Språket

Att framstå som osäker, feg eller otydlig med sitt språk är det få som eftersträvar. Men språkliga markörer som signalerar osäkerhet är superviktiga för den mänskliga kommunikationen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att säga “jag tänker att” istället för “jag tycker att” kan väcka irritation hos en del lyssnare. Men osäkerhet och vaghet i språket har en viktig funktion och kan göra påståenden mer sanna och tydliga.

– Att markera att man har brist på evidens är att vara ansvarstagande, säger Martin Kaså, filosof och lektor i logik vid Göteborgs universitet.

Kan vaghet i språket var bra?
– Det hade varit fruktansvärt arbetsamt kommunikativt om vi var tvungna att vara superspecifika och superprecisa hela tiden när vi pratade. Den mentala belastningen hade undergrävt alla möjligheter till kommunikation. Så vaghet i språket är jättebra, säger Martin Kaså.

Varför lägga till ett “kan jag tycka” efter ett påstående? Vad signalerar det och har det blivit vanligare?

Antyder frågan “Kan du inte skicka saltet?” en artig vaghet eller är det tvärtom en ganska burdus uppmaning?

Är uttrycket “detta är inte helt ovanligt” ett fegt uttryck som visar att man inte står för det sagda?

Varför upplever en del att uttrycket “jag tänker” signalerar osäkerhet?

Kan det signalera otydlighet att det att säga “jag har varit tydlig med”?

Varifrån kommer det skånska dialektordet skidd som betyder feg?

Läs artikeln Jag kan tycka att, en gardering på modet? , sidan 73, av Lena Ekberg, från ”Svensson och svenskan. Med sinnen känsliga för språk”, utgiven av Lunds universitet (från 2010).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Martin Kaså, filosof och lektor i logik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ordklasskapitlet om pronomen är det längsta och det svåraste att hänga med i. Språket rivstartar säsongen med en riktigt mastig och komplex grammatiklektion om användning av pronomen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag brukar säga till mina studenter att om ni inte vet vad något är när ni ska dela in i ordklasser så är det antingen ett pronomen eller ett adverb, för de är väldigt konstiga och har många interna små grupper inom sig, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

I detta avsnitt diskuterar vi de olika typerna av pronomen i svenska språket och deras användning.

Varför blandar en del ihop pronomenen ni, du, er och din? Hur ska pronomen användas korrekt i olika sammanhang?”

Varför används pronomenet han ibland som objektsform som till exempel “Jag gav den till han”?

Varför har engelskan inte olika pronomen för du och ni, som vi har i svenskan, utan bara pronomenet you?

Varför kan vissa verb ta ett pronomen som lägga sig, tvätta sig eller resa sig, men andra verb inte alls kan det som tex promenera sig eller springa sig?

Ordet barn är neutrum och borde då refereras till som det, men ofta används istället pronomenet hen i texter, varför?

Hur ska mig, dig och sig uttalas om man sjunger äldre sånger? Och har uttalet av dessa pronomen varierat över tid?

Läs kapitlet om pronomen i Svenska Akademiens grammatik (kapitel 5).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Bubblan, Paddan och Fimpen är smeknamn för olika äldre bilmodeller. Kanske var den språkliga kreativiteten större förr, men nutidens omställning till eldrivna fordon kräver också nya ord.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Så fort det sker en teknikutveckling behöver vi nya ord. När det händer saker med bilarna händer det saker med språket, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Förr var det vanligt att ge bilar och bilmärken smeknamn, varför är det inte lika vanligt idag?

Varifrån kommer slangordet båge för motorcykel?

Borde det inte finnas ett eget ord för att ladda sin elbil? Lyssnaren Peo har ett förslag: batta.

Vad kan situationen när man hamnar bakom en långsammare bil och inte kan köra om för att andra bilar redan kör om i vänsterfilen, kallas?

Varför heter det kofångare?

Är det korrekt att besikta eller besiktiga bilen?

