler röster, även inom företaget, för att projektet måste blåsas av. Det här oroar den brittiska regeringen som har räknat med att de nya reaktorerna ska ersätta äldre reaktorer som snart måste stängas ner. Utan kärnkraften får landet svårt att nå upp till sina klimatmål, och någon plan B verkar inte finnas. Programledare Marie-Louise Kristola

De flesta forskare är överens om att köttkonsumtionen måste minska och att det inte är långsiktigt hållbart att importera soja för djurfoder. Men vad finns det för lösningar och alternativ?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Odlade jätteräkor förstör mangroveskogarna i Sydostasien. Vår stora köttkonsumtion är inte hållbar men det gäller också ofta de sojabönor som lyfts fram som alternativ, eftersom de odlas på skövlad regnskogsmark och transporteras långt. Alternativet att äta insekter känns motbjudande för många.

Men nu har svenskodlade jätteräkor skördats och serverats för första gången, jordbruksforskare diskuterar möjligheten att odla mer proteingrödor i Sverige och livsmedelsforskare och företag hittar nya sätt att göra både köttersättning av bönor och att göra insekter lättare att äta i form av pulver. I Klotet möter vi också tofutillverkare och stjärnkockar som menar att hållbar mat kan vara både billig, god och spännande.

Programledare Marie-Louise Kristola