Småbrukarpodden

Snö, snö och åter snö
För första gången på 10 år utfärdade SMHI en klass3 varning. Kraftigt snöfall, starka vindar och drivbildning. Västernorrland levererar! Välkommen hit :)
Efter någon dag kom det en klass2 varning, kraftigt snöfall och starka vindar. Efter ytterligare någon dag var det dags för nästa... wait for it... Klass2 varning med snö och starka vindar.

Planen var att använda traktor och snöblad men när det är 75 cm snö på gården så kommer inte traktorn framåt. Dessutom så har vi fått isproppar i hydrauliken så planen att använda traktor fallerade. Så blir det med planer.

En plan är en plan tills den möter verkligheten. Då får du improvisera.

Så improvisationen blir att leta efter en snöslunga att låna eller om du har en maskin du vill bli av med? Tills dess blir det Mattias som får agera lösning. Ingen har dött av lite snöskottning, eller hur?

Konsumtion
Vi pratar en del om konsumtion och varför vi väljer att återbruka, renovera och lösa problem på andra sätt än att spendera pengar. Det går faktiskt, fast det är inte särskilt vanligt i Sverige idag.

Stockholm vs Västernorrland
Jämförelsen haltar, det är som att jämföra en get och ett får, eller en bil och en båt. Stockholm är en vacker stad på många sätt. Men vyerna och landskapen i Västernrrland är helt fantastiska.

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Du har kanske läst Agneta Tjernström Lustigs debattartikel, där hon ger sin syn på "ekorrhjulsavhoppare" och hur de inte bidrar med inkomstskatt till samhället.

Här är två strävsamma småbrukares svar. Dels i poddform men också i text.

Jag, dvs Mattias, vill väldigt gärna komma i kontakt med Agneta för att föra en diskussion kring hur hon ser på vad som är viktigt, vad som är nyttigt för samhället och höra hennes värdegrund. Kan du sätta mig i kontakt med henne?

Vi är det du kallar ekorrhjulsavhoppare. Eller rättare sagt så försöker vi minimera mitt lönearbete.

Dagens samhälle är uppbyggd på att medborgarna skall konsumera så mycket som möjligt och vara i skuld. Det är inte hållbart. 
För att få ett "bra" jobb tar du studielån för att studera. För att ha ett normalt boende tar du bostadslån. Du behöver bil i ditt dagliga liv, finansieras med billån. Du renoverar och gör om hemma, vilket finansieras med lån. Vi har till och med en ränterabatt för att vi skall kunna låna mer än vi har råd med.
Den som är satt i skuld är inte fri.

Överkonsumtionen leder till överviktiga och/eller sönderstressade individer som inte klarar av arbetslivet längre. 
Det är inte hållbart
Det blir en enorm börda på samhället där bidrag, sjuklön och utredningar skall bekostas av det allmänna. 
Den som är sjuk vill bara vara frisk.

Dagens konsumtions- och lönesamhälle gör medborgarna sjuka och skuldsatta. 
Det är det samhället Agneta vill bevara. "Blir du lönsam lille vän?"

Vi försöker försöker leva så självförsörjande som möjligt med fokus på hantverksmässiga metoder. Att nära mer än att tära. Att producera mer än att konsumera. 
Alla vill ha öppna landskap, böljande kulturlandskap och en levande landsbygd. 
Alla vill ha glada djur, friska grönsaker. 
Detta skapar och upprätthåller vi. Det är alltså inte värt något i Agnetas ögon. 

Vårt  bidrag till samhället är att bygga näringsrik jord som grödor frodas i och som djuren lever gott på. Vårt bidrag är att ha gjort platsen vi verkar på lite mer stabil och ha bidragit till ett livskraftigare ekosystem.
Det är svårt att leva utan luft att andas, utan friskt vatten och utan grödor. Är det okunskap som gör att detta inte är värt något i Agnetas ögon?

