P1 Kultur

En resa i Rainer Maria Rilkes fotspår i Schweiz och i hans poesi 100 år efter hans död.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Författaren Cecilia Hansson och radioproducenten Katarina Wikars besöker Rilkes grav vid kyrkan i Raron med utsikt över Alperna och försöker tyda den berömda dikten på hans gravsten tillsammans med poeten Jenny Tunedal. Och hur var det egentligen på Rilkes begravning den där kalla vinterdagen för hundra år sedan? Silvia Bittel Rufeners pappa var faktiskt där.

Poeten Marina Tsvetajeva skrev passionerade brev till Rilke till och med efter hans död. Och han fortsätter att fascinera. Lady Gaga har ett Rilkecitat på tyska tatuerat på armen. Redaktören Alexander Svedberg lär oss mer om Rilkes i vår tid så populära tingdikter.

Och hur var det med Rilkes fascination inför Mussolini på 1920-talet? Rilke var aldrig demokrat för han ville hela sitt liv vara aristokrat, säger Marcel Lepper på Rilkestiftelsen i Sierre.

Uppläsare: Ludvig Josephson, Magdalena In de Betou

Medverkande: Silvia Bittel Rufener, Simone Verdi Bittel, Alexander Svedberg, Jenny Tunedal, Marcel Lepper

Översättare: Brev till en ung poet - Helga Krook. Brev från/till Marina Tsvetajeva ur Korrespondens 1926 - Ola Wallin. Dikten Pantern - Malte Persson.

Kan du ha en guldgruva i källaren? P1 Kultur kastar sig ner bland begagnade skivor som ibland inte kostar nåt och ibland kostar tusentals kronor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varje år får vi höra om LP-skivornas comeback och hur de fortsätter frodas, men det finns något som statistiken aldrig visar: försäljningen av begagnad vinyl.

På loppisar, i skivbutiker och på nätet pågår en ständig jakt på skivor som samlarna drömmer om att få lägga på tallriken. P1 Kulturs Joakim Silverdal, har länge varit en av dem och han har börjat se allt fler ungdomar som står och bläddrar i skivbackarna.

Medverkar i programmet gör:

Joakim Silverdal, reporter

Jonas Andersson, lektor vid Södertörns högskola

Susanne Nylund Skog, etnolog vid Institutet för språk och folkminnen

Göran Hedlund, initiativtagare för skivmässan i Umeå

Anders Lundquist, musikjournalist

En resa i Rainer Maria Rilkes fotspår i Schweiz och i hans poesi 100 år efter hans död.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Författaren Cecilia Hansson och radioproducenten Katarina Wikars besöker det lilla slottet Muzot i franskspråkiga delen av Schweiz. Det var där Rilke i februari 1922 drabbades av inspiration och skrev sina mest berömda verk: Duinoelegier och Sonetter till Orfeus efter en tioårig skrivkramp.

En mecenat från norra Schweiz köpte det medeltida slottet åt honom. Landskapet påminde honom om Italien och Spanien, säger Marcel Lepper, chef för Rilkestiftelsen i Sierre. Många besökare nuförtiden får en kick av mötet med Rilkes sista hem. Det framstår fortfarande som en hemlighet, ett mysterium. Rilke själv trodde på spöken och spiritismen låg i tiden.

Och hur var det med Rilke och de förfärande änglarna? Vi träffar Camilla Hammarström, som nyöversatt elegierna och poeten Jenny Tunedal, som menar att man kan bli rädd av att skriva.
Medverkar gör också Alexander Svedberg, redaktör på 20-tal.

Uppläsare: Ludvig Josephson och Sven Lindberg

Översättare: Duinoelegier - Camilla Hammarström och Erik Lindegren, Brev till Lou Andreas Salomé - Mirjam Tourminen.

Ett kulturreportage av Roger Wilson om samlandets mystik och skuggsidor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför har skådespelaren Robert Fux garderoberna fulla med julpynt, plastlister och spetsdukar?

Och vad får formgivaren Jörgen Jörälv att tillbringa timmar i en källarlokal med att sortera science fiction-fanzines?

