Ekman, Lindberg och Bergström är vanliga efternamn i Sverige. Naturnamnen uppkom på 1600-talet och blev mer frekventa under 1800-talet, men ingen vet exakt varför.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I mitten av 1800-talet började man ge sina barn namn som Emerentia, Konstantia, Ottilia, Regina, Tekla, Theodor, Reinhold, Leonard, Levin, Eugén och Elfton, hur kom det sig?

Hur gammalt är det att stava sonnamn med x, som Erixon? Och varför började man göra det?

Varför har vi naturefternamn i Sverige?  Och varför är en del träd, som tall och poppel, mindre vanliga i naturnamnen?

Efternamnet Nordell kommer från byn Nor men vad betyder dell?

Hur kommer det sig att svenskan har så få yrkesefternamn jämfört med till exempel tyskan och engelska där namn som Müller, Miller, Schumacher, Smith, Fassbender, Thatcher och Carpenter är vanliga?

Hur ska genitiv skrivas på förnamn som slutar på -ce som Alice?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

I januari var det få som kände till ord som flockimmunitet, superspridare och coronafrisyr. Nu när året är slut har vi lärt oss rekordmånga nya ord.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Över hälften av orden på Språkrådet och Språktidningens nyordslista är coronarelaterade och årets arbete har varit annorlunda än tidigare år.

– Coronapandemin har gjort ett enormt avtryck i nyordsflödet. Det är i nivå med ordflödet som uppkom i samband med andra världskriget, säger Ola Karlsson, språkvårdare i svenska på Språkrådet.

I avsnittet hör du även en återutsändning av "Språket i krisens spår" från 4 maj 2020.

Här finns nyordslistan!

Flera klassiska jullåtar innehåller ett ålderdomligt språk, böjningsformer från förr och poetiska uttryck. Språket i P1 sjunger upp och hjälper dig att tolka julsångernas texter. God jul!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför böjer man god som goder i Goder afton?

Vad betyder strofen "änglars här slår sin rund" i andra versen av Stilla natt?

Varför finns det så många varianter av Staffansvisan?

I julsången O helga natt sjungs olika versioner av meningen "uti din slav du ser en älskad broder", varför är det så?

I texten till Jul, jul, strålande jul finns meningen "över de släkten som gå till ro,
över de ungas dagande bo", vad betyder de ungas dagande bo?

Vad betyder hjärtligt sinn och skalkar som det sjungs om i julsången Nu så kommer julen?

Vad betyder Ritsch ratsch fili-bom-bom-bom?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språkpoliser, se hit! Vi går igenom de vanligaste synpunkterna på språkfel som ni lyssnare har skickat in.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför har ordet utmaning börjat användas istället för problem?

Har distinktionen mellan själv och ensam helt försvunnit?

Varför har uttryck för uppräkning och jämförelse en tendens att tappa sitt andra led? Dels-dels, ska vara "jag hade att välja på dels äpplen och dels päron" men nu ser man ofta att dels istället följs av "men också".

Hur ska adjektiv böjas efter kön? Nya eller nye? Kära eller käre? Och varför ser man ibland meningar som "den nye utrikesministern Ann Linde"?

Komma till bukt med förekommer i text och tal, men den rätta varianten är väl få bukt med? Går det att stoppa den här språkliga förändringen?

Hur kommer det sig att man irriterar sig på andras språkanvändning?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Flera svenska ortnamn är över 1000 år gamla och bra ledtrådar till hur svenskan lät förr. I veckans avsnitt tar vi oss runt i Sverige och dechiffrerar namn på orter, vattendrag och städer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför har en del orter smeknamn? Som till exempel Tôrke för Torekov, Eken för Stockholm och Peking för Norrköping.

Vad betyder ortnamnet Ho, som också finns i namn som Hofors och Hosjö?

Hur hänger namnen Helsingborg, Helsingör och Helsingfors ihop och har det något med Hälsingland att göra?

I Ångermanland och västra Dalarna finns nästan 50 namn på ställen som slutar på  -sillret. Vad är det för ord?

Hur kommer det sig att vattendrag ofta namnges i bestämd form till skillnad från ortnamn? Det heter Vänern, Östersjön och Mälaren men inte Karlstaden, Göteborgen och Varberget.

Varför uttalas Kristianstad som krisjaʹnnsta? Och hur kommer det sig att man säger väschöta och össchöta istället för västgöta och östgöta?

Hur ska orten Tjust eller gatan Tjustgatan uttalas och var kommer ordet ifrån?

Namnet Blåsut finns på olika ställen i landet, både som platser och gator, men vad betyder det?

Vad betyder Rönninge som finns i många ort-, stadsdels- och bynamn?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Programledare Emmy Rasper.