Vi odlar gamla kulturspannmål och grödor.  Sådana som användes när vi inte använde besprutning och konstgödsling alltså. Dels för att bevara dem, för de håller på att bli utrotade. Men mest för att de är ett fullgott småskaligt alternativ och i många fall betydligt godare än det generiska vi har idag. Ölandsvete, Kornet Balder, Svedjeråg och nakenhavre för att nämna några. 
Det är ett stort ansvar att upprätthålla sådant som våra barnbarn annars inte ens kommer veta fanns. Utan sådana som oss så skulle stora kulturskatter gå förlorade 

Vi fokuserar på de gamla svenska djurraserna som riskerar utrotning. 
Det är ett stort ansvar att se till att de överlever till nästkommande generationer men också för att vi har utmärkta Svenska djur för Svenska förhållanden. Hedemorahöns. Linderödsvin. Jämtlandsget. Gotlandsfår bara för att nämna några.
Jag odlar kulturängar så pollinatörerna överlever. Jag anlägger skalbaggsåsar så att skalbaggarna får någonstans att leva. I alla steg ser jag till att ekosystemet får så stor diversitet som möjligt.

Låt oss fråga så här. 
När bidrar vi till samhället då? Alltså i Agnetas ögon? 
När vi  betalar en krona i skatt? Eller tusen kronor i skatt? Eller hundratusen kronor i skatt?
Den som är sjukskriven, bidrar den till samhället. När någon är utförsäkrad, bidrar den? 
Bidrar vi till ett samhälle ATL inte förstår?

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vi började prata om att människor i många fall letar efter en anledning att bli kränkta, vad beror det på egentligem?

Vissa människor liver i stress, press och olycklighet och det kommer ut i olika sammanhang, på olika scener. Det är inte sant i alla fall men för de mesta är det de som reagerar på en av dina ideer i stil med: "Njaej... Det går inte/Det tror jag inte på/Det fungerar inte"

De ger alltså inte kritik, utan de bara sågar den direkt.

En skillnad är de som ger konstruktiv kritik och ger dig något att bygga vidare på.
Sedan finns det de som i princip aldrig säger nej och som kan ge dig feedback utifrån sina egna sanningar och upplevelser.

En annan persontyp vi diskuterar är den som har sin sanning och oavsett problem/symptom så ger den personen sin lösning som om det vore "den enda rätta sanningen". Detta sker oftast utan att ta diagnos/anamnes/bakgrundshistoria.

Vi pratar självfallet också om Dunning Kruger effekten

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Glögg - vi kommer med årets tips. Torr glögg från Tegnér och Son. supergott!

Vaccineringen lägger vi en hel del tid på med vilket lag du egentligen vill tillhöra och vikten av att få ändra åsikt.

Lyckor är en fin tradition. Du smälter tenn och häller det i kallt vatten. Utifrån de associationer du får så kan du förutspå året.
Mattias filosoferar, spånar och analyserar medans Tess är mer rakt på sak.
Avsnittsbilden visar från vänster Mattias, Gårdens och Tess lycka.

Vi enas om att lyckorna är figurliknande och eftersom Vittren valt att visa sig för oss så är de nöjda med det vi gör.

Lillajul är en fest som hålls lördagen före första advent. En fest för att fira in julen. Vi håller den 2021 och alla vi känner eller inte känner är välkomna.

Peppa the pig, peppisen, har flyttat hemifrån och spenderade sin första natt i sitt nybyggda skjul. Mattias avslöjar hennes parttrick och sedan pratar vi om djurens vinterpälsar. 

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Sista avsnittet för 2020. Vi struntar i att göra en årslista, årets bästa/sämsta eller liknande utan pratar istället vad vi ser fram emot.

Tess ser fram emot en skörd och är förvånad över Mattias val. Vi diskuterar också vad olika vi är på det sättet, hur vi filtrerar och vad vi fäster oss på.

Grisen Peppa flyttade ut idag, till sitt nya skjul. Film på Peppas partytrick och flytten till skjulet finns på Lilltorps Youtubekanal.

Mattias berätta om Småbrukare i Västernorrland och att han nu startar upp lokalavdelningen till  Förbundet Sveriges Småbrukare i just Västernorrland.

Tess undrade vad det var för "smutsvatten" Mattias hade på bordet och nu kan vi avslöja att det var en Gin & Tonic toppad med sichuanpeppar.

Bygget av Peppahuset landade på 4 dagar, men ungefär 1 arbetsdag i effektiv tid. Vi hällde tid på problemet .

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Idag pratar vi Permakultur. Tidigare har vi pratat om några av principerna men nu går vi igenom både de etiska grundpelarna samt de 12 principerna.

Permaculture principles allow us to create a culture that can endure and thrive for generations to come. At its heart are three very simple tenets, or ethics:

– Care for the planet.
– Care for people.
– Fair share. (Which also involves returning surplus to the system.)

Permakulturens 12 principer:

1. Observe and Interact - Observera och interagera.
2. Catch and Store Energy - Fånga och lagra energi
3. Obtain a Yield - Få avkastning på ditt arbete
4. Apply Self-Regulation and Feedback - Utvärdera dig själv
5. Use and Value Renewables - Använd och värdesätt återanvändning
6. Produce No Waste - Skapa inget avfall
7. Design from Patterns to Details - Designa från övergripande till detaljer
8. Integrate Don’t Segregate - Integrera, inte segregera
9. Use Small, Slow Solutions - Använd små och långsamma lösningar
10. Use and Value Diversity - Använd och värdera diversitet
11. Use Edges and Value the Marginal - Använd kanter och värdera marginalen
12. Creatively Use and Respond to Change - Var kreativ i hur du hanterar förändring

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

En klok man sade en gång att

"med tillräckligt mycket pengar kan vilken dåre som helst lösa vilket problem som helst".

Det ligger en hel del i det. För de flesta så är konsumtion lösningen på ett problem. Här diskuterar vi om just detta. 

Problemet är att Peppa gris behöver flytta ut och lösningen på det är:

1. Köpa en isolerad hundkoja - ca 2000 kr in frakt
2. Bygga ett Peppahus  - effektiv tid ca 6-8 timmar

Äger du din egen tid kan du alltid välja om du vill spendera tid på att lösa något. Har du ont om tid så kanske du väljer att köpa en lösning istället?

Materialåtgången för att bygga ett Peppahus är ca 5 plankor, lite spik, 2 gångjärn, 16 skruvar och en formplyfaskiva (till tak). Samt el till batterierna till klinga och skruvdragare. Allt utom elen hade vi sedan tidigare.

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

I det här avsnittet blir Tess väldigt personlig. Vi pratar om hennes svårigheter och hur oväntade reaktioner ställde till det i relationen mellan oss.

Därefter går vi in på hur (vår) omställning kan se ut och bemöter den vanliga frågan:
Vad skall ni leva av?

Se det såhär. Ta din nuvarande inkomst och titta på dina utgifter. Vad betalar du per månad för:

1. Boende (hyra, avgift, lån, försäkring)
2. Resor till och från arbete (kollektivtrafik, bilkostnader, parkering, trängselavgifter etc)
3. Mat (mat och dryck)
4. Elkostnad

Genom att ställa om kan du utan problem bli av med hela din boendekostnad. Matkostnaden kan du minst halvera och elkostnaden likaså. Resor kan bero på ifall du arbetar utanför gården eller ej.

Det är tiotusentals kronor du inte spenderar varje månad.

Detta gör att ditt behov av lönearbete minskar betydligt. Du kan arbeta deltid eller hoppa in på timmar. Du behöver knappt några tusenlappar per månad för att dra runt ditt liv. Och har dessutom stora mängder tid över för att jobba på gården.

Ett sätt att testa på om du inte vill flytta är att besöka en går. Det finns bondesemester, det finns möjligheter att semestra på gårdar (säg till om du vill spendera semestern hos oss) och du kan bli voluntär. Ett exempel på voluntärorganisation är WWOOF.

World Wide Opportunities on Organic Farms (WWOOF) är en mycket lös internationell organisation med syftet att förmedla kontakt mellan ekologiska gårdar och volontärer. Organisationen är ett nätverk av gårdar i över 100 länder och i de flesta länder finns nationella WWOOF-organisationer.

Är du intresserad av att diskutera frågor kring detta? Kommentera detta någonstans på sociala medier där det passar dig så tar vi tag i det. Kanske kan det komma upp en diskussionsgrupp på facebook inom kort med?

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vi pratar en del om julmat idag. Hur ser du på julmatsinhandlingen och julen på det stora hela?

De nationella riktlinjerna (reglerna/lagarna som Mattias kallar det) säger ju att vi skall samlas mest 8 personer och att vi inte skall resa.

