Småbrukarpodden

Prissättning är något av det svåraste som finns. Därför är detta ett långt avsnitt med många infallsvinklar, exempel, teorier och erfarenheter från hur vi har gjort.
Kanske är det en del i vår föreläsning för småbrukare? Vem vet :)

Mattias bästa tips för dig som funderar på prissättning:

• Om du känner att det är enkelt, lätt, vem som helst kan göra det... - tredubbla priset!
  Du kan göra det för du kan det. Andra kan inte, vill inte, har inte tid - men de är redo att betala.
• Om du säljer din tid - dubbla priset!
  Vad gör det om du tappar hälften av dina kunder? Du kommer halvera din arbetstid, eller ha tid att utveckla dina produkter.
• Alla skall inte ha råd!
  Det är inte en mänsklig rättighet att ha råd att köpa en vara. Men tar du rätt betalt från dina kunder har du råd att ge bort saker med.

Att ta betalt för kompetens, för hantverk och konstverk är bland det svåraste som finns. Vi pratar väldigt mycket om vad du inte bör göra, men också hur du kan tänka.

Tess bästa tips för dig som vill ta rätt pris

• Försök hitta de i din närhet som säljer liknande produkter, lägg dig i det absoluta högre segmentet jämfört med alla andra.
  Det är lätt att sänka priset om det behövs. Du producerar väl varor som du är stolt over? Då skall du ta betalt med.
• Värdera din tid!
  Om du inte kan sälja dina alster, är de verkligen värda att sälja? Hardu rätt kundgrupp för dina alster?  Säljer du din tid eller dina alster på rätt ställe? 
• Utgå inte för att du skall ha en timlön, utgå från att din kompetens är värd mycket!
  Tess avslutar med en bra story om vad sann kompetens är och hur det går att värdera den.

Till sist, konkurrerar du med pris? Det kommer alltid någon annan som gör det du gör, fast billigare. Konkurrera med förpackning, storytelling, kundkrets, försäljningsställe etc istället.

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vi har varit på Kajsa Kavat - Ramseles Julmarknad.

Mattias har fått sitt "indiannamn". Vilket det är får du lyssna påi avsnittet. Tess valde muggen!

I dagens avsnitt får du tips som kan vara intressanta för dig som funderar på att delta på marknad för första gången. Det var vår första marknad så detta är ofiltrerat med våra tips och ideer.

Avsnittet i korthet:

1. Kläder efter väder
2. Ditt kroppsspråk skall vara utåtriktat, mot kunderna. Du är på scen!
3. Kolla in marknaden året innan så du vet hur det ser ut.
4. Ha kul!
5. Sälj, kräng inte - stor skillnad
6. Gör ditt marknadsbord snyggt - ta inspiration från andra. Jobba med höjd, ljus, färg och tillräcklig mängd (inte lite, inte mycket, inte många olika produkter.
7. Sök ögonkontakt och säg inte "hej hej", säg hallå, hej, välkommen in etc.
8. Varje kundmöte är unikt

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Idag har vi ett spretigt avsnitt.

Mattias börjar med att prata om sin podidé: Levandegöra gamla röster!
Genom att intervjua de äldre som har minnen från två eller fler generationer tillbaka kan vi modernisera dessa minnen och levandegöra dem för kommande generationer

Det som är intressant är platser, personer, händelser, hantverk, aktiviteter

Vad tycker du, är det något som låter som en bra idé?

Stockholmare kan inte köra bil är ett vanligt påstående från glesbygdsbor
Stockholm hader en orange vädervarning.
Enligt krisinformation.se innebär det:
"Vid orange varning kan vädret medföra fara för allmänheten, allvarliga skador på egendom och miljö och störningar i samhällsfunktioner. Enskilda personer eller grupper som är särskilt känsliga kan drabbas mycket allvarligt"
Det kom ca 40 cm snö

Det är ganska kul att hacka på stockholmares förmåga att köra bil. Låt mig presentera lite siffror:
I stockholms län bor det 2.34 miljoner människor.
I västernorrlands län bor det ca 245 000.

Stockholms län har en befolkningstäthet om 360 personer per kvadratkilometer
Västernorrlands län har en befolkningstäthet om 11.2 personer per kvadratkilometer

På essingeleden kör det ungefär 160 000 fordon varje dag.
På väg 73 kör det ungefär 70 000 fordon varje dag.
På T-centralen rör det sig ca 300 000 personer varje dag.

Det är alltså fler människor på T-Centralen _dagligen_ än vad det bor folk i hela Västernorrland. Slår vi ihop väg 73 och essingeleden så kör det dagligen lika många (ungefär) som det bor folk i hela västernorrland.

Marginalerna är minimala. Alla system är fulla till max. Det finns inte utrymme till störning, problem eller fel.

Renovering och återbruk har vi ägnat oss åt då den platsbygda skrubben från 1935 togs ner bräda för bräda, sågspån efter sågspån.
Sedan användes detta för att återställa med!

Det tog ett par dagar men nu har vi sovit första natten i "nya" sovrummet. Då återstår det bara ungefär en miljon saker. "Does it spark joy" kommer vi säkerligen prata om framöver. Det är Mattias rensningsfilosofi.

Slaktkurs kan det bli framöver. Ta kontakt om du är sugen på att vara med. Tuppar och bagglamm kommer slaktas.

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Mattias har postat ett experiment om att hindra vatten att frysa. Det rådet, dvs fyll en petflaska med saltvatten, fungerar inte av flera anledningar.
1. Fyller du en petflaska med vatten så sjunker den. Saltvatten är tyngre än färskvatten.
2. En petflaska som guppar runt hindrar inte vattnet från och frysa. Är det kallt och inget djur går dit för att dricka (dvs petar till flaskan så den guppar runt) så kommer vattnet att frysa.
Något som flyter på vattenytan som en flaska, träbit etc gör att vattnet fryser till långsammare, om det som guppar runt rör på sig. Hos oss så tog det tre timmarför vattnet att frysa till is.
 
Godtycklighet pratar vi en del om med. Hur ser du på godtycklighet att följa regler och lagar? Är det ok att strunta i regler bara för att ingen följer dem?
 
En annan sak i avsnittet är att Mattias fick köpbegär efter besök i storstan. En sak som han inte visste fanns upptäckte han att han nu behöver. Är det så vi beter oss när vi går runt i köpladorna? Vi hittar behov för att det finns produkter att köpa?

På slutet så diskuterar vi kostnad för att köra bil och hur vi värderar resor i pengar, något som göratt vi allt oftaretar många ärenden samtidigt.

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

I dagens avsnitt pratar vi om mejerivaror, julklappar och minskade storlekar.

I förra avsnittet diskuterade vi våra kofunderingar och en sak vi kom på nu är hur stor del av vår hushållsbudget som går åt mejerivaror. Dagens uppgift blir att kolla en månads förbrukning av smör, mjölk, fil, yoghurt, färskost, mjukost, mozzarella, halloumi (eldost), keso, kvarg, creme fraiche och gräddfil.
Vi har kvittona digitalt via Kivra så det går att djupdyka i (för Mattias)

Vi pratar julklappar och Tess delar med sig av Mattias (sneda) julklappslogik. Vi pratar om hur vi ser på prylar och hur vi värderar deras närvaro. Villhöver är ett bra ord i sammanhanget!

En allt vanligare sak i krigs- och inflationstider är att varor håller samma pris, men minskar i vikt/volym. Tess blir prickig av det, för prisglidningen sker osynligt istället för att det informeras om.

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Idag pratar vi om lodjursattack, länsstyrelsen, paragraf 28 och kadaverbilen

Lodjursattacken
Mattias gick till gethägnet på skogen i fredags morse. Det var obehagliga ljud och i hägnet fanns en lokatt. Getterna gav den gott om stryk. Videon på det har du här.
På kvällen var lokatten tillbaka, men gick inte in i hägnet utan strök utanför.

