Klotet

Hur ska lantbruket kunna bli hållbart men samtidigt fortsätta producera livsmedel för en allt större befolkning? Den frågan ställer sig Klotet i veckans program.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lantbruket står för en stor del av växthusgasutsläppen, dessutom bidrar näringsläckage från åkrar till övergödningen av våra sjöar och hav. Hur skulle en omställning till ett mer hållbart jordbruk kunna se ut? Kan ett lantbruk med mindre köttproduktion och mer protein från proteingrödor, som ärtor och bönor vara en lösning?

Klotet besöker Jannelunds gård i Mullhyttan där lantbrukaren Adam Arnesson driver en gård som ingår i ett forskningsprojekt som Sveriges lantbruksuniversitet driver. Adam Arnesson säger att han hellre vill kalla sig för planetskötare, än bonde.

– I mitt uppdrag som planetskötare ansvarar jag för alla insekter, djur och växter som finns på min mark och det är ett större uppdrag än att bara producera mat, säger han.

Programledare Marie-Louise Kristola.

Vad får oss att ändra beteenden i en mer miljövänlig riktning? Är det när tillräckligt många börjar bete sig på ett visst sätt eller är politisk styrning ett måste?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Frankrike har filmen "Imorgon" fått stor uppmärksamhet. Där visas människor i olika delar av världen som tagit saken i egna händer för att agera så miljöriktigt som möjligt. I stället för att skrämma folk med vad som händer om vi inte tar tag i miljöproblemen, visas positiva exempel på vad man kan göra för att till exempel motverka klimatförändringarna. Vi har sett filmen.

Klotet berättar också om vad det är som får människor att förändra sitt beteende, är det flockmentaliteten som styr eller är politiska styrmedel ett effektivare sätt?

Programledare Marie-Louise Kristola

Kommer kopparkapslarna som kärnkraftsindustrin vill förvara det använda kärnbränslet i korrodera så snabbt att det blir en fara för miljön? En omdebatterad fråga som diskuterats i flera års tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan 2009 har Klotet rapporterat om planerna på ett slutförvar för använt kärnbränsle vid kärnkraftverket i Forsmark. En av de mest omdebatterade frågorna har varit om de kopparkapslar som uranbränslet planeras att ligga i kommer att hålla i minst 100 000 år eller inte. Forskare på KTH i Stockholm hävdar att kapslarna kommer korrodera med en sådan hastighet att de kollapsar redan efter 1000 år, det skulle medföra omfattande utsläpp av radioaktivt material till mark och vatten. Kärnkraftsindustrins avfallsbolag, Svensk kärnbränsle hantering, SKB, menar att de studier som gjorts och som visar på snabb korrosion är felaktigt utförda och står fast vid att deras koncept väl klarar de krav som myndigheterna ställt upp.

Frågan har stöts och blötts i flera år men fortfarande står SKB och kritikerna i varsin ringhalva. Hur kan det vara så här? Varför tolkas resultaten i de olika studierna så olika och varför är frågan så infekterad?

Nu har processen tagit ett stort steg framåt då Strålsäkerhetsmyndigheten efter fem års granskning, lämnat sitt yttrande till Mark-och miljödomstolen om hur de ser på industrins föreslagna metod. Myndighetens slutsats är att kärnkraftsindustrins förslag, att gräva ner kärnavfallet i kopparkapslar 500 meter under jord är så pass bra att de borde få tillstånd att använda just den. Men kritiken är hård från de som anser att metoden inte håller måttet.

Programledare Marie-Louise Kristola

Det här är en repris som ursprungligen sändes den 30 juni 2016.

Träd kan spela en viktig roll i stadsmiljö. De ger skugga, skyddar mot blåst och kan mildra effekterna från skyfall. Men det är viktigt hur och var de planteras, något som sällan prioriteras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kanske är det dags att introducera kinesiska gummiträd, ginkgoträd eller andra "superträd" som klarar den tuffa stadsmiljön bättre än våra traditionella svenska trädsorter? Det tror i alla fall botanisten Henrik Sjöman vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp som vi möter i veckans program.

För att klimatanpassa staden kan befintliga träd som tagit mycket stryk i den trafiktyngda miljön restaureras. I Stockholm ser man till att lindarna får bättre förutsättningar under jord, något som också gynnar dagvattenavrinning i händelse av kraftiga skyfall.

Programledare Marie-Louise Kristola

Tjuvjakten på elefanter har ökat markant de senaste åren, samtidigt har efterfrågan på elfenben rusat i höjden. Kan ett totalförbud mot elfenbenshandel stävja jakten eller kan det få motsatt effekt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Cirka 30 000 elefanter skjuts årligen olagligt i Afrika. Med den takten är de afrikanska elefanterna helt utrotade om 10 - 15 år. Den största anledningen till att tjuvjakten har ökat är den stigande efterfrågan på elfenben i Kina och en del andra asiatiska länder.

Handel med elfenben över gränserna är förbjuden, med vissa undantag, och nu står kampen mellan dem som vill se en reglerad internationell handel och de som vill förbjuda den helt.

Frågan kan avgöras på FN:s möte om handel med utrotningshotade djur och växter som äger rum i Johannesburg i slutet av september. Klotet synar för- och motargumenten i en ytterst komplicerad fråga som kan avgöra framtiden för världens elefanter.

