Vegetarisk kost är en av de uppåtgående mattrenderna 2024. Inställningen till vegetarisk mat har dock gått i vågor och från att grönsaker varit en del av tallriksmodellen i skolköken erbjuds idag vegetariska rätter som självklara lunchalternativ. Vi diskuterar vegetarisk kost och trender tillsammans med Christel Larsson, professor i kostvetenskap, och Eva Knuts, forskare i etnologi, vid Göteborgs universitet. Vi pratar attityder till vegetarisk kost, mat och hälsa, ungdomars matvanor och olika tender. Vi lär oss mer om matnormer, utrymmesmat och uteslutarkost.

Medverkande:
Christel Larsson, professor, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet
Eva Knuts, etnolog, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet
Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Mat och recept fyller våra sociala medier och lockar till matlagning och bakning. Men vilka är de heta trenderna och vad gömmer sig för kulturarv bakom allas vårt fredagsmys och grannens utekök? Matarvspodden fördjupar sig i mat och prylar för fredagsmys och utekök och reder ut olika trådar av kulturarv som ligger bakom dessa matarvstrender tillsammans med etnologen Eva Knuts och arkeologen Maria Persson, Göteborgs universitet.

Deltagare:

Maria Persson, arkeolog och kulturarvsforskare, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet

Eva Knuts, etnolog, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet

Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Deltagare:

Julia Håkansson, doktor i historia och historiedidaktik, Malmö universitet

Christina Shearer, etnolog och intendent, Rydals museum

Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Matarvspodden möter historikern Erik Hallberg och tar er med på en tur bland några svenska krogklassiker och andra kända maträtter. Vad hittar man för uppgifter i den svenska pressdatabasen om olika krogrätter? När blev rätterna populära och äts de än? Det pratas bland annat om Biff Greta, Sjötunga Walewska, Janssons frestelse och Lappskojs. Det blir recepthistoria och trender i maträtter i svenska krogmiljöer.

Deltagare: Erik

Producent: Jenny Högström Berntson,

Redan 1770 hade kemisten Torbern Bergman lyckats framställa kolsyrat vatten på konstgjord väg. En av hans lärjungar började några år senare tillverka mineralvatten i Falun. Under 1800-talet såldes kolsyrat vatten på apotek och i vattenbutiker, och när läsken först kom var det fråga om smaksatt mineralvatten. Under 1800-talet blev sockerdricka i olika former populärt och under 1900-talets första decennium florerade en mängd olika lemonader. Läskedryckstillverkningen tog stora steg framåt under 1910-talet då företagsledare med frikyrklig bakgrund, som Harry Roberts och Anders Lindahl, lanserade drycker som skulle ersätta alkoholhaltiga produkter, såsom Julmust, Champis och Pommac. Under 1920-talet slog sådana drycker igenom i Sverige på grund av den restriktiva alkoholpolitiken. På 1950-talet kom amerikanska läskedrycker som Coca-cola, och på 1980-talet flippade marknaden ordentligt med Vira Blåtira och Fantomen-läsk. Matarvspodden bjuder in till en exposé över läskedryckernas historia i Sverige från slutet av 1770-talet till 2023. Låt er väl smaka!

Musik i podden: ”Hallonsaft”, musik av Pierre Kartner, svensk text av Bo Carlgren, och insjungen av Klasse Möllberg, samt ”Smurfe-Øl”, norsk version med musik av Pierre Kartner och insjungen och med norsk text av Geir Børresen.

Deltagare: Martin Berntson, professor i religionsvetenskap, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Medverkande:

Mattias Frihammar, etnolog och kulturarvsforskare, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet

Johan Järlehed, Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet

Lisa Haeger, moderator

Medverkande:

Producent: Jenny Högström Berntson,

Pommac är det svenska svaret på alkoholfri Champagne som tog landet med storm under 1920-talet. Den guldskimrande drycken tillverkas efter samma recept idag som vid lanseringen 1919. Matarvspoddens Lisa Haeger möter Martin Berntson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, för att prata om hur Pommacens kulturarv speglar dåtidens koloniala idéer. Vi reder också ut vad Pommac har med frikyrkorörelsen att göra.

Musik i podden: Åke Grönberg med Salongsorkestern - Kom lilla flicka, kom ack, jag har en flaska Pommac (1938)

Medverkande:
Martin Berntson, professor i religionsvetenskap, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet

Maträtter, dofter och platser har förmågan att väcka minnen och binda samman dåtid och nutid.

I detta

Medverkande
Elisabeth Punzi, psykolog och kulturarvsforskare, Institutionen för socialt arbete och Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Elisabeth Fogel, författare till boken Från Sighet till Göteborg: Riszis och Leibis resa genom livet (Bokförlaget Korpen 2023)

Matarvspodden gästar Vetenskapsfestivalen i Göteborg och pratar gränsöverskridande matarv. Tillsammans med marinbiologen Maria Bodin och arkeologen Maria Persson pratar vi matkultur genom historien och mat som kommit eller gått över gränser. Det avhandlas allt från bananer, salt, marina kolonilotter, Särimner, kökkenmöddingar och kröningsoxar till framtidens sjömat.

Deltagare:

Maria Persson, arkeolog och kulturarvsforskare, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet