Småbrukarpodden

Lantskinka och andra ordbajsade produktnamn inleder vi med.

Kalkoner i sommar? Troligen! Nu har vi säkrat ägg i alla fall

Fastnade med jeepen. Med fyrhjulsdrift kommerdu längre innan du fastnar :)

Odling
Det går från snö och lera till att vi borde ha gjort massa saker
Men stressa inte, följ det

Kan du ge hönsen potatisskal?

Från Lunds universitet
Själva potatisarna som vi äter är stamknölar, alltså inte rötter. I potatis finns det mycket näring i form av stärkelse. Stärkelsen kan göras till potatismjöl. Potatisar som ligger i ljus blir snart gröna och bildar det giftiga ämnet solanin.
https://www.botan.lu.se/sites/botan.lu.se/files/odla_potatis.pdf

Från livsmedelsverket
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter/glykoalkaloider
Alla potatissorter bildar glykoalkaloider som en del av sitt försvar. Olika sorters stress hos potatis kan leda till förhöjda halter. Det kan till exempel handla om extrema väderförhållanden under odling eller om potatisen utsätts för ljus eller mekaniska skador.

Högst andel glykoalkoloider sitter just i skalet de det skall skydda mot yttre angrepp.

Vad är då giftigt? Dosen är giftet, dvs att hur mycket djuret väger och mängden solanin som tillförs är två viktiga faktorer.
Nu går det inte att dra likhetstecken mellan människor och höns men människoexperiment har utförts.

I tester på människor där man oralt gav glykoalkaloider från potatis i en dos på 2 mg/kg kroppsvikt, dvs 140 mg för en person som väger 70 kg (motsvarar ca 2 kg potatis) noterade man förgiftningssymptom hos en del av individerna. Lägre doser gav inga eller mycket svaga symptom.

För råttor är 50-60 mg solanin en dödlig dos och 50 mg för kaniner.
De flesta potatisarna som säljs innehåller mindre än 0.2 mg solanin/gram potatis.

https://www.sciencedirect.com/topics/neuroscience/solanine
Solanin förstörs däremot inte av kokning, men genom fritering. Därför spelar det inte någon roll om du kokar potatisen eller ej. Men du vill koka potatis/skal ändå.

Höns kan inte tillgodogöra sig näringen i okokt potatis (i samma utsträckning som kokt potatis.
Därför gör du hönsen en björntjänst om du ger dem okokt potatis/potatisskal under längre tid. De äter och blir mätta men svälter näringsmässigt. 

Även tomater innehåller solanin. 

Kanin stod på menyn och nu står det även på agendan inför djur vi skaffar. Kaninen vi åt var Belgisk jätte/Gotländsk köttkanin. Utsökt!

Tess födelsedag firade vi storstilat som du ser på avsnittsbilden

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vi börjar med Löklandet och glider sedan in på Samurajs nosework i helgen.

Vi har haft tre olika besök på gården där två varit "likasinnade" och ett var ett långväga bokat besök som ville se hur ett småbruk fungerar. Det är alltid lika kul att visa upp gården och få frågor kring småbrukandet.

Just en fråga från det besöket är dagens avsnitts huvudfokus. Hur tänker ni om pensionen?

Clarksons farm är favoritserien här hemma nu. Visst, Clarkson har en betydlig större gård än vad vi har men det ärändå samma typer av problem, utmaningar och glädjekällor. Serien är oerhört realistisk och transparent. Ytterst lite känns tillrättalagt vilket gör den extremt sevärd. Clarksons Farm hittar du i dagsläget på Amazon Prime.

Hur tänker ni kring pensionen? Det var en fråga som kom från ett av besöken. Det är en intressant fråga som tar en stund att besvara. Dels för att den är ställd i fel perspektiv men även med fel förutsättningar.

Pension är ju slutet på lönelivet.
Först lönearbetar du hela ditt liv och när du blir tillräckligt gammal omfattas du inte av LAS längre så du kan bli uppsagd pga hög ålder. Då har staten sett till att du har pension istället. Något du betalat in under hela ditt löneliv - det går att anse det som att du blir statsanställd i stället.
För de flesta är pensionen slutet på lönelivet och då kan de göra vad de vill.

Men vi lever ju inte ett löneliv? Vi har bytt arbetslivet mot ett arbetssamt liv. Vi lever ett liv vi inte vill ta semester ifrån. Småbruket är en livsstil som kan vara svår att förstå för den som lever lönelivet.