Och när blir samlingar ett problem? Jon Jefferson Klingberg från samlargruppen i Stockholm försöker hjälpa de som lider av samlarsyndrom.

Ett specialprogram om kultursamlande och samlarna av Roger Wilson.

En resa i Rainer Maria Rilkes fotspår i Schweiz och i hans poesi 100 år efter hans död.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Författaren Cecilia Hansson och radioproducenten Katarina Wikars besöker kliniken i bergen ovanför Montreux där Rilke dog i sin läkares armar i december 1926. De får komma in i rummet där han dog och drabbas andäktiga av Rilkesyndromet.

Rilke är en poet som är ständigt aktuell och som många fortfarande vänder sig till för att få råd om skrivandet. Han menade att det är nödvändigt att lära sig vara ensam och att tålamod är allt.

I första delen får de förutom en rundvandring på den exklusiva Clinic Valmont lära sig mer om Rilkes barndom och konfronteras med myterna om hans kringflackande liv mellan olika slott. Var Rilke en anspråksfull snyltgäst? Eller en poet som tvingades välja ensamheten för att få ro att skriva?

Uppläsare ur Rilkes brev: Ludvig Josephson.

Medverkande: Teaterregissören Milo Rau, Silvio Correia Silva på Clinique Valmont, litteraturprofessor Marcel Lepper på Rilke Foundation och förläggaren Jonas Ellerström.

Översättare: Brev till Lou Andreas Salomé - Mirjam Tourminen. Brev till Marina Tsvetajeva - Helga Krook. Kom du, den sista jag erkänner - Malte Persson.

Homeros epos är helt centrala i vår uppfattning om litteraturens uppkomst. Efter att vi följt Akilles och det trojanska kriget i ”Illiaden” är det nu dags för Odysseus irrfärder och äventyr när han försöker ta sig hem – i ”Odysséen”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Allt började som muntliga berättelser, men ska ha tecknats ned någon gång på 700-talet före Kristus – forskarna är inte eniga, somliga menar att Homeros aldrig funnits, och någon rent av att hen kanske var en kvinna från Sicilien. Oavsett vilket tycks vi aldrig bli klara med dessa berättelser om hjältar och gudar. Varje tid hittar något nytt i dem.

Under den så kallade efterkrigstiden var Odysseus irrfärder och äventyr något av ett föredöme för många manliga intellektuella; i dagens tider av krig och upprustning framstår möjligen Iliadens ödesmättade bataljer som mer oroväckande relevanta.

Författaren Lars Hermansson tar i två halvtimmeslånga program hjälp av litteraturkritikern Rebecka Kärde och arkeologen Jenny Wallensten för att förstå vad Homeros bägge epos har att säga oss idag.

Iliaden och Odysséen är som Bibeln eller Gilgamesh-eposet: hörnpelare i världslitteraturen. Så låt oss följa med krigaren Akilles till det trojanska kriget i ”Iliaden”.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Allt började som muntliga berättelser, men ska ha tecknats ned någon gång på 700-talet före Kristus – forskarna är inte eniga, somliga menar att Homeros aldrig funnits, och någon rent av att hen kanske var en kvinna från Sicilien.

Oavsett vilket tycks vi aldrig bli klara med dessa berättelser om hjältar och gudar. Varje tid hittar något nytt i dem. Under den så kallade efterkrigstiden var Odysseus irrfärder och äventyr något av ett föredöme för många manliga intellektuella; i dagens tider av krig och upprustning framstår möjligen Iliadens ödesmättade bataljer som mer oroväckande relevanta.

Författaren Lars Hermansson tar i två halvtimmeslånga program hjälp av litteraturkritikern Rebecka Kärde och arkeologen Jenny Wallensten för att förstå vad Homeros bägge epos har att säga oss idag.

Många filmer, tv-serier och romaner utspelar sig på förflutna dimmiga Londongator, skuggade av fladdrande gatlyktor och slamret av hästdroskor mot kullerstenen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Biosuccéer som ”Poor things” och ”Nosferatu” är bara två färska exempel.