Vill du hålla ett digitalt julbord så finns det gratisvarianter från Gotomeeting,  Facebook Chats/Messenger, Google Meet,  Zoom, Skype och många mer. Din arbetgivare har säkert något med, till exempel Microsoft Teams

Alla dessa fungerar i dator och i mobil.

Den mest överskattade rätten på julbordet
Mattias tycker julölen, potatis och bröd. Tess tycker prinskorv och köttbullar.
Vilken tycker du är den mest överskattade? Vilken är din favorit?

Den viktigaste frågan är kanske - hur spenderar du julen?

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Tess och Mattias pratar coronavaccin. En pratar känsla utifrån upplevelser och den andra pratar fakta.

Kommer du ta corona vaccinet? Kommer du avstå? Kommer du vänta?

Vi pratar om ganska mycket såsom allmänhetens allmänna skepticism, hur vi skall förhålla oss till forskning och vad en biverkning är.

Biverkningar
Alla läkemedel som fungerar har biverkningar. Dessa klassas som följer

• Typ A: Överdrivna farmakologiska effekter.
• Typ B: Bisarra reaktioner.
• Typ C: Kroniska reaktioner.
• Typ D: Fördröjda reaktioner.

I alla typer så klassas det utifrån

• Mycket vanliga biverkningar: >1/10
• Vanliga biverkningar: 1/10-1/100
• Ovanliga biverkningar: 1/100-1/1000
• Sällsynta biverkningar: 1/1000-1/10000
• Mycket sällsynta biverkningar: <1/10000

Ett vanligt läkemedel som de flesta kommit i kontakt med har följande biverkningar:
Sällsynta (kan förekomma hos upp till 1 av 1000 användare):

• Angioödem, mycket allvarlig allergisk reaktion:
  • svullnad av ansikte, tunga eller svalg
  • svårigheter att svälja
  • nässelutslag och andningssvårigheter
• Allergiska reaktioner som hudutslag och nässelfeber. Även mindre allvarliga former av hudreaktioner, utslag och klåda kan förekomma.
• Leverpåverkan. Detta kan vara mycket allvarligt och kan ge symtom som trötthet, illamående, kräkningar, magbesvär och aptitlöshet.

1 av 1000 kommer må ganska dåligt. Det är alvedon vi pratar om.

Är du "säker" som vaccinerad? Vaccinet förhindrar att viruset får fäste i din kropp.  Första dosen ger visst skydd då din kropp börjar tillverka antikroppar. Den andra dosen skall ges ca 28 dagar senare och efter 7 dagar är du immun. På samma sätt som du inte sprider säsongsinfluensan om du är vaccinerad, eller polio, mässling, smittkoppor etc så kommer du inte sprida CoVid19

Lyssna gärna på professor Jan Holmgren som pratar om det kommande coronavaccinet.

Jan är aktiv inom "rätt" områden, han sitter i regeringens expertpanel för corona och han var med och tog fram koleravaccinet.

I korthet så är vaccinet testat på 43 000 personer och har tagits fram iom att nyttan med ett vaccin är oerhört stort kontra eventuellt sällsynta och/eller långtidsbiverkningar.

I vanliga fall så genomförs en studie som denn och följs sedan upp efter ett år. När sedan detta är ok görs en större studie som fortgår ett par år där eventuella sällsynta biverkningar kartläggs.

Vaccinet som kommer nu ges i två doser med ett mellanrum på ca 3 veckor. Sju dagar efter andra dosen är du immun mot CoVid19.

Prof Jan Holmgren är med i de första 13 minutrarna

Pandemrix och Svininfluensan 6.1 miljoner doser gavs. Totalt kom det in 4380 rapporter om biverkningar, dvs 1 per 1392 upplevde en biverkning.
Den exakta förekomsten av narkolepsi är inte känd, men i internationell litteratur anges att upp till 50 personer per 100 000 invånare har narkolepsi i någon form. Det skulle motsvara ungefär 4 500 personer i Sverige. De närmaste åren efter vaccineringen med Pandemrix insjuknade minst 350 barn och unga vuxna i narkolepsi i Sverige

Det motsvarar 1 person på 13555 doser som insjuknade i narkolepsi.

Vaccinkrigarna på SVT Play 

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)