Söndag mitt på dagen gick Mattias för att titta till getterna, och hittade en av getterna död, en annan skadad och lokatten kvar i hägnet.

Länsstyrelsen
Mattias ringde Länsstyrelsens Akut Rovdjurstelefon och fick prata med Tjänsteman i beredskap. Efter en kort väntan ringde en rovdjursexpert upp och bestämde att de skulle komma för inspektion dagen efter (dvs måndag).
Två personer kom från Länsstyrelsen och besiktade/dokumenterade platsen för attacken samt den döda geten. Vid obduktionen var det väldigt tydligt att det var ett litet lodjur som slagit klorna i geten och sedan bitit upp halspulsådern på bägge sidor.

Vi vill ge en stor eloge till Länsstyrelsens personel. De var kunniga, effektiva, proffsiga och måna om att informera oss.

Paragraf 28
En sak Mattias fick lära sig var hur Länsstyrelsen Västernorrland anser att paragraf 28 skall hanteras. Först och främst, vad är §28? Det är en paragraf i jaktförordningen som behandlar hur vi som tamdjursägare har rätt att skydda dessa

28 §   Om något av rovdjuren björn, varg, järv eller lo angriper tamdjur eller om det finns skälig anledning att befara ett sådant angrepp, får åtgärder vidtas för att skrämma bort rovdjuret.
Rovdjur som avses i första stycket får dödas av ett tamdjurs ägare eller vårdare för att skydda tamdjuret
Rovdjuret får bara dödas när det inte går att skrämma bort rovdjuret eller på något annat lämpligt sätt avbryta eller avvärja angreppet.

Så hur hanterar länsstyrelsen en 28:a?
Vid ett rovdjursangrepp skall du ringa Länsstyrelsen. Det är de som utreder händelsen och tar beslut. Finns det fuffens eller om 28an inte är applicerbar kopplas polisen in, inte annars. Länsstyrelsen utreder händelsen, de beslagtar inte dina vapen!

Vi har också rätt till ersättning då ett av statens djur dödat och skadat våra djur. Svenska Getavelsförbundet använder sig av två schabloner. Dels de egenframtagna riktlinjerna men även  Viltskadecentrums schablonbelopp för får och nöt där getter likställs med får.
Är det en killing man fått riven och är man KRAV ansluten, har CAE fribesättning och har getterna registrerade i Elitlamm så lönar det sig att hävda viltskadecentrums schablonbelopp, när man söker ersättning.

Kadaverbilen
En tydlig signal till att "industrin" inte tar hänsyn till glesbygden och småbrukare är just kadaverbilen. Att anlita Svensk Lantbrukstjänst (kadaverbilen) för hämtning av get kostar enligt prislistan 728 kr. Sedan tillkommer 170kr/mil i milersättning för den som ligger utanför deras upphämtningsområde. 
Sedan kan de heller inte säga när upphämtning skall ske. Kadaverbilen kan komma när som, de ringer med en timmes förvarning.

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vi börjar fundera på att skaffa kor. Eller ja, en ko och en oxe, eller tjur som det kallas lite beroende på var i Sverige du är. Dvs ett nötkreatur av honkön och ett av hankön.

Tanken är att blir självförsörjande på mejeriprodukter, få kött och gödsel.

Mattias vill åka på studiebesök och har hittat en kurs att gå. Dessutom skall det bli ett gårdsbesök i Junsele.

Men frågorna är många. Vi diskuterar detta utifrån ett småbruksperspektiv där vi inte skall producera för att sälja. Vi har ju inte haft kor tidigare och det är ett stort beslut. Detta går att kalla för "Business case affärsområde ko".

