Klotet

I ett unikt projekt på Borneo har nästan all illegal skogsavverkning i ett naturreservat kunnat stoppas. Lokalbefolkningen får billig sjukvård mot att de slutar såga ner träd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den indonesiska ideella organisationen ASRI kan ha hittat en metod att få stopp på olaglig avverkning av regnskog, och därmed också skydda orangutanger som har drabbats hårt av decennier av skogsskövling på Borneo.

ASRI har byggt ett sjukhus där alla som slutar att hugga får kraftigt rabatterad vård och kan betala med sticklingar från regnskogsträd. Organisationen ser till att sticklingarna planteras så att de ersätter nedtagna träd.

Förutom att avverkningarna har stoppats nästan helt, så har barnadödligheten i området sjunkit dramatiskt. Problem med hotad hälsa och biologisk mångfald hänger ofta ihop på grund av fattigdom. Här kan de lösas på samma gång.

Dessutom köper ASRI som driver projektet bybornas motorsågar och hjälper dem att ordna en hållbar försörjning.

(ASRI står för Alam Sehat Lestari, vilket betyder ungefär ”frisk natur för evigt”.)

Programledare är Marie-Louise Kristola.

Både inrikes- och utrikesflygandet i Sverige slog rekord förra året. Samtidigt finns en ny klimatlag sedan årsskiftet, som säger att Sveriges utsläpp av klimatgaser ska vara noll år 2045. Hur går det ihop?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi flyger som aldrig förr. Inrikesresorna ökade totalt med två procent under 2017, och utrikesresandet med åtta procent.

Vid Arlanda flygplats har antalet flygresor ökat 90 månader i rad, och ökningen förväntas fortsätta. Flygplatschefen där spår att Arlanda kommer att vara Nordens största flygplats år 2020.

Även regeringen har uttalat att ”Arlanda ska stärkas som nav och storflygplats”, enligt den flygstrategi som presenterades för ett år sedan.

Klotet den här veckan frågar om det är möjligt att expandera flyget och samtidigt klara klimatmålen som den nya klimatlagen föreskriver. Med klimatlagen behöver alla politikområden ha klimatet som en av sina prioriterade frågor.

Miljöminister Karolina Skog medverkar i programmet, liksom Jessica Rosencrantz (M), vice ordförande i riksdagens trafikutskott, Jonas Åkerman, trafikforskare vid KTH samt Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem och expert på biobränslen, Lunds universitet.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Självkörande bussar börjar nu gå i trafik i Kista. De ska ge forskare svar på om förarlösa fordon kan minska biltrafiken - eller om de bara leder fler fordon på vägarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I ett halvår ska de självkörande bussarna gå i regelbunden trafik i Stockholmsförorten Kista. Det blir det första försöket med förarlösa fordon på allmän väg i Skandinavien.

Två eldrivna, förarlösa bussar kör en slinga på cirka en kilometer i Kista. Färden, som tar cirka tio minuter, går mellan Kista galleria och hotellet Victoria Tower som ligger nära en pendeltågstation. Det är fritt fram för den som vill att hoppa på.

Bussarna saknar förare och ratt. Vindrutetorkare och backspeglar behövs inte heller. Forskare vid KTH kommer att följa försöket under sex månader.

Klotet tar en åktur och intervjuar KTH-forskare och operatören Nobina vid invigningen den 24 januari.

Programledare är Marie-Louise Kristola.

Stadsodling etableras i lokaler utan ljus och i krukor utan jord. Kan den typen av odling bli en viktig del av vår livsmedelsförsörjning eller är den bäst som en ny slags hobbyodling?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I flera städer världen över spirar odlingar, inte sällan i mörka, trånga rum, till exempel bergrum som inte längre används. Även containrar används som växthus med denna typ av odling, som då också är möjliga att flytta runt.

Växterna odlas i näringslösningar i stället för jord, och odlingspallarna staplas på höjden för att utnyttja de begränsade utrymmena så mycket som möjligt. Led-lampor ersätter solljus och kan styra växternas utveckling.

Klotets reporter Björn Gunér har varit i Holland och besökt forskaren Leo Marcelis, professor i hortikultur och produktfysiologi vid Wageningens universitet.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Vattentoalettens nackdelar blir tydliga när ett land som Indien ska hitta sanitetssystem till den halva miljard invånare som idag uträttar sina behov i det fria.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klotet har varit i Indien och följt upp resultatet av it-miljardären Bill Gates toalettävling, som gick ut på att ta fram ett helt nytt latrinkoncept. Vattentoaletten är inte hållbar. Den slösar med färskvatten, kräver dyra investeringar i rör och reningsverk och spolar ut näringsämnena i sjöar och hav. Det är några av problemen.