Den gemensamma nämnaren är den viktorianska eran: sju decennier på 1800-talet då Drottning Victoria styrde över Storbritannien, och Storbritannien styrde över världen – åtminstone kulturellt.

Kulturjournalisten Karin Svensson har gått i viktorianska fotspår i London och Brighton, för att ta reda på varför epoken inte släpper greppet om vår fantasi.

Producent Maria Götselius

Mars har svag gravitation, men stark dragningskraft. I tusentals år har människor skrämts och fascinerats av den röda planeten. Karin Svensson har tittat närmare på vårt syskon i solsystemet – lika delar drömlandskap och mardrömsscenario.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Tekniska museet i Stockholm, i en biograf där filmduken välver sig som en kupol över bänkraderna, kan besökarna resa kors och tvärs över solsystemet. Museipedagogen Linda-Maria Badéa sköter spakarna och guidar skolklasser på exkursioner i Asteroidbältet och på Jupiters månar. Men när hon frågar ”vart ska vi åka nu?” finns det en önskeplats som slår alla andra: Mars.

Det intensiva intresset för Mars har kopplingar till regissören Ridley Scotts biosuccé ”The Martian” från 2015. I filmatiseringen av Andy Weirs roman spelar Matt Damon astronauten Mark Watney som av misstag blir lämnad ensam kvar på planeten och måste använda all sin kunskap och uppfinningsrikedom för att överleva och ta sig hem.

Litteraturforskaren och science fiction-experten Jerry Määttä beskriver boken och filmen som en Robinson Kruse på Mars – ett slags NASA-troget läromedel.

Vår tids Marshajp bär ett eko av månfebern som rådde under rymdkapplöpningen på 1960-talet. Robotarna som har skickats för att utforska Mars får egna bloggar och Twitterkonton som följs av miljontals människor. NASA har konkreta planer på en bemannad Marsresa med mellanlandning på månen. Elon Musk pratar om Mars som mänsklighetens nästa hem och tror sig kunna skicka människor dit redan i slutet av det här decenniet.

Tankarna är inte nya. Redan i början på 1900-talet skrev raketpionjären och Jules Verne-fantasten Konstantin Tsiolkovski att “Jorden är mänsklighetens vagga, men man kan inte stanna i vaggan för alltid.”

I tidiga högkulturer sågs planeten som ett dåligt omen på grund av sina röda färg, och för att den – tack vare sin elliptiska bana – verkade röra sig utan mål och mening över himlavalvet. Men den verkliga Marsmanin tog fart på 1870-talet, när den italienska astronomen Giovanni Schiaparelli upptäckte vad han beskrev som ”canali”, linjer i det marsianska landskapet. På engelska översattes ordet till ”canals”, grävda kanaler i motsats till naturligt förekommande – och den oemotståndliga idén om en civilisation på Mars var född.

Reporter: Karin Svensson
Producent: Maria Götselius

P1 Kultur är på plats i Almedalen och har tagit med sig frågan – hur ser kulturpolitikens konfliktlinjer ut inför höstens val?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med åren har kulturpolitiken tagit allt större plats i Almedalen och numera pågår en mängd olika seminarium, debatter och samtal om olika aktuella kulturfrågor, som till exempel finansiering, AI och kulturlivets frihet i relation till politiken. Årets politikervecka i Almedalen äger rum knappt tre månader före valet och P1 Kultur har bjudit in Expressens biträdande chefredaktör Karin Olsson och Leonidas Aretakis, chefredaktör för Flamman, för ett samtal om hur det kulturpolitiska landskapet ser ut inför 13 september – har de ideologiska skillnaderna blivit skarpare sedan regeringen tillträdde 2022 och var går konfliktlinjerna mellan Tidöpartierna och oppositionen?

I Almedalen presenterar tankesmedjan Timbro "En liberal kanon för tjugohundratalet" som är en antologi med texter av bland andra skribenter som Anne Applebaum och Michel Houellebecq. Hur beskriver boken liberalismens utveckling under det senaste kvartsseklet och varför behövs den? Bokens redaktör Max Hjelm medverkar i dagens program.

Programledare: Lisa Bergström
Producent: Maria Götselius