Språket

Slangorden ”lajban”, ”fräsig” och ”skiva” var en gång i tiden supertrendiga. Nu är de helt ute. Hör hur slangordens status kan förändras och varför vissa försvinner medan andra lever kvar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det som är mest inne nu blir mest ute snart, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Men det finns också exempel på slang som överlevt flera generationer och som man kan höra än idag.

Språkfrågor om gammal slang och ungdomsspråk

Under 50-talet var ordet lattjo ett modeord för kul och rolig. Sen blev det lajban. Var kommer orden lattjo och lajban ifrån?

Lyssnaren Jannes föräldrar var gamla och gammalmodiga och brukade använda ordet fräsig när de skulle beskriva något positivt. Vad är bakgrunden till ordet fräsig?

En skiva var en liten fest i hemmamiljö, medan skutt var en stor fest på lokal. Men finns det någon som använder de orden fortfarande?

Lyssnaren Henrik undrar varför ordet baxa, som han använde som ung, uppfattas som ett nytt ord idag.

Varifrån kommer uttrycket ”Yes box” och vad betyder det?

Dagens stockholmare pratar inte som man gjorde i gamla pilsnerfilmer. Vad har hänt med stockholmskan?

Lär dig mer om gammal slang och ungdomsspråk

Läs kapitlet Snobbar och pyjamastyper Ungdomskultur, ungdomsspråk och gruppidentiteter i Stockholm av Ulla-Britt Kotsinas från antologin Ungdomskultur i Sverige (från 1994.)

Läs artikeln Slang då och nu från TTELA (oktober 2012).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Vad betyder slay, skibidi, no cap och demure? Förstå vad generation alfa och generation z säger och hur memes, tiktok och andra sociala medier påverkar deras språk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Generation alfa tar emot information väldigt snabbt. Om man ska nå fram får man inte tråka ut dem, då svajpar de vidare. Det är verkligen en svajp-generation, säger Gustav Stjernkvist, reporter och programledare på Juniornyheterna som gör nyheter för generation alfa.

Generation Alfa växer upp som så kallade ”digital natives” med internet och sociala medier som en självklar del av livet. Det gör att de snabbt plockar upp nya slanguttryck och engelska ord.

Gamla ord används på nytt av generation alfa och generation z

– ”Slay” är ett ord som har en lång historia som slang. På 1920-talet sa man ”You slay me” för att någon var rolig.”, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Ord som wack, cringe och flexa används mycket av generation alfa, men de har snott dem från generation z, säger Gustav Stjernkvist.

Populära slanguttryck och fraser från generation alfa och generation z som du får svar på i avsnittet.

• Skibidi

• Slay

• Demure

• Main character energy

• Sigma

• Alpha

• No cap

• Gen z wrote the script

• Wack

• Flexa

• Ohio

• Lit

• Rizz

• Grisch

Språkfrågor om ungdomsslang och ungdomsspråk

Hur hade biskop Johan Dalman, som gjort en video där han använder generation alfas språk, låtit om han hade gjort samma sak för hundra år sedan?

Varför säger unga personer ”Hade jag fått låna din handväska till Berlin” och ”Hade du kunnat köra mig till Arlanda på torsdag”, är det en ny språktrend?

Lär dig mer om generation alfa och generation z och ungdomsslang

Se videon när biskop Johan Dahlman visar Strängnäs domkyrka.

Läs mer om olika generationer i artikeln Generationer genom historien: från den förlorade till Alfa från Nationalencyklopedin (mars 2024).

Läs boken Vrålbedåriskt: en bok om flickslang av Ulla-Britt Kotsinas från Norstedt (från 1994).

Läs artikel What Are The ‘When Gen-Z Writes The Marketing Script’ Memes About? från Forbes, (från september 2024).

Språkvetare: Susanna Karlsson (generation X), docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Gustav Stjernkvist (generation Z), programledare och reporter på Juniornyheterna. Programledare: Emmy Rasper (generation Y.)

Uttalet av Kamala Harris namn har blivit en politisk fråga, namnet Karen har blivit ett tillmäle och namnen Amaryllis och Boycott har blivit substantiv. Alla är namn som blivit mer än bara namn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Uttalet av Kamala har blivit extra känsligt eftersom Trump har gjort en grej av att medvetet feluttala hennes namn på olika vis. Det har kommit in en politisk aspekt av det här, säger Lena Olausson som är språkvårdare för Sveriges Radio, SVT och UR.

Men vad avgör egentligen hur ett namn eller förnamn ska uttalas?

– Det korrekta uttalet är det som personen med namnet själv använder, säger Lena Olausson.

När namn blir ord – eponymer

Eponymer eller deonymer är substantiv som härstammar från personnamn. Exempel på eponymer är amaryllis, bojkott, makadam, saxofon, quisling och pralin – alla tidigare namn som idag används som substantiv.

Språkfrågor om namn, förnamn och eponymer

Namnet Quisling har blivit en eponym och betyder i dag förräderi. Finns det andra namn som blivit ord på samma sätt, men där ursprunget ofta är okänt?

Ordet ”sunigt” betyder att något är töntigt. Varifrån kommer ordet och hur utbredd är användningen av det idag?

Varför uttalas Macron på ett franskt sätt i Sveriges Radio, medan andra namn ofta anpassas till svensk språkmelodi?

Varför heter så många Björn men inte Räv? Vad avgör om ett djurnamn kan bli ett förnamn eller efternamn?

Det verkar finnas ett mönster för var betoningen i dubbelnamn ligger. För mansnamn ligger betoningen på det andra namnet, medan betoningen för kvinnonamn ligger på det första namnet. Varför är det så?

Lär dig mer om namn och förnamn

Utforska fler frågor om om förnamn och namn hos ISOF, institutet för språk och folkminnen.

Här kan du söka hur många som har ett visst namn i Sverige via Skatteverket.

Intresserad av fenomenet ”Karen” – läs mer i artikeln What exactly is a ”Karen” and where did the meme come from? från BBC, (från juli 2021). Läs även The year of Karen: how a meme changed the way Americans talked about racism från The Guardian (från december 2020).

Vill du veta mer om den politiska diskussionen om uttalet av Kamala Harris förnamn – läs artikeln How to say ”Kamala” and why it makes a difference från NPR (från augusti 2024).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Lena Olausson, språkvårdare för Sveriges Radio, SVT och UR. Programledare: Emmy Rasper.

Från 60-talets enkla ”yeah, yeah”, via Bob Dylans Nobelpris i litteratur, till Taylor Swifts låttexter som hyllas av fans världen över. Upptäck hur låttexter speglar vår tid och formar vår kultur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är ett underbetyg åt akademisk forskning att sångtexters betydelse inte uppmärksammats mer, säger Lars Lilliestam, professor emeritus i musikvetenskap vid Göteborgs universitet.

Låttexter från svenska artister på engelska

Svenska artister har sedan 60-talet skrivit låttexter både på svenska och engelska. Lars Lilliestam har studerat hur språkvalet påverkar innehållet i sångtexterna.

– När svenska artister sjunger på engelska blir det mycket I, me, we och you. Alltså ganska neutrala texter, som inte utspelar sig på någon bestämd plats, säger han.

När artisterna skriver på svenska blir texterna mer detaljerade och innehåller oftare referenser till platser och namn.

– Håkan Hellströms texter till exempel, de är ju ditspikade på olika gator och spårvagnslinjer.

Artisten och författaren Annika Norlin skriver låttexter på både engelska och svenska.

– Att skriva på engelska och svenska är som att använda två olika instrument, säger artisten Annika Norlin.

Språkfrågor om låttexter och musik

Varifrån kommer ordet slagdänga?

Markus Krunegård sjunger meningen ”Kommer härifrån, kommer aldrig härifrån”, hur går det att förstå den språkliga konstruktionen?

Varför används ”yeah” så ofta i sångtexter?

Mer om låttexter och språket i musiken

Läs boken Vad gör vi människor med musik – och varför? av Lars Lilliestam, Ejeby förlag, (från 2024).

Hitta Lars Lilliestams publiceringar via Göteborgs universitet.

Lyssna på Annika Norlins musik.

Läs Ny studie: Låttexter har blivit mer enformiga, arga och personliga, artikel från Dagens Nyheter, (från april 2024).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster: Lars Lilliestam, professor emeritus i musikvetenskap vid Göteborgs universitet. Annika Norlin, artist och författare. Programledare: Emmy Rasper.

Politiker använder språkliga knep för att styra dina tankar. Upptäck de dolda strategierna bakom fraser som: ”Det är dåligt nu, men med oss blir det bättre.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det där är ett grundläggande politiskt supernarrativ. Det ligger deras intresse att säga att det är dåligt nu. Men om man granskar det som tas för givet, visar det sig att det inte alltid stämmer, säger Anna Wallberg Gustafsson, docent i svenska och författare till ”Vad gör språket i politiken?”.

Genom att inte säga allt rakt ut låter politiker dig som mottagare fylla i luckorna själv, vilket förstärker upplevelsen av att budskapet är sant och relevant.

– Om du själv måste tolka in saker så blir du samtidigt medskapare och det känns som att du har tänkt tanken själv, säger Anna Wallberg Gustafsson.

Det underförstådda kan därmed bli ett kraftfullt verktyg för att påverka uppfattningar utan att öppet formulera kontroversiella ståndpunkter.

Språkfrågor om politiskt språk

Vad innebär den retoriska figuren ”entymem” och vad är koppling till populism?

Vad betyder egentligen ”robusthet”, ett ord som politiker och media använder allt oftare?

Vad betyder egentligen ”trop”, som används i många politiska och ideologiska sammanhang?

Varifrån kommer ordet ”hjärntvättad”, och skulle det inte kunna ha en positiv betydelse – en renare hjärna?

Mer om politiker och språk

Läs boken Vad gör språket i politiken? av Anna W. Gustafsson, utgiven av Morfem (2024).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst: Anna Wallberg Gustafsson, docent och lektor i svenska vid Lunds universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ordet ”om” kan fungera som bland annat preposition, subjunktion och adverb. Att ”om” kan ha så många olika funktioner gör ordet mångsidigt men också svårtytt. För vad betyder ”om” egentligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Trots att ordet ”om” verkar ha många olika betydelser, tror jag att det finns en underliggande, mer abstrakt betydelse som binder dem samman, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Är du en av de i Sverige som tänkt mest på ”om”?

– Förmodligen.

Språkfrågor om om

Vad betyder ordet ”om”? Varför har det så många olika funktioner?

Varför heter det ”omvänd” och inte ”vänd om” i religiösa sammanhang?

Beroende på hur ”läst om boken” betonas betyder det olika saker, varför är det så och vore det inte bättre om det gick att skriva på olika sätt?

Har ordet ”huruvida” blivit vanligare och varför används det istället för ”om”?

Vad betyder ”omm” och när används det?

Varifrån kommer uttrycket ”det går om” i betydelsen ”det går över”?

Mer om om

Läs om om i Svensk ordbok utgiven av Svenska akademien.
Läs om om i Svenska akademiens ordbok

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Bokstäverna C, Z och X är överflödiga i det svenska alfabetet. Deras närvaro beror på att vårt skriftsystem är över 3000 år gammalt. Är det dags att modernisera och anpassa alfabetet för svenskan?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Vårt alfabet är inte helt anpassat efter det svenska språket. Det hade varit toppen om vi hade haft egna bokstäver för ng-ljudet, sch-ljudet och tje-ljudet, säger Sara Lövestam, författare och språkvetare som är aktuell med en ABC-bok för vuxna.

Det svenska alfabetet har sina rötter i det feniciska alfabetet, som är över 3000 år gammalt. Därefter har det utvecklats och anpassats av grekerna, etruskerna och romarna.

–Vi har ett skriftsystem med en lång historia, och mycket har hänt under tidens gång som har påverkat det. Det har gjort att alfabetet blivit lite konstigt när tecken och ljud inte hänger ihop, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Språkfrågor om alfabetet

Varifrån kommer uttrycken ”sätta P för” och ”något är B”?

Vem äger egentligen vårt alfabet? Och vem skulle kunna förändra alfabetet.

Varför liknar lilla l det stora I i det svenska alfabetet?

Varför är bokstäverna i alfabetet ordnade i just den ordningen?

Varför har inte alla nordiska språk samma alfabetiska ordning? På svenska och finska är det å, ä och ö sist, medan det i danska och norska är æ, ø och å.

Hur länge har bokstaven Q funnits med i svenska alfabetet och varför är den kvar när den nästan inte används längre?

Vilken bokstav kan bli nästa att införas i svenska alfabetet? Vilka ljud eller uttal saknar bokstäver?

Mer om alfabetet och bokstäver

Läs ABC-bok för vuxna. Hur bokstäverna uppkom och vad de gjort sedan dess av Sara Lövestam, Bonnier Fakta (från 2024).

Se Varför är det så ont om Q? Hans Alfredson läser ur sin egen bok, från SVT Play (från 1976).

Se Lennart Hellsings ABC Tecknad film av Per Åhlin som bygger på Lennart Hellsings ABC-bok, från SVT Play (från 1993).

Lyssna på programmet Alfabetet i P3, ett program från 2014 om det svenska alfabetet.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Sara Lövestam, författare och språkvetare. Programledare Emmy Rasper.

Språkliga missförstånd beror ofta på att ord har flera olika betydelser eller nyanser. Och missförstånd kan leda till konflikter. Kan man verkligen passa sina egna barn?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En lyssnare har hamnat i konflikt med sin fru angående ordet ”passa” och om det kan användas för att beskriva att man tar hand om sina egna barn. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, reder ut olika betydelser av verbet ”passa” men tror inte att det kommer lösa parets konflikt.

– Språkvetenskapligt finns det ett intressant resonemang om varför de blir oense, men det hjälper dem inte att bli ense, säger Susanna Karlsson.

Språkfrågor om ord som har flera betydelser och kan orsaka missförstånd

Kan man använda uttrycket “passa barn” för sina egna barn, eller är det reserverat för andras barn?

Vad är bakgrunden till att ordet “orka” används som en uppmaning eller uttryck för frustration?

Hur kan betydelsen av ofta ändras beroende på var i en mening det förekommer?

Vad menar politiker och andra när de pratar om “vanliga människor”? Finns det en specifik grupp som avses?

Är det korrekt att använda ordet “sympatisk” för att uttrycka stöd för en idé, eller bör man säga “jag känner sympati för din idé”?

Varifrån kommer uttrycket “jag köper det” och när började det bli vanligt att använda det för att uttrycka acceptans?

Mer om ord och uttryck som orsakar debatt

Lyssna på Debatt: Finns ”vanligt folk” från Studio Ett, Sveriges Radio (augusti 2024).

Läs Vad gör alla ovanliga människor hela dagarna? ledartext av Susanne Nyström, Dagens Nyheter (augusti 2024).

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ingen har latin som modersmål och latin kan därför ses som ett dött språk. Men latinet lever i allra högsta grad runt om i Sverige och världen. Hur ofta tänker du på latin?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Latin är något som jag hela tiden blir påmind om. Det finns runt omkring oss, språket är fullt av latin, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Latin och romarriket

Under romarriket var latin det språk som hade mest makt och språket spreds över Europa och världen.

– Språkspridning kommer med spridning med makt. Det går att dra paralleller till engelskan, som spreds med den brittiska kolonialismen och på samma sätt spreds latin för över 2000 år sedan, säger Susanna Karlsson.

Latin i Sverige idag

Latinska ordspråk och uttryck som ”carpe diem”, ”ad hoc”, ”de facto” och ”vice versa” används i dagens Sverige, och många företag har namn som är inspirerade av latin.

– Vi tycker att latinska namn låter tjusigt, vederhäftigt och lärt. Så svaret på frågan ”Är latin ett dött språk?”, är nej, säger Susanna Karlsson.

Språkfrågor om latin förr och idag

Hur är latins status i idag?

Hur ska latinska substantiv som centrum, museum och andra ord som slutar på -um böjas i plural på svenska?

Vad betyder den latinska förkortningen mors i medicinska sammanhang?

Ordet mondän finns i olika varianter på svenska, engelska och franska, och kommer från det latinska ordet mundanus. Men hur kommer det sig att mondän på svenska betyder fin och elegant medan ordet mundane på engelska betyder tråkig och vardaglig?

Vad har ordet snuttifierat för ursprung och finns det fler ord i svenskan som är bilade av svenska ord och latinska ändelser som -fierat?

Varför väljer många företag namn som låter som latin?

Mer om latin

Läs: Boken Vårt antika modersmål av Alf Henriksson

Läs: Boken Asterix - latinska citat med förklaringar

Läs: Artikeln Studenterna som väcker liv i latinet

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Prepositioner är små och kan verka obetydliga, men att byta ut en preposition kan förändra hela betydelsen av en mening. Dessutom kan valet av preposition signalera stil och attityd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag tycker det är spännande just med prepositioner, hur vi med små medel påverkar tolkningen av yttranden, och ofta på ett ganska omedvetet sätt, säger Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska som forskar om prepositioner.

Användningen av prepositioner styrs ofta av språkliga konventioner och kan variera regionalt eller beroende på språklig still.

Historisk utveckling av prepositioner i svenska språket

– Språksystemet är i ständig rörelse. Ibland försvinner en preposition i en konstruktion och dyker upp i en annan, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Prepositioner blev vanligare i svenska efter att fornsvenskans kasussystem försvann. I finska används fortfarande kasussystemet istället för prepositioner.

Tidigare användes prepositioner som “för” och “åt” i sammanhang som idag kan låta ålderdomliga, till exempel kunde man säga “intresserad åt pjäsen” eller “intresserad för äventyr

Språkfrågor om prepositioner, prepositioners funktion och användning i språket

Varför är det just prepositionerna i och på som används i uttrycken “jag fick en tegelsten i huvudet” och “jag tappade hammaren på foten”?

Varför skriver en del tidningar ”i Skogskyrkogården” och ”i Öland”, när det vore mer korrekt med prepositionen ”på”?

Vad är skillnaden mellan att köpa en present “till”, “åt” eller “för” någon? Hur påverkar prepositionerna till, åt och för innebörden i det sagda?

Har prepositioner blivit mindre vanliga i dagens språkbruk?

Varför kan prepositioner som “med” och “på” försvinna i uttryck som “jag leder 3-0” och “plugga Harvard”?

Varför säger elever “intresserad i” istället för “intresserad av”? Beror detta på påverkan från engelskan?

Varför säger man “elak på dig” och “snäll med henne” i vissa delar av Sverige? Är detta regionala variationer?

Lär dig mer om prepositioner

Läs Använd korta prepositioner, klarspråkshjälp från ISOF.

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Gäst Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska vid Södertörns högskola som forskar om prepositioner. Programledare Emmy Rasper.