Varifrån kommer ordet mack i bensinmack?

Läs artikel om äldre smeknamn på bilmodeller från Länstidningen Östersund (från juli 2009).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Hur ett ord låter har oftast ingen koppling till ordets betydelse. Men det finns undantag. Ljudsymbolik verkar finnas i alla språk och måste ha haft en evolutionär fördel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Olika typer av ljudsymbolik är vanligt barnspråk och finns i alla språk. Att studera ljudsymbolik är ett sätt att titta in i vår evolutionära historia. Ljudsymboliken måste ha haft en funktionell fördel, säger Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet.

Kan vissa ljudsammansättningar antyda betydelsesammanhang? Till exempel skr- i ord som skratta, skräna, skrapa, skramla, skrämma och skryta? Eller gl- som i ord som glipa, glappa, glimma, glänsa, glöda.

Hur uppstår fonestem i språket? Till exempel att sp- används i ord som betyder något vasst, smalt och ofta långt som till exempel spjut, spak, spett, spjäle, spira och spång.

Finns det fonestem i alla språk?

Varför börjar många negativt laddade ord på sk- som till exempel skuld, skam, skända och skolk?

Hur tar man reda på om det handlar om ljudsymbolik eller bara slump?

Titta på avsnittet om Språkets mest basala ljud med Niklas Erben Johansson, från Axess (från april 2022).

Läs krönika Kan vi höra ljudet av ljus? av Alexander Katourgi från språkkrönikan.se, (från 2018).

Läs artikel Därför är en häst inte en gris av Christian Ahlskog från Språktidningen (från 2016).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet, som forskar om ljudsymbolik. Programledare Emmy Rasper.

Att slänga sig med ordspråk kan vara bekvämt och ett effektivt sätt att uttrycka något kärnfullt. Samtidigt kan användningen av ordspråk får dig att uppfattas som överlägsen och irriterande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ibland kan det vara jobbigt att gå in i någon annans problem eller delta för mycket, då kan ordspråk vara ett sätt att distansera sig och göra det till något mer allmängiltigt, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Hur skiljer sig ett ordspråk, ett ordstäv och ett talesätt från varandra?

Vad är grejen med att äldre släktingar ibland vill ge råd genom att slänga fram ett gammalt ordspråk?

Vad betyder ordspråket “Surt sa räven om rönnbären”? Rävar kan ju inte klättra i träd, är det egentligen tranbär som avses?

Är det stora likheter eller olikheter länder emellan när det kommer till ordspråk? Kan man hitta kulturella särdrag genom att titta på länders ordspråk?

Håller de äldre ordspråken på att dö ut? Kommer det nya ordspråk?

Vad innebär ordspråket “Davids höns var under isen”? Varför motar man just Olle i grind och varför tar man just Mats ur skolan? Finns det andra ordspråk med personnamn i?

Bok: Många krokar i långdansen, finlandssvenska ordspråk och talesätt, av Carola Ekrem från Svenska litteratursällskapet i Finland (från 2017).

Artikel: Ordspråk - mossbelupna moralkakor eller energibesparande visdomsord? (sidan 14) av Emma Sköldberg från tidningen Språkvård (från 1999).

Bok: Svenska ordstäv eller vad prästen sa om nattvardsgästerna av Fredrik Ström, från Tidens förlag (från 1929).

Bok: Bevingade ord av Pelle Holm, utgiven av Bonnier (från 1989).

Avhandling: Ordspråk i bruk: Användning av ordspråk i dramadialog av Anders Widbäck, Uppsala universitet (från 2015).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

“Hej hej”, “Godmorgon godmorgon” och “hörududu”. Vi upprepar oss ofta i språket men upprepningarna kan få olika konsekvenser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Om du visar att du blir glad av att se mig genom att säga “Hej!” och jag visar att jag blir ännu gladare av att se dig genom att säga “Hej hej!”, då är det en social transaktion som går åt rätt håll, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Frasen “hörududu” är ett exempel på en så kallad reduplikation. Varför hänger vi på fler du:n? Vad är det för fenomen?