Men det är inte bara i utvecklingsländer som det behövs nya toalettlösningar. I Sverige har årets torka belyst att det kanske inte är så smart att spola toaletten med 30 liter dricksvatten per dag, det vill säga 20 procent av hushållets vattenanvändning. I Nederländerna byggs bostadsområden med urinseparerande toaletter.

Forskarna pratar nu om ”off-grid”-lösningar, alltså bostäder utan utgående avloppsledningar. Och frågan är om en toalettrevolution är på gång även i Sverige.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Programmet är en repris från den 1 november 2017.

En ny president i USA. Extrema stormar. Men också en ny klimatlagstiftning i Sverige och första FN-konferensen om havens miljö. Klotets redaktion summerar miljöåret 2017.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Blekta koraller på Stora Barriärrevet i Australien, evighetsbränder i kolgruvor och gröna obligationer är några av de drygt 40 ämnen som Klotet har rapporterat om under 2017.

Klotet blev dubbelt så långt jämfört med tidigare, 45 minuter i stället för 24. Lyssnarnas frågor och nyhetssvepet är nya, uppskattade inslag i programmet.

I årskrönikan blickar redaktionen tillbaka på några stora händelser under året, tillsammans med Ekots miljöreporter Annika Digréus.

Att stoppa klimatförändringarna kan verka omöjligt. Ändå kliver individer fram och tror på att världen går att förändra. Vad driver dem, och hur tänker de?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Klotets julprogram medverkar paret Björn Ferry och Heidi Andersson. Han är OS-guldmedaljör och en av Sveriges mest framgångsrika skidskyttar genom tiderna. Hon är elvafaldig världsmästare i armbrytning.

De har målet att leva helt fossilfria liv redan år 2025. Björn Ferry tackade nej till att kommentera skidskyttet vid OS i Sydkorea på grund av flygresorna. ”Alla måste bli planetskötare” skriver de på sin blogg. Hur ska det gå till?

Jonna Bornemark, docent och lektor i filosofi vid Södertörns högskola, deltar också i julsamtalet. För P1-lyssnarna är hon bekant från Filosofiska rummet och även som Sommarpratare 2017.

Dessutom medverkar Henrik Grape, som samordnar klimatarbetsgruppen i Kyrkornas världsråd och är handläggare för hållbar utveckling i Svenska kyrkan.

Programmet är en repris från den 20 december 2017.

Att stoppa klimatförändringarna kan verka omöjligt. Ändå kliver individer fram och tror på att världen går att förändra. Vad driver dem, och hur tänker de?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Klotets julprogram medverkar paret Björn Ferry och Heidi Andersson. Han är OS-guldmedaljör och en av Sveriges mest framgångsrika skidskyttar genom tiderna. Hon är elvafaldig världsmästare i armbrytning.

De har målet att leva helt fossilfria liv redan år 2025. Björn Ferry tackade nej till att kommentera skidskyttet vid OS i Sydkorea på grund av flygresorna. ”Alla måste bli planetskötare” skriver de på sin blogg. Hur ska det gå till?

Jonna Bornemark, docent och lektor i filosofi vid Södertörns högskola, deltar också i julsamtalet. För P1-lyssnarna är hon bekant från Filosofiska rummet och även som Sommarpratare 2017.

Dessutom medverkar Henrik Grape, som samordnar klimatarbetsgruppen i Kyrkornas världsråd och är handläggare för hållbar utveckling i Svenska kyrkan.

En ny snabbtåglinje mellan Berlin och München kortar restiden från sex till fyra timmar. Tågbolaget hoppas att i alla fall hälften som idag flyger eller tar bilen ska välja tåget i stället.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klotets reporter Marcus Hansson åkte den nya sträckan på premiärdagen, den 10 december. Med snabbtåget är restiden två timmar kortare.

Vad krävs egentligen för att tåget ska bli ett förstahandsval på halvlånga distanser? I takt med att flyget blivit enklare och billigare så har tåget blivit bökigare, både att boka och åka.

– Jag har precis börjat flyga igen efter tio års flygstopp, eftersom flera nattågslinjer som jag brukat åka med har dragits in.

Johan Erlandsson har gett upp sitt klimatmotiverade flygstopp. Två dygns enkel resa till Paris för ett affärsmöte är för mycket även för honom. Nyligen tog han i stället flyget för första gången på tio år och kunde åka tur och retur på en och samma dag.

Men det finns en växande skara människor som aktivt försöker hitta alternativ till flygresor för att minska sina koldioxidutsläpp. Klotet frågar vad som krävs för att tåget ska bli ett konkurrenskraftigt alternativ till flyget.