I lönelivet så arbetar du åt någon annan och på helger samt under din semester får du göra det du vill göra. När lönelivet är slut så går du i pension och får göra det du vill.
Att vara småbrukare är en arbetssam livsstil där vi skapar det vi behöver i form av odling och avel. Småbrukarens livsstil är ju något du lever, en livsstil där du inte har vardag och helg, där du inte har jobbveckor och semesterveckor. Det finns ju inte heller någon pensionsålder eftersom det är vår livsstil.

Som småbrukarehar vi också sänkt våra levnadsomkostnader rejält. Så mycket att även en liten pension räcker långt.

Rätt fråga hade kanske varit "vad gör ni när ni inte orkar längre?" men det är en helt annan fråga.

Mattias har börjag fundera på odlingarna och årets odlingsfokus blir ärtor, lök, potatis, lin och spannmål. Ärtor lök och potatis är stapelvaror här hemma och med dessa som bas går det att skapa fantastiska måltider. 

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Mattias fick en ide om vattenvärmebatteri i växthuset. Sedan lyfter han modigt nog frågan om att montera ned vävstolen...

Valborg spenderades med grannarna i byn. Glädje och tacksamhet beskriver kvällen riktigt bra.

Visste du att du behöver tillstånd för att visa upp djuren?
https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/djur/djur-i-verksamheten/visa-upp-djur-offentligt.html
Visar du upp dina djur 7 gånger eller fler så behöver du tillstånd för det.
Det "roligaste"? Det kostar 2000 kr. Per år!

Vi har ny funktionalitet på webben. Du kan lämna ett röstmeddelande till oss. Gå till https://lilltorp.nu/podden Tryck på knappen, prata in ett meddelande så kanske just du kommer med i podden!

Podtipset
Podcasten När man talar om trollen, är ett program om folktro, mytologi och traditioner. På ett lättsamt sätt diskuterar Oknytts Lars Wahlström tillsammans med Tommy Kuusela, doktor i religionshistoria, om nordiska väsen, myter och sägner.

Blir 2023 en upprepning av 2018?
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/764pBw/sa-blir-vadret-i-sommar-langtidsprognosen-for-sommaren-2023
TV4-meteorologen Madeleine Westin har studerat tryckfälten och gjort vissa förutsägelser. Hon påpekar att man inte ska haka upp sig på detaljer, exempelvis var det blir varmast i landet, utan kolla på större drag.

– Sommaren 2018 då hade vi La Niña under vintern och sen hade vi den här perioden när vi går över till El Niño och vi fick den här extremt heta sommaren – vi är i samma väderläge nu. Så 2023 skulle kunna bli en väldigt varm sommar, förutsättningarna är ungefär som de var 2018.

Det här visar prognosen månad för månad
Normala temperaturer till en början under juni.
Under juli har högtrycket etablerat sig. Det blir torrt väder, temperaturen fortsätter stiga och det väntas högst temperaturer i västra delarna av Sverige.
Det blir extremt torrt väder i augusti. Däremot blir augusti inte lika varm som juli men ändå men temperaturen landar ändå en bit över vad som är normalt.

Hur hanterar vi sommaren 2023?
Vi förbereder oss med att se till att vi redan nu börjar lagra vatten och har system för att fånga upp regnvatten. Det kommer behövas stora mängdervatten för tvåolika scenarios.
1. Långvarig torka gör att vi behöver vattna grödorna mer och djuren behöver mer att dricka.
2. Om det uppstår en skogsbrand behöver vi stora mängder vatten för att skydda oss.

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vi väntar killingar och lamm. I år är första året med egen bagge. Getterna och fåren håller på att sättajuver vilket är ett utmärkt tecken. Att de sätter juver betyder att killningen är nära - det är en av signalerna.

En annan signal är när höft/svanssenan mjukas upp. Det är intressant nog likadant på alla idisslare, från getter och får till kor.

De har en sena som håller ihop de övre benknotorna på höften med varandra samt svansroten. När nedkomsten är nära mjukas den senan upp och höftbenen åker isär lite grann. På mindre djur känns det som att svansen är loss och det går ofta att knipa under svansfästet med tumme/pekfinger.

Mattias byger ett nytt vindskydd, i odlingshagen. Fåren går i odlingshagen just nu och tanken är att de skall lamma där. Eftersom grisen skall gå i hagen efter fåren behövs ett stabilt vindskydd. Det vindskyddet vi redan har är ett förrådstält som vi parkerar på annan plats. Vad hände med det förra stabila vindskjulet tänker du då? Det blev ett halmhus istället.

Vi tänker förändra lite bland djuren på gården. Det innebär att vi tänker slakta ankorna och Väs (gåsen) samt skaffa kalkoner. I samma veva tänker vi utöka mängden höns. Mattias har ideer om ett flyttbart hönshägn men Tess är ledsen över slakten på framförallt Väs. Hon gillar de stora fåglarna!

Hönsen skall vi utöka som sagt. Det blir blandraser 2023 så att vi kan bygga upp bra lösningar för hönsen under både sommar och vinter. När det är färdigt så kommer vi fokusera mer på lantrashöns.

Hur får Mattias bort aspar?
Växelbeta med getter och grisar!
Elaggregat och elnät.
Hägna in dem på liten yta, flytta getterna när de betat rent. Då äter de upp slyet och barkar det större.

Grisarna går efter och bökar, vänder runt jorden. De äter rötter så ogräs och asp rotskott går åt.

Så råg efter det att du flyttar grisen. Den är bra på att konkurrera ut ogräset. Eftersom den är tvåårig kommer du ha fint bete därefter. Getterna kommer äta det ovan jord och grisen bökar efter rötterna

Andra året gör du likadant. År tre gör du vad du vill för då är asparna borta.

Så gör Mattias på gården för att bekämpa två aspbestånd

Tess bakar en hel del. Just nu ligger fokus på surdegsbröd vilket leder till massa avhäll som leder till fröknäcke. Det i sin tur leder till att Tess har kommit ett steg längre i processen att skapa goda, vackra och säljbara bröd som smakar fantastiskt! Nästa steg är att göra det repeterbart så att produkter kan nå er som vill köpa.
Lyssna på avsnittet så hör du nog när både Tess och Mattias hjärnor kommer på samma sak samtidigt :)  

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Idag pratar vi om NNR2022 och vad det kommer innebära. Tyvärr präglas processen att ta fram nya näringsrekommendationer för Norden och Baltikum av ovetenskaplighet, otransparens och en stor skopa opartiskhet.

Låter det hårt?

Går de igenom så kommervi få plocka bort 50-75% av mjölkbönderna och ca två tredjedelar av alla som producerar nöt, gris, får, fisk, vilt och renkött i Sverige.

NNR används i Sverige av Livsmedelsverket för att ta fram de svenska kostråden. Nytt för 2022 är att de nu även ska innehålla rekommendationer utifrån den miljömässiga hållbarheten. Riktningen på de nya näringsrekommendationerna pekar åt ett tydligt håll - att minska och fasa ut produktionen och konsumtionen av animaliska livsmedel i Norden.

Det här är resultatet av processer där det inte spelar någon roll om kött är lokalproducerat eller importerat. Systematiskt så tas köttproduktionens nackdelar upp samtidigt som fördelar med biologisk mångfald, jordhälsa, kolinlagring med mera ignoreras.

Expertgrupperna som leder arbetet är inte offentliga, dvs vi vet inte vilka som deltar och vi vet heller inte vad dehar för kvalifikationer eller jävssituationer/intressekonflikter. Transparens inom forskningsområdet är extremt viktigt och att publicera namnen (och kvalifikationer) på de som gjort en studie efter det att studien publicerat (och i det här fallet även blivit norm i Norden och Baltikum) är otroligt märkligt.

Det finns också rena faktafel där det antas att den minskade kött/mejeri produktionen skulle frigöra odlingsarealer som då kan användas till människoföda istället. Vi odlar vall till största delen som djurfoder, och det är just vall som växerbäst där. Inte grönsaker för mänsklig konsumtion.

Ytterligare ett problem är att det är globala data som ligger till grund för målsättningen för den nordiska maten. Det är problematiskt eftersom matproduktionen som den ser ut i Sverige idag är ett cirkulärt system där djuren spelar stor roll för livskraftiga ekosystem.

Vad säger LRF?
NNR-processen måste stoppas och göras om. Den är ovetenskaplig och riskerar att skada hållbarheten i den svenska matproduktionen.

Vad säger Svenska Fåravelsförbundet?
Kommittén och experterna som är ansvariga för att ta fram nya nordiska näringsrekommendationer, NNR2022, som än mer ska ta hänsyn till miljömässig hållbarhet, värdesätter inte svensk matproduktion.