I olika delar av landet lägger vi till “å dä”, “då´rå” eller “å så” i slutet på en mening. Till exempel “Jag gick på stan å dä”. Varför gör vi så?

Vad kallas kategorin med rimmade uttryck såsom “Smått och gott”, ”Böna och be” och Hux flux”?

Varför säger vi hej hej och inte bara hej?

Reduplikation är en språkvetenskaplig term. Men skulle det inte räcka att säga duplikation, som betyder upprepning?

Inom forskningen pratar man om replikation som i att återupprepa ett forskningsresultat för att det ska få legitimitet. Har det något med replik att göra, som väl är lika med ett yttrande? Är det en sammanblandning med ordet repetition?

Titta på ”Vad betyder “å dä” egentligen?” från podden Något Kajko (från november 2023)

Läs artikel The Nitty-Gritty on Reduplication: So Good, You Have to Say it Twice (på engelska), av Chi Luu från JSTOR Daily (från 2016)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Fler och fler träffas via dejtingappar och stavning och hur man uttrycker sig i skrift blir allt viktigare för att hitta en partner. Det räcker inte längre med att kamma sig och ställa sig i en bar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Korrekturläsning har blivit som att dra en kam genom håret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Vad ska man kalla den man har en kärleksrelation med utan att det låter för juridiskt? Varför säger vi inte käresta, som i våra grannländer?

Vollapojk är en kärleksfull benämning på en liten pojke. Vad betyder det och var kommer det ifrån?

En del tjejer skriver tjeja istället för tjej på sociala medier, varför lägger de till ett -a på slutet?

Har uttrycket tvåsamhet fått en ny betydelse över tid, från att ha varit en kritik av den monogama parrelationen till att beskriva en relation med djup anknytning och trygghet mellan två personer?

Det är inte bara idag vi kallar varandra fåniga namn när vi är kära. Vad betyder ordet pussunge som hittats i ett brev från 1893?

Stämmer spaningen att betydelsen för ordet älskvärd har förändrats?

Vi säger oftare älskling, hjärtat och vännen till okända människor nu än tidigare. Är det för att engelskan har letat sig in i det svenska språket?

Läs krönika Rättstavning ökar chansen att lyckas på Tinder av Anders Svensson från Dagens Nyheter (från april 2024)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper

Att prata om en norrländska kan väcka starka känslor. För visst består Sveriges största landsdel, Norrland, av flera olika norrländska dialekter och mål.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Många upplever det som ett lite kolonisatoriskt begrepp, att tala om en norrländska. Jag bekymrar mig inte så mycket om det. Men det är ett väldigt stort område, över halva Sverige, och det är klart att det finns otroligt mycket särarter här, säger Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet.

Vad är gemensamt för de norrländska dialekterna?

Vilka dialektområden finns i Norrland?

Hur ser framtiden ut för dialekterna i Norrland?

Vad har ordet he för etymologi?

Varifrån kommer fenomenet att säga ett ”e” i slutet av en mening som till exempel ”gör int så där e”?

Varifrån kommer det att man säger ”en Erik” och ”a Anna”?

I skelleftebondskan kommer ord som anger ägande efter huvudordet. Är det typiskt för norrländska dialekter eller har det varit vanligt med efterställd bestämning av ägande i andra delar av Sverige i äldre tid?

Läs om Norrländska mål från ISOF.

Kolla på Norrländskan förklarad med Jenny Nilsson, från UR (från 2020).

Läs krönikan Får man säga Norrland? av Sara Lövestam, från SvD (från april 2024)

Läs krönikan Det är o:et i orden som gör det av Sara Lövestam, från Svd (från januari 2024)

Lyssna De vill göra bondska trendigt – håller kurs för ungdomar nyhet från P4 Västerbotten (från oktober 2023)

Kolla på Dialekter har fått ett uppsving – musik och sociala medier har bidragit nyhetsinslag från SVT Nyheter Västerbotten med Lars-Erik Edlund (från juni 2023).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet. Programledare Emmy Rasper.

