Klotet

Sala är en av allt fler kommuner som ser över sin vattenförsörjning. Många grundvattenmagasin har inte fyllts upp under vintern. Är det dags att börja återanvända vårt vatten?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De stora grundvattenmagasinen har under eller mycket under de normala vattenmängderna för årstiden, rapporterade Sveriges geologiska undersökning, SGU, i mars. Om det inte kommer mycket regn fram till sommaren kan grundvattennivåerna bli extremt låga i sommar i stora delar av Götaland, Svealand och södra Norrland, varnar SGU.

Klotet besöker Sala som är en av många kommuner i Sverige som hittills inte har behövt oroa sig för tillgången till vatten. Men här börjar man diskutera nya lösningar för att säkra dricksvattnet. Och redan nu överväger kommunen att nu införa ett bevattningsförbud.

Men det utvecklas också teknik för att ta vara på och återanvända vattnet vi använder. Klotet undersöker bygget av bostadsområdet Oceanhamnen i Helsingborg och hur vattnet från lägenheterna ska tas till vara där, för att spara både energi och vatten. En plan är att det kan bli badvatten i badhuset där.

Programledare är Marie-Louise Kristola.

Programmet är en repris från den 17/4.

Sala är en av allt fler kommuner som ser över sin vattenförsörjning. Många grundvattenmagasin har inte fyllts upp under vintern. Är det dags att börja återanvända vårt vatten?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De stora grundvattenmagasinen har under eller mycket under de normala vattenmängderna för årstiden, rapporterade Sveriges geologiska undersökning, SGU, i mars. Om det inte kommer mycket regn fram till sommaren kan grundvattennivåerna bli extremt låga i sommar i stora delar av Götaland, Svealand och södra Norrland, varnar SGU.

Klotet besöker Sala som är en av många kommuner i Sverige som hittills inte har behövt oroa sig för tillgången till vatten. Men nu börjar man diskutera nya lösningar för att säkra dricksvattnet. Och redan nu överväger kommunen att nu införa ett bevattningsförbud.

Men det utvecklas också teknik för att ta vara på och återanvända vattnet vi använder. Klotet undersöker bygget av bostadsområdet Oceanhamnen i Helsingborg och hur vattnet från lägenheterna ska tas till vara där, för att spara både energi och vatten. En plan är att det kan bli badvatten i badhuset där.

Programledare är Marie-Louise Kristola.

De Gula västarna i Frankrike fick regeringen att backa från höjd bensin- och dieselskatt. Men deras protester har också lett till mobilisering för en tuffare klimatpolitik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hösten och vintern i Frankrike har präglats av de Gula västarnas demonstrationer, som var en reaktion bland annat mot planerna på höjd diesel- och bensinskatt. Regeringen Macron fick backa från skattehöjningen, men protesterna har också lett till en ny vår för klimatfrågan. Miljörörelser i många länder har tagit till sig budskapet att klimatomställningen också måste bli socialt rättvis för att den ska accepteras av så många som möjligt.

Den franska regeringen svarade med att bjuda in alla medborgare till en tre månader lång nationell ”debatt”, där alla skulle få säga sin mening.

Nu är den debatten avslutad och de första resultaten visar att många fransmän är oroliga för, och engagerade i, klimatförändringar, luftföroreningar och utarmning av den biologiska mångfalden. Många kan tänka sig att ställa om samhället för att lösa de här frågorna, men det måste göras på ett rättvist sätt. Däremot verkar tilltron till att staten och myndigheterna ska kunna lösa dessa frågor inte vara särskilt stor.

Samtidigt mobiliserar den franska miljörörelsen för ”en klimatvår” (Le printemps du climat). Fyra stora organisationer har stämt den franska regeringen för klimatpassivitet. Och flera politiska partier placerar sina miljöföreträdare högt på listorna inför valet till Europaparlamentet.

Klotets Marie-Louise Kristola rapporterar från Paris om den franska klimatvåren, tillsammans med Sveriges Radios korrespondent Margareta Svensson, Wojtek Kalinowski, chef för tankesmedjan Veblen Institute for Economic Reforms i Paris och andra gäster.

Programledare är Mona Hambraeus.

1,8 miljoner invånare i Bayern vill ha en lag som skyddar insekterna. Enligt den måste lantbruket anpassas. Nu måste delstatsregeringen i Bayern förhålla sig till medborgarnas lagförslag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Tyskland kan medborgare lägga fram lagförslag i en slags bindande folkomröstning. Om tillräckligt många namnunderskrifter samlas in så blir lagförslaget antaget som en riktig lag.

Nu har delstatsregeringen i Bayern till mitten av april på sig att bestämma om de tänker anta den nya lagen - eller om de vill komma med ett alternativt förslag och sen låta de två mötas i en avgörande folkomröstning.

Liknande initiativ har bland annat stoppat utbyggnad av flygplatsen i München och lett till nedläggning av ett kolkraftverk.

