Vad säger ett bröd om en plats – och om vårt matarv? I Uppland och Mälardalen har rågbröd bakats och ätits i århundraden. I brödkulturen möts jordbruk, hushållskunskap och hantverk i en levande matarvstradition som bakats, förädlats och traderats i generationer – inte minst genom Hemmets kokbok. I detta avsnitt bekantar vi oss med två bröd: Brogårdsbröd och Upplandskubb och pratar gamla brödbakstraditioner.

Medverkande:

Peter Liljenstolpe, fil. doktor i arkeologi, aktuell med ett kapitel om Brogårdsbröd som matarv i antologin Rätt på rätt: matarv från när och fjärran (kommer på Carlssons bokförlag 2026).

Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

I det här avsnittet möter vi religionsvetaren Martin Berntson och samtalar om Elias Fries, prästsonen som skulle komma att bli känd som mykologins fader. Som en av 1800-talets folkbildare försökte han lära svenskarna att äta svamp, något de länge betraktat som ”djurföda”. Hans vetenskapliga arbete drevs av både tro och nyfikenhet, och hans insats blev en brygga mellan humaniora och naturvetenskap, mellan förnuft och vördnad. För Fries var svampen inte bara ett födoämne – den var en port till det gudomliga i naturen.

Medverkande:

Martin Berntson, professor i religionsvetenskap, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Generationer av barnboksläsare har mött mattraditioner genom böcker och filmer om Emil i Lönneberga. Och vem blir inte berörd av berättelsen om det stora tabberaset i Katthult? Tillsammans med historiker Pia Lundqvist djupdyker vi i det matarv som speglas i Emilböckerna, om matens roll till vardags och till fest, om fattigdom och välstånd och mycket mer.

Medverkande:

Pia Lundqvist, professor i historia, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator.

Pulvermaten avslöjar mycket om vår matkultur och när Matarvspodden möter kulturarvsforskaren Maria Persson och industrihistorikern Johannes Daun tar de oss med längst pulvermatens berg och dalbana där pulvermat pendlat mellan att vara hypermodern till att vara en utskälld del av vår matkultur. Det blir en berättelse som skildrar en del av vårt moderna konsumtions- och industrisamhälle. Det blir också en nostalgisk vandring bland hissade och dissade pulvermatsprodukter. Varför inte vispa upp en pulvermousse att avnjuta medan du följer med i denna djupdykning i pulvermatens historia!

 Musik i podden: Pulvermos Blues av Svenne Rubins.

Medverkande:

• Johannes Daun, historiker, 1:e antikvarie vid Textilmuseet Borås.
• Maria Persson, arkeolog och kulturarvsforskare, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.
• Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator.

Mat är inte bara bränsle för kroppen – det är också en djupt rotad del av vår kultur och identitet, så även för kagulufolket i Tanzania. Matarvspodden gästas av Malin Petzell, språkforskare vid Göteborgs universitet, som studerat språk i Morogoro, Tanzania, där hon bodde hos kagulutalarna Rozadina och Sauli Lengoliga. Där fick hon en inblick i hur maten och måltidstraditioner binder samman generationer. Vi utforskar kagulufolkets matkultur och pratar maträtter som Gali, risrätter och bananbröd.

 Medverkande

• Malin Petzell, professor i afrikanska språk, Göteborgs universitet
• Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Medverkande

Viveka Kjellmer, docent i konstvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet

Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Gästabud och festmåltider i medeltida Polen och Norge användes som politiska verktyg för att symbolisera rikedom och auktoritet. Genom gästabuden kunde man vinna lojalitet, skapa allianser eller ta makten över konkurrenter. Vi pratar gästfrihet, politik, vikingafester, auktoritet och konflikter med Wojtek Jezierski, professor i historia vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet. Vi möter allt från skrytmåltider till mordiska tillställningar och vad som skulle kunna beskrivas som medeltidens rap battles.

Medverkande
Wojtek Jezierski, professor i historia, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.
Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator.

För lästips: https://www.gu.se/kritiska-kulturarvsstudier/cchss-poddar/matarvspodden

Vi tar oss an den japanska teceremonin Chanoyu och pratar om dess rötter, historia och utformning. Thomas Ekholm, doktor i japansk historia, Göteborgs universitet, lotsar oss genom teceremonins kulturarv, hur den tagits emot i västvärlden och om dess betydelse i japansk kultur. Följ med på en tur bland matchate och teskolor, från gästfrihet till exotisering.

Medverkande

Thomas Ekholm, doktor i japansk historia, verksam vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet

Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Se poddens hemsida för lästips: https://www.gu.se/kritiska-kulturarvsstudier/forskning/matarv/matarvspodden

Den medeltida matordningen på våren var en blandning av försakelse och frosseri. Under långfastan innan påsk var kött, mjölk och ägg förbjuden mat. När fastan bröts på Påskdagen passade man på att äta rejält av allt som varit förbjudet under fastan. I medeltidsstaden Lödöse har arkeologerna hittat spår från både fasta och fest.

Men vad åt man vid vårens högtider och vilka källor finns det? Vilka skillnader kan man se mellan mat vid olika högtider under året och vilka likheter finns det mellan vår påskmat idag och det man åt i Medeltidens Sverige?

Musikslinga: Medieteknik