• Skall vi ha kött eller mjölkdjur? 
  Mjölkdjur men kombinationsras egentligen
• Vilken ras skall vi ha?
  Fjäll eller fjällnära (Highland Cattle)
• Vad väger en vuxen ko
  Ca 250-300 kg (kon) 
• Genbank eller inte
  Vi väljer att hålla genbank.
• Hur länge är kon dräktig?
  282 dagar +/- 10 dagar
• Hur länge diar kalven? 
  8-11 månader Kan avvänjas efter 2-4 månader (tyst avvänjning?). Se "Hur mycket äter kalven".
• Hur mycket mjölk är det kvar efter kalven diat?
• Hur länge mjölkar kon efter kalven slutat dia?
• Hur länge behöver den sina?
• När brunstar den efter att ha kalvat?
  Brunsten kommer med ca 21 dagars mellanrum och varar 12-24h. 
• Hur mycket äter vuxna djur?
  ca 4 kg underhållsfoder per dag. 
  Räkna med 1 kg hö per liter mjölk vilket är opraktiskt. 
  Produktionsfoder (kraftfoder)  kan vara 2 delar krossat korn, 1 del krossat havre, 1 del krossade bönor/ärtor per liter mjölk. 
  Tilll detta tillsätts (per ton kraftfoder) 9 kg kalkstensmjöl, 9 kg ångpreparerat benmjöl, 9 kg salt
• Hur mycket äter kalven?
  Komjölk, 10% av kalvens vikt, och ljummet vatten, 1 del vatten oc tre delar mjölk.
  Efter en månad kraftfoder.
  Efter två till fyra månader vänjs den av med mjölk och får ett par kilo hö och 1.5 kg kraftfoder. Det bästa är fint bete.
  Efter 6 månader får den 3 kg hö och 1.5 kg kraftfoder om den inte går på bete
• När skall kon betäckas?
  Det kan vara lämpligt att vänta till den andra brunsten, två månader efter kalvningen, innan man betäcker såkon fårvila sig efter kalvningen.
• När skall kalven slaktas?
  När betet tar slut? När den är ett år? När vi tycker är lämpligt?
  
  Hur ser årshjulet ut? Betäcks, kalvar, diar, mjölkas, sinar, betäcks.
  Om kon kalvar så att kalven har diat klart när betessäsongen startar, är det smart att slakta kalven när betessäsongen slutar? 
  Eller är det bättre att fodra kalven över vintern för att den skall bli 12 månader? 
  Eller  är det bättre att då låta kalven beta gräs till hösten för att slakta då?
  
  En fråga vi kom på i ett annat podavsnitt är att ta reda på hur stor del av vår hushållsbudget vi spenderar på mejerivaror. Mer om det i nästa veckas podd!

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Sverige, vi harett resultat! Tidöavtalet är här och den nya regeringen kliver in. Exakt vad det innebär för småbruk och småskaligheten vet vi inte. Än.

Vad vi däremot vet är att regelverken behövervara lättförståerliga och hanterbara. Det är en utmaning när reglerna skrivs för storskalig industri.

Vi pratade om byar, främst för att Mattias har två nya böcker. Den första är Åkerbränna - en bys historia.
Byn är ett nybygge till den urgamla byn Ruske, och idet äldsta dokumentet från Junsele, det s.k. "Ruskebrevet" från år 1511, nämns att det område Åkerbränna ligger på idag tillhörde Ruske bys område.

Den förste nybyggaren i Åkerbränna är en Ruskeson vid namn Olof Andersson, vilken började arbeta med att bryta mark på platsen vid mitten av 1750-talet. Att han var där redan 1755, tyder en inskription på en gammal stubbe om. På Junsele hembygdsgård finns en uthuggen del av stubben, som återfanns på Ruskhöjden mellan Åkerbränna och Ruske. På denna står inhugget "PÅ NE LÖGET DAGEN 1755 O A S". Detta betyder i nutida språk, "på väg ned lördagen 1755, O.A.S. Den sistnämnda förkortningen står för O = förnamn, och A.S. = A-son. Detta gör att man med fog kan säga att Olof Andersson var på väg ner från sitt nybygge hem till Ruske när han stannade och ristade in detta.