En koalition av miljöorganisationer, ekobönder och biodlare i Bayern har nu lyckats samla in 1,8 miljoner namnunderskrifter för en ny naturskyddslag. Den innebär bland annat att den ekologiska odlingen i Bayern ska tredubblas, från dagens tio procent av odlingsmarken till 30 procent år 2030.

Delstatsregeringen i Bayern har att välja mellan att anta den nya lagen eller lägga fram ett eget förslag med motsvarande syfte och innehåll.

Bakgrunden till medborgarinitiativet är rapporter om att insekterna i delstaten har minskat. Bland annat har 11 procent av alla fjärilar där försvunnit de senaste 30 åren, enligt en av forskarna i programmet.

Klotets reporter Marcus Hansson är på plats i Bayern och intervjuar personer bakom medborgarinitiativet, lantbrukare och insektsforskare.

I programmet medverkar också Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, och Lena Tranvik, stf chef vid Artdatabanken, SLU.

Programledare är Mona Hambraeus.

Forskning visar att vi behöver minska köttkonsumtionen radikalt för att nå klimatmålen. Men vad ska vi äta istället? Och är all vegetarisk mat lika bra?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Maten vi äter står för en betydande klimatpåverkan. Allra mest utsläpp blir det från köttproduktion, den står för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser, enligt Livsmedelsverket.

Ändrade matvanor kan alltså minska klimatpåverkan i stor utsträckning, men om man vill välja bort klimatbovarna, vilken mat är då bäst att välja?

Matbutikerna dignar numera av vegetariska alternativ till kött. Det går att äta både korv och biff utan att äta kött.

Klotet begav sig till Oxbacksskolan i Södertälje, där barnen serverades "Green taco", med baljväxtfärs gjord på bland annat sötlupin, en baljväxt som i liten skala börjat odlas i Sverige.

Vi har också besökt ett teknikföretag i finansbranschen, där en del av de anställda dricker en vegansk sorts välling till lunch.

Forskaren Hanna Karlsson från Sveriges Lantbruksuniversitet SLU har hjälpt oss att räkna ut klimatpåverkan från olika varianter av spagetti och "köttfärssås".

Programledare: Marie-Louise Kristola.

På fredag strejkar ungdomar för klimatet världen över, inspirerade av Greta Thunberg. Och nya initiativ för tuffare klimatpolitik bildas. Vad krävs för att protester ska leda till politiska reaktioner?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fler än 1000 aktioner för klimatet förbereds i runt 100 länder världen över till fredag den 15 mars. Svenska Greta Thunbergs skolstrejk inspirerar ungdomar världen över att protestera mot att ledande politiker inte agerar tillräckligt kraftfullt för att utsläppen av koldioxid ska börja minska.

Hennes krav är att svensk politik ska leda till att Sverige klarar sina åtaganden enligt Parisavtalet, som säger att den globala uppvärmningen ska hållas väl under en temperaturökning på två grader.

Utöver skolungdomarnas strejker så formas nya initiativ: bankanställda bildar "Bankers for climate", studenter i bland annat Frankrike och Sverige har manifesterat att de inte kommer att jobba i företag som inte har ett seriöst klimatarbete, konserthus slutar flyga in artister, universitet byter ut kött mot vegetarisk mat vid seminarier, bara för att nämna några exempel.

Men samtidigt når halten koldioxid i atmosfären nya rekordnivåer och visar inga tecken på att minska. Och från de politiska ledarna hörs få svar på ungdomarnas och andra medborgares krav på en klimatpolitik som snabbare minskar utsläppen.

Vad krävs för att protester och folkrörelser ska leda till politiska reaktioner? Klotet frågar Sverker Jagers, föreståndare för "Center for collective action research" vid Göteborgs universitet, och Åsa Wettergren, professor i sociologi vid samma universitet.

Programledare är Mona Hambraeus.

Programmet är en repris från 13 mars.

På fredag strejkar ungdomar för klimatet världen över, inspirerade av Greta Thunberg. Och nya initiativ för tuffare klimatpolitik bildas. Vad krävs för att protester ska leda till politiska reaktioner?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fler än 1000 aktioner för klimatet förbereds i över 100 länder världen över till nu på fredag den 15 mars. Svenska Greta Thunbergs skolstrejk inspirerar ungdomar världen över att protestera mot att ledande politiker inte agerar tillräckligt kraftfullt för att utsläppen av koldioxid ska börja minska.

Hennes krav är att svensk politik ska leda till att Sverige klarar sina åtaganden enligt Parisavtalet, som säger att den globala uppvärmningen ska hållas väl under en temperaturökning på två grader.

Utöver skolungdomarnas strejker så formas nya initiativ: bankanställda bildar "Bankers for climate", studenter i bland annat Frankrike och Sverige har manifesterat att de inte kommer att jobba i företag som inte har ett seriöst klimatarbete, konserthus slutar flyga in artister, universitet byter ut kött mot vegetarisk mat vid seminarier, bara för att nämna några exempel.

Men samtidigt når halten koldioxid i atmosfären nya rekordnivåer och visar inga tecken på att minska. Och från de politiska ledarna hörs få svar på ungdomarnas och andra medborgares krav på en klimatpolitik som snabbare minskar utsläppen.