Vem bestämmer vad som står i ordböckerna SAOL och SAOB? I två avsnitt berättar vi om metoder och källor som ligger bakom svaren i programmet Språket. Det här är Språket bakom kulisserna del 2.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För att kunna trycka på länkarna nedan behöver du titta på den här sidan via Sveriges Radios webbsida och inte via SR Play eller andra poddtjänster. 

Här hittar du svar!

SAOB hittar du via Svenska.se.

Bra att komma ihåg:

Här finns mer info om hur du kan söka i SAOB

Böcker

 Här hittar du svar!

Svensk etymologisk ordbok av Elof Hellquist. Finns som digital faksimilutgåva via projekt Runeberg. Finns även som sökbar källa via Språkbanken Texts sökverktyg Karp.

Bra att komma ihåg:

Söderwalls ordbok över svenska medeltidsspråket och Schlyters ordbok över det svenska lagspråket handlar om det fornsvenska språket. Finns att söka i via Karp.

Bra att komma ihåg:

Dahlgrens glossarium över föråldrade eller ovanliga ord och talesätt. Finns att läsa via Litteraturbanken.

Bra att komma ihåg:

Nordiska ordböcker som kan vara till hjälp

Ordbog over det danske Sprog, dansk historisk ordbok som redogör för ord från 1700-talet till 1950.

Nynorskordboka og Bokmålsordboka

Ordbok över Finlands svenska folkmål

Här hittar du svar!

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz. Finns som faksimil via Projekt Runeberg här.

Bra att komma ihåg:

Syd- och västsvensk dialektdatabas via Isof, Institutet för språk och folkminnen.

Bra att komma ihåg:

I programmet deltar:

Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Bo Wendt, huvudredaktör för Svenska akademiens ordbok, SAOB.

Programledare Emmy Rasper.

Vem bestämmer vad som står i ordböckerna SAOL och SAOB? I två avsnitt berättar vi om metoder och källor som ligger bakom svaren i programmet Språket. Det här är Språket bakom kulisserna del 1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Här hittar du svar!

Svenska skrivregler från Språkrådet.

Språkriktighetsboken från Språkrådet.

Språkrådets frågelåda - här finns frågor och svar.

Svenska.se här kan du söka i SAOL, SO och SAOB.

Bra att komma ihåg:

Här hittar du svar!

I sökverktyget Korp som görs av Språkbanken Text finns en massa korpusar samlade.

En annan källa är KB:s tidningssök som du hittar här: Svenska dagstidningar via Kungliga biblioteket.

Bra att komma ihåg:

I programmet deltar:

Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Louise Holmer, biträdande forskare och doktorand vid institutet för svenska språket vid Göteborgs universitet och medlem i SAOL-redaktionen.

Lars Borin, professor i språkvetenskaplig databehandling, medgrundare av Korp och föreståndare för Nationella språkbanken.

Programledare Emmy Rasper.

Språkets lyssnare har trendspanat bland modeord och populära uttryck. Ylva Byrman förklarar varför formuleringar som förslag till personlighet" och rimligt är vanliga på twitter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Har hint blivit vanligare än antydan?

Varför struntar folk i att sätta ut skiljetecken i texter på sociala medier?

Hur har narrativ börjat användas på ett nytt sätt?

Vad har hänt med uttrycket i all ära?

Vad är bakgrunden till twitterformuleringarna: rimligt, frågar åt en kompis och förslag till personlighet?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ilska är en känsla som gett upphov till många kraftfulla ord och uttryck. I veckans Språket ger vi oss in i bråkspråket och medlar bland vred, sned, sakramentskad och rascha.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Finns det språkforskning om ilska i språk?

Vad är bakgrunden till att vred eller sned kan betyda arg?

Varifrån kommer rascha, i betydelsen ilska?

Sakramentskad är synonymt med förbannad, men sakrament betyder helig handling, hur hänger det ihop?

Har uttrycket att ligga i luven på varandra något att göra med det dialektala ordet luvar för pojkar?

Är att bli eld och lågor något positivt eller negativt?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Typsnittsdesign har gått från 1450-talets träsnidade typer till dagens skärmanpassade bokstäver. Språket guidar i typsnittens historia och berättar exakt hur lång tid det tar att göra ett typsnitt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur har typografin påverkats av teknikutvecklingen?

Varifrån kommer orden gemen och versal?

Varför användes begreppet tryckbokstäver förr?

Vad betyder zweibel i kasten?

Varför heter det typsnitt och varifrån kommer typsnittsnamnen?

Hur lång tid tar det att göra ett typsnitt?

Varför har comic sans blivit ett kontroversiellt typsnitt?

Hur länge användes frakturstil i Sverige?

Har andra alfabeten, som till exempel det kyrilliska och grekiska, lika många typsnitt som det latinska alfabetet?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Carolina Laudon, typsnittsdesigner. Programledare Emmy Rasper.