Vad säger Stefan Hellstrand?
Jag menar att vi har ett akut behov inom kommuner, regioner och lantbruksnäringen att innan beslut om dessa kostråd tas (vilket sker under senare delen av våren eller försommaren) mobilisera för att få hejd på dem. 
Och både Landsbygdsdepartementet och Försvarsdepartementet bör på allvar titta på detta. De nya näringsrekommendationerna saboterar alla ambitioner med en Livsmedelsstrategi 2.0 och skadar gravt vårt nationella oberoende. Detta är farligt på riktigt.

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Mattias och traktorn, det gick inte som planerat men det gick ändå. Är det en typisk småbrukare?

Ny månad, fåren är flyttade. Nytt nyhetsbrev kommer snart!

1:a april: Så mycket snö som ligger på taken, lika i dikena 1 maj

Sälg - dags att plocka för att sätta

Tess har planterat om, vad är strategin för året med chilin? 

Vilka föreningar skall vi vara med i?
Företagarna Sollefteå 1590kr
Företagarföreningen Ramsele 500kr
Bygdeföreningen Lillterrsjö 300
Biodlarföreningen Västra 100kr
Biodlarföreningen Sverige 400kr
Fjällkon 300kr
Tidningen Åter 200kr
Sveriges Småbrukare 400kr
Ramsele Hantverksförening 100kr
3700

Dags att snickra,brädorna ligger under massa snö :)

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Sommartid och 25 minusgrader - Grattis! Men visst är det dags att sluta med de här dumheterna? Varför har vi ens sommar och vintertid?
Den moderna sommartiden föreslogs av nyazeeländaren George Vernon Hudson som arbetade i skift, med motivet att ge arbetare mer användbar fritid efter arbetets slut. 

Sverige införde 1916, samma år som flera andra länder, sommartid på försök 15 maj–30 september, men bönderna protesterade så mycket att försöket inte upprepades efterföljande år.

Efter det impopulära sommartidsförsöket i Sverige 15 maj–30 september 1916 infördes sommartid i landet igen först år 1980.

Skånemejerier uppmanar sina medlemmar att mjölka mindre
Uppmaningen från Skånemejerier kommer trots kraftigt ökade priser på just mejeriprodukter det senaste året.

Så sent som i förra veckan gick SCB ut med att matprisökningen 2022 är historisk och att just kostnaden för mejeriprodukter ökat med över 30 procent. Det här bidrar starkt till inflationen som allt mer verkar bita sig fast i Sverige.

Trots det har Skånemejerier överskott på mjölk. Priset har ökat och det finns ett överskott på marknaden. Så brukar inte marknadsekonomin fungera!

IPCC  och uppvärmningen
Mattias tycker det är knepigt, det är ett så stort ämneoch svårt att sätta sig in i. Tess avslöjar en konspirationsteori och tappar tråden. Hela rapporten har du här: https://www.ipcc.ch/report/sixth-assessment-report-cycle/
Starkt nedkokat och sammanfattat (orginalsammanfattningen är på 36 sidor) så är det:

1. Det finns en snabbt krympande möjlighet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C eller långt under 2°C och för att säkerställa en livskraftig och hållbar framtid för alla.
2. Klimatförändringarna orsakar redan negativa omfattande och alltmer oåterkalleliga förluster och skador på naturen och mänskliga system, vilket också försvårar att åstadkomma hållbar utveckling.
3. Nuvarande klimatåtgärder både utsläppsminskning och anpassning är inte tillräckliga för klimatmålen eller att förebygga risker och skador.
4. Det finns en lång rad genomförbara alternativ för ökad klimatambition, både utsläppsminskning och anpassning.
5. De beslut och åtgärder som vi fattar under detta årtionde kommer att få konsekvenser för flera generationer under århundraden och längre.

Podtipset - OdPod
Obiter Dictum är en podcast om popkultur. Det höga i det låga. Nya avsnitt på fredagar. Prenumerera på podcasten med iTunes eller valfritt. Tips, kritik, ogrundade påhopp etc: [email protected], @odpodcast eller kommentarsfältet.

Surdeg
Tess håller på att experimenter sig fram til det perfekta surdegsbrödet. 

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Tess har resfeber - till Jokkmokk skall resan gå. Med nattåg!

Odla liten växt i stor kruka, vad tycker du om det? Mattias såg ett tips där du börjar i den storlek på kruka som den vuxna plantan skall ha, men bara med lite jord i botten. Sedan fyller du på med jord allt eftersom plantan växer.
Eller börjar du på direkten med stor kruka? Vilka fördelar och nackdelar finns det med att ha en liten planta i stor kruka?