Vad krävs för att protester och folkrörelser ska leda till politiska reaktioner? Klotet frågar Sverker Jagers, föreståndare för "Center for collective action research" vid Göteborgs universitet, och Åsa Wettergren, professor i sociologi vid samma universitet.

Programledare är Mona Hambraeus.

Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Depressioner, och även självmord, följer i torkans spår. Samtidigt växer ilskan över att landets regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Australien kallas ibland den globala uppvärmningens kanariefågel i kolgruvan. Kanariefåglarna var känsliga för ohälsosamma gaser och dog först när halterna av giftig giftiga gaser i gångarna blev för höga. Det var en signal för gruvjobbarna att fly.

Januari månad var den varmaste månaden på 100 år i Australien, där temperaturen nådde upp mot 50-graders strecket på många håll och det gick att steka ägg i en panna inuti överhettade parkerade bilar.

Samtidigt drabbades Queensland på östkusten efter sju års torka av enorma skyfall som dränkte uppskattningsvis en halv miljon kor.

Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Vissa drabbas av depression, i torkans spår ökar självmorden, samtidigt växer ilskan över att Australiens regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.

I maj är det nationellt val i Australien och många hoppas att de politiker som vinner radikalt minskar utsläppen och anpassar landet till en allt hetare framtid.

Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har träffat Jim McDonald i år i ett hårt drabbat jordbrukslandskap i Quirindi.

Nu är fjärde skörden på väg att torka bort eftersom regnet uteblir och hettan håller sig över 40 graders-strecket vecka efter vecka. Jim McDonald är engagerad i Farmers for Climate Action som kräver att politikerna minskar utsläppen och anpassar samhället för en allt hetare framtid.

Programledare är Marie-Louise Kristola.

Programmet är en repris från den 6 mars.

Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Depressioner, och även självmord, följer i torkans spår. Samtidigt växer ilskan över att landets regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Australien kallas ibland den globala uppvärmningens kanariefågel i kolgruvan. Kanariefåglarna var känsliga för ohälsosamma gaser och dog först när halterna av giftig giftiga gaser i gångarna blev för höga. Det var en signal för gruvjobbarna att fly.

Januari månad var den varmaste månaden på 100 år i Australien, där temperaturen nådde upp mot 50-graders strecket på många håll och det gick att steka ägg i en panna inuti överhettade parkerade bilar.

Samtidigt drabbades Queensland på östkusten efter sju års torka av enorma skyfall som dränkte uppskattningsvis en halv miljon kor.

Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Vissa drabbas av depression, i torkans spår ökar självmorden, samtidigt växer ilskan över att Australiens regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.

I maj är det nationellt val i Australien och många hoppas att de politiker som vinner radikalt minskar utsläppen och anpassar landet till en allt hetare framtid.

Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har träffat Jim McDonald i år i ett hårt drabbat jordbrukslandskap i Quirindi.

Nu är fjärde skörden på väg att torka bort eftersom regnet uteblir och hettan håller sig över 40 graders-strecket vecka efter vecka. Jim McDonald är engagerad i Farmers for Climate Action som kräver att politikerna minskar utsläppen och anpassar samhället för en allt hetare framtid.

Programledare är Marie-Louise Kristola.

Facebook, Snapchat, Instagram – dina selfies och andra bilder lagras i molnet. Men datalagringen orsakar lika stora klimatutsläpp som flyget.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flygets påverkan på klimatet har blivit en snackis och att minska sitt flygande är ett sätt för enskilda personer att minska sina koldioxidutsläpp.

Mindre omdebatterat är att vårt behov av internet och kommunikationstjänster ständigt ökar och nu är lika stora som utsläppen från flygindustrin. Med andra ord drygt två procent av de globala koldioxidutsläppen. Då har inte flygets extra påverkan genom att utsläppen sker på hög höjd räknats in.

Samtidigt växer molnet snabbt och alltmer av den information vi använder på nätet lagras i gigantiska datalagringscentraler, så kallade hyperscale center, runt om i världen. De här datacentralerna kan beskrivas som enorma lagerlokaler för dataservrar. Definitionen är att de har över 5 000 dataservrar.

I dag finns det drygt 400 sådana centraler, och i och med att molntjänsterna bara växer, så väntas en slags datacenterrevolution. Många av de gigantiska datacentralerna ligger i länder som saknar förnybar energi, och i flera fall drivs de med dieselbränsle, vilket orsakar stora utsläpp av koldioxid.

Men det pågår ett intensivt arbete för att hålla nere elförbrukningen i de energikrävande jättarna. Att kyla ner dem kräver drygt 50 procent av den totala energianvändningen. Hur kan datacenter bli mer hållbara?

Klotet besöker den nedlagda norska gruvan i Målöy där man använder fjordvatten för att kyla ner dataservrarna och tar reda på hur energikrävande den 120000 kvadratmeter stora anläggningen är.

Programledare är Niklas Zachrisson.

Programmet är en repris från 27 februari.