”Min mormor, född 1890, sa alltid...” så börjar många mejl till Språket. Ord och uttryck som äldre släktingar använde kan framstå som obegripliga idag, men vissa av dem visar sig vara användbara.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Sluta kaniffla och blaxla era sorkhyvlar! Jag blir så antererad!”

Så skulle Språkets programledare, Emmy Rasper, kunna säga till sina söner en morgon innan förskolelämningen. Vill du veta vad meningarna betyder? Lyssna på avsnittet!

”Min mamma var född 1912 och uppväxt i Junsele i Ångermanland. Hon använde ordet kaniffla betydelsen förstöra. Varifrån kommer ordet?”

”Min mormor var född på Österlen på 1800-talet. Hon kunde säga till oss barn ”Lyna er glyttar jag bler så antererad”. Varifrån kommer ordet antererad i betydelsen stressad?

”Min mormor, född 1885, sa ”Blaxla inte så me’ filten” när jag var oförsiktig med filten när jag skulle bädda sängen. Varifrån kommer blaxla?

”Min morfars bror, från Ellös på Orust i Bohuslän, sa ”sitta i tystmörkret” när man i slutet av dagen satt tillsammans och pratade, varifrån kommer ordet?

”Min moster sa till mig ”Du är allt en riktig sorkhyvel du Björn!” året var kanske 1950, varifrån kommer ordet sorkhyvel?”

”Min farmor, född på 1870-talet i Skaraborg, sa ”sätta” i betydelsen lyda, är det dialektalt?”

”Min morfar, född på 1890-talet i Gullspångs kommun använde ordet harka som betydde kratta. Är det ett ord morfar kom på eller fanns ordet?

”Min pappa, född 1950 i Östergötland, säger kuckamaffens, varifrån kommer ordet?

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.

Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

På 1960-talet krävdes godkänt röstprov för att bli hallåman och tala i radio. Idag existerar inga sådana test. Hör om hur språkidealen i radio och tv har förändrats från strikt till vardagligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag fick göra provet tre gånger, innan jag blev godkänd, säger Åke Jonsson som arbetade som hallåman på Sveriges Radio på 1960-talet.

Juryn tyckte att Åke Jonsson hade ”hallåmannatycke”, men hans ö-ljud godkändes inte. På den tiden fick inga dialekter förekomma i radio och Åke Jonsson fick öva bort sina öppna ö-ljud.

– Jag var den första norr om Dalälven som fick jobbet, säger Åke Jonsson.

Vad har hänt med artikulationen hos svenska programledare?

Finns det inga talpedagoger på SVT och SR?

Varför säger reportrar ”mindre bilar” när det handlar om ”färre bilar”?

Används uttrycket ”det ligger honom i händerna” rätt i tv?

Varför säger programledare ”jag fattar” i radio?

Vem ska egentligen kallas expert i radio och tv?

Bok: Radion och språket: om lyssnare, hallåmän, språkvård, dialekter och svordomar av Åke Jonsson, Morfem, (från 2021).

Artikel: Radiospråket speglar en tidsresa i uttryck och attityder, av Anna Maria Gustafsson, från Språkbruk (från 2022).

Lyssna: Hallåmannen - din lots i etern, P1 Specialprogram av Magnus Viktorin, (från 2013).

Uppsats: Vem får agera expert? En undersökning av mångfalden bland experter i SVT:s nyhetssändningar, av Emma Wendel och Sara Manelius Larsson, Lunds universitet, (från 2021)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster: Åke Jonsson, tidigare hallåman och språkvårdare på Sveriges Radio. Sandra Ottander, logonom, som ibland anlitas av Sveriges Radio för att hjälpa medarbetare med rösten. Programledare Emmy Rasper.