Den moderna människan är kalenderstyrd och allt som inträffar utanför den (välplanerade) verkligheten blir ett störningsmoment som ofta blir till stress som ofta kanaliseras i ilska eller ohälsa.
Att vara småbrukare däremot, det innebär att ge upp kontrollen, att göra planer som inte håller i kontakten med verkligheten och att finna styrka i det.

Varför har vi så svårt för det oförutsedda? 
Det finns en stor frihet att göra saker når de behövs snarare än att tvinga in aktiviteten när vi har bestämt att den skall göras.
Som småbrukare så är vi fria. Vi har inte tider att passa. Kan du visualisera dig den verkligheten?

Podtipset - mediepodden
Mediepodden handlar om den komplexa digitala förändring som hela samhället står inför. Mediepodden fokuserar på förändringen i traditionella, digitala och sociala medier. Och vi gör det utan att vara rädda för konflikter. Mediepodden drivs av Emanuel Karlsten och Olle Lidbom. 

Mattias funderar på medlemsskap. Vad får vi ut av att vara medi en förening? Det är många föreningar en småbrukare kan vara med i. Listan (utan att göra anspråk på att vara komplett) är
Sesa, Allkorn, biodlarföreningen, företagarföreningen, Sveriges Småbrukare, Get, Får, Gris, Höns, Fjällko ock så vidare...
Mattias fick i läxa att lista föreningarna, vad vi får ut av dem och vad det kostar.

Sedan kommer ju alla tidningsprenumerationer.

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Ett förkylt avsnitt av småbrukarpodden. Eller Mattias är förkyld i alla fall. Det kommer du höra!

Tack Stefan och andra för namnförslagen på eventet. Stefan gjorde oss också medvetna om att Flora inte innehåller palmolja (längre). Tack!

Groddning är ett utmärkt sätt att ta fram grönt och krispigt under vinterhalvåret. Resurssnålt är det med iom att det inte kräver vare sig ljus eller värme.
Vi pratar om hur du kan grodda mungbönor hemma.

Mungbönan (precis som bovetet) är en av de groddningar som går fortast. Det är med andra orden utmärkt grodd för nybörjare. På några få dagar får du fina groddar som passar bra i allt från sallader till soppor. Groddade mungbönor är rika på vitamin C och E. 
Sproutly har en bra artikel om hur du börjar med groddning - tänk påatt mungbönor skall groddas i mörker

Poddtipset denna vecka är Språket i P1
Ett program om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk. Programledare Emmy Rasper
Språket finns där poddar finns samt på https://sverigesradio.se/spraket

Varje år äter svenskarna ungefär 40 kg kött och knappt 2% av dessa kilon är av ekologiskt ursprung. Vi kommer reda ut begreppen kring KRAV och ekologisk produktion i ett kommande avsnitt.

Svenskarna inte bara äter massa mat utan slänger stora mängder matavfall. Närmare 106 kilo per person och år, där hushållen står för största delen av mängden.
Våra tips för att minska matsvinnet är:
1. Titta, lukta, smaka
2. Planera
3. Kompostera

I avsnittet får du höra mer om det. Som avslutning pratar vi lite Mello och kanske snarare vikten av att sprida glädje kring sig.

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Mattias började dagen med ett träningspass. Varför finns det aldrig en StrongWoman i närheten när hon behövs?
Det hela avslutades sent på eftermiddagen då Tess kom med garagedomkraften och balen äntligen kunde vältas på rätt köl.

Tess funderar på ett evenemang som blir en långhelg där deltagarna får smaka på det enklare, mindre stressade, mindre krävande och det alldeles underbara gårdslivet - men med fokus på handarbete. 
Har du tips på ett bra namn så lovar vi att du blir belönad.

Mattias pratar om sin favoritkorv falukorven. Vi äter ca 30 000 ton falukorv varje år och det är den enda charkuteriprodukten som är namnskyddad! Falukorv kan spåras bak till 1600 talet men namnet falukorv lanserades i Stockholm i början av 1800 talet.

Vi tittar ofta på hur vi genom att göra saker själva kan komma undan billigare. Vi har postat flera recept på bröd som du kan baka själv och nu är det dags för smörgåsens viktigaste ingrediens, nämligen smör! Eller mjuksmör som Tess döpt det till. Så här gör du ditt eget mjuksmör som du kan ha som smör påmackan

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)