Programledare Marie-Louise Kristola

Flygets utsläpp regleras inte i det klimatavtal som tecknades i Paris förra året. Flygbranschen har i stället tagit på sig att själva minska sin klimatpåverkan, men det går trögt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Utsläppen från flygtrafiken har ökat med 40 procent mellan 1990 och 2010. Senare statistik visar att flygandet ökar ytterligare och kommer att stå för en allt större del av de globala klimatutsläppen om inget görs.

I flera år har flygbranschen inom FN:s flygorganisation, ICAO, försökt komma fram till hur flyget kraftigt ska kunna minska sina klimatutsläpp. Men i en internationell bransch där olika länders intressen spelar in har det varit mycket svårt att komma överens om några kraftfulla åtgärder, och varken alternativa bränslen eller snålare motorer ser ut att slå igenom inom kort.

Oavsett hur branschen ska angripa problemen så tyder mycket på att det blir dyrare att flyga framöver. Klotet frågar sig vad du är villig att betala för att flyga utan några negativa konsekvenser för klimatet?

Programledare Marie-Louise Kristola

Åsikterna om när oljan börjar sina på allvar går isär, men att oljeeran inte kan vara för evigt är en realitet. Frågan om vad vi ska göra med den återstående oljan blir allt mer aktuell.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns olika uppfattningar om hur mycket fossila bränslen som finns kvar i jordskorpan. Enligt professor emeritus Kjell Aleklett, är den mängd som är realistisk att utvinna betydligt lägre än vad FN:s klimatpanel räknar med i sina scenarier. Vi frågar oss hur det kan råda en så stor oenighet i en sådan viktig fråga?

Klotet undrar också om det är dags att börja planera för vad vi ska göra med den återstående oljan i stället för att bränna upp den? Kan den i stället användas för att tillverka värdefulla produkter som kan gagna världens utveckling och hjälpa oss i omställningen till en fossilfri värld?

Programledare Marie-Louise Kristola

Ett nederländskt klädföretag gör kostymer som ska kunna återvinnas åtta gånger och med en egen 3d-skrivare kanske du i framtiden kan skriva ut hela höstgarderoben i ditt eget vardagsrum.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klotet tittar närmare på nya tekniska lösningar och material för en mer hållbar klädtillverkning. För med annat material kan kläderna få en längre livslängd, orsaka färre miljöproblem, och användas om och om igen.

Det handlar också om att producera plaggen på ett annat sätt, kanske via 3d-skrivare som printar ut tröjor i just din storlek och som är gjorda i material som är mindre resurskrävande än dagens bomull.

Programledare är Marie-Louise Kristola

Att mäta ett lands framgångar med BNP ifrågasätts allt mer. Miljöhänsyn och människors välmående saknas när tillväxtbegreppet stannar vid ekonomisk tillväxt, men vad finns det för alternativ?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I säsongstarten av Klotet hösten 2016 tar vi er med till Bhutan i södra Asien, ett land som gått ifrån BNP begreppet för att mäta sitt lands välstånd. I stället använder de GNH, Gross national happiness. Det betyder att alla beslut som tas i landet ska ta hänsyn till hur det gagnar folkets välbefinnande. Det handlar också om att besluten ska gynna den biologiska mångfalden och på lång sikt skapa ett hållbart samhälle.

Det kan uppfattas som en aningen flummigt,men flera länder har inspirerats av Bhutan. Idén om att frångå BNP och ekonomisk tillväxt som enda måttstocken för ett lands framgång har till och med tagits med i FN:s utvecklingsmål.

Vi möter även svenska forskare som studerar vad som händer om den ekonomiska tillväxten avstannar, är det kört då eller vad händer?

Programledare Marie-Louise Kristola

Kommer kopparkapslarna som kärnkraftsindustrin vill förvara det använda kärnbränslet i korrodera så snabbt att det blir en fara för miljön? En omdebatterad fråga som diskuterats i flera års tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan 2009 har Klotet rapporterat om planerna på ett slutförvar för använt kärnbränsle vid kärnkraftverket i Forsmark. En av de mest omdebatterade frågorna har varit om de kopparkapslar som uranbränslet planeras att ligga i kommer att hålla i minst 100 000 år eller inte. Forskare på KTH i Stockholm hävdar att kapslarna kommer korrodera med en sådan hastighet att de kollapsar redan efter 1000 år, det skulle medföra omfattande utsläpp av radioaktivt material till mark och vatten. Kärnkraftsindustrins avfallsbolag, Svensk kärnbränsle hantering, SKB, menar att de studier som gjorts och som visar på snabb korrosion är felaktigt utförda och står fast vid att deras koncept väl klarar de krav som myndigheterna ställt upp.

Frågan har stöts och blötts i flera år men fortfarande står SKB och kritikerna i varsin ringhalva. Hur kan det vara så här? Varför tolkas resultaten i de olika studierna så olika och varför är frågan så infekterad?

Nu har processen tagit ett stort steg framåt då Strålsäkerhetsmyndigheten efter fem års granskning, lämnat sitt yttrande till Mark-och miljödomstolen om hur de ser på industrins föreslagna metod. Myndighetens slutsats är att kärnkraftsindustrins förslag, att gräva ner kärnavfallet i kopparkapslar 500 meter under jord är så pass bra att de borde få tillstånd att använda just den. Men kritiken är hård från de som anser att metoden inte håller måttet.

Programledare Marie-Louise Kristola

Under resten av sommaren sänder vi ett antal program från våren, de sänds på repristiderna, torsdagar 19:03, fredagar 01:35 och måndagar 05:02.

Klotet redaktionen önskar alla lyssnare en grön och skön sommar, vi hörs igen den 24 augusti!