Språket

Då, så, ba, va, liksom och typ är ord som irriterar många lyssnare. Men är orden onödiga? Nej, säger språkprofessorn, tvärtom är diskurspartiklar viktiga för talspråket.

Veckans språkfrågorAnvänds så på ett onödigt sätt? Till exempel i den här meningen Ur miljö- och klimatsynpunkt så kommer det att bli ett händelserikt år. Eller Igår så städade vi.Varför använder ni i programmet Språket ordet då som utfyllnadsord? Kan ni försöka dra ner på då-andet? Varifrån kommer fenomenet att lägga till ett på som i exemplen blåser på, fryser på och steker på?Är så att säga och helt enkelt finare utfyllnadsord än typ, ba och liksom och är det en klass- bildningsfråga vilka utfyllnadsord människor använder?Varför säger folk liksom?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Vem som bestämde att planeter skulle få namn från gudar som Jupiter och Mars vet vi inte. Idag är rymdspråket strikt reglerat men mytologinamnen fortsatt populära för nya stjärnor, månar och planeter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

I svenskan har vi romerska gudar som planeter, men hur många andra språk har det? Och finns det äldre svenska eller fornnordiska namn på planeterna?

Begreppet tunglet eller tungl är fornnordiska för måne eller himlakropp, var kommer ordet ifrån?

Hur namnges planeter och nya upptäckter i rymden idag?

Använder astronauter begrepp som upp och ner eller styrbord och babord i rymden?

Varifrån kommer uttrycket stjärnstopp?

Det finns astronauter och kosmonauter, men finns det fler nauter?

Varifrån kommer namnet på vår galax Vintergatan och varifrån kommer andra språks benämningar som till exempel Milky Way?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Maria Sundin, astrofysiker och docent i teoretisk fysik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Har prepositionerna blivit aktivister som vill byta plats och uppgifter med varandra? Frågan ställs i veckans Språket som handlar om de små men viktiga prepositionerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