Följer vi handlingarna så fick Olof Andersson resolution på nybygget 1757.

 Den andra boken är Landet koloniseras av Bengt Erik Näsholm. Bägge handlar om de händelser och skeenden som format bygderna såsom vi ser dem idag.

Mattias har också återupptäckt "Nötkreatur i Sverige" som är kulturhistoriska och samtida perspektiv på nötkreaturens betydelse för människan och hur kor, tjurar och oxar varit ovärderliga i det småskaliga lantbruket.

Sist i bokrundan tipsar vi om Thorsten Laxvik et als nya bok Framtidens by - när lokalsamhällen tar sig rätten att blomstra (utgiven på Linnefors förlag) Ta kontakt med Thorsten på facebook eller Linnefors förlag om du vill köpa den.

Efter boktipsen och snack om att vänja kroppen vid kyla så kommer vi in på flytt till glesbygd. 

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Idag pratar vi honungsskörd, spels inverkan på beteende och Eldveckan.

Vi har skattat våra bin. Vi gjorde det sent och vår kupa är liten. Viär dock väldigt stolta över de 14,5 kg honung det blev i slutänden.
Egentligen är det perfekt att vänja sig med små skördar för att sedan kunna utöka produktionen så det täcker både våra behov och försäljning. Även en liten skörd är en skörd och med det i sinnet såär vi tacksamma för binas enorma arbete och det goda de ger oss.

Spels inverkan på individens beteende kom upp som en diskussion vid frukostbordet. Hur påverkar det oss att vi i våra mobilspel påverkas av att konsumenterna blir sura (röda, gråa moln, tårar) när de inte kan köpa det de vill när de vill.
Undermedvetet tror vi att du påverkas av detta. Som konsument blir du van att kunna ställa krav på att allt skall finnas tillgängligt när du vill ha det. Som producent blir det samma sak, hur  påverkar det dig att matas medbudskap om att konsumenterna blir irriterade när du inte kan leverera.
Vi producerar för vårt eget behov. Blir det något över kan det ges bort eller användas på annat sätt. Förså fort vi säljersåfårvi kunder och kunder ställer krav...

Eldveckan är Mattias engagerad i. Eldveckan anordnas v44 och vi startar upp Eldveckan på djurparken i junsele med en höstmarknad med eldfokus. På eldveckan.se kan du läsa mer om vad som anordnas. Eldveckan avslutas med en eldfest på Friluftsbyn.

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

V39 är det krisberedskapsvecka. Därför pratar vi händelser, incidenter, kriseroch katastrofer idag.
En viktig fråga är, när är det kris? Och vad händer när flera små, i sig ofarliga, händelser samverkar till att skapa något större?

Krisberedskap är att vara förberedd på vardagens små trösklar som det är så lätt att slå tån i.

Börja litet. Bli varm i kläderna och arbeta från det.

Gör en riskanalys - vad kan hända mig och min familj. Rangordna dessa efter sannorlikhet.

Gör en konsekvensanalys. Utifrån din riskanalys, hur kommer dessa risker påverka dig? Vad får de för effekt.

Titta nu på de risker som är mest sannorlika att inträffa, vilken effekt får dessa för dig? Troligen är alla väldigt lika.

De effekter som du nu klumpat samman som är mest troliga att inträffa och som kommer påverka dig mest - vad behöver du göra för att minska effekten av dessa effekter?

Där skall du börja ditt förberedelsearbete.

Annars så pratar vi om förstahjälpen kit, vikten av kunskap samt hur enormt viktigt det är att bygga nätverk. Skapa matlager genom att handla en extra sak varje gång du handlar. Bygg ditt lager med råvaror du tycker om och kan laga mat med. Rotera ditt lager genom att äta av det. Fyll på/bygg ut ditt liger när det är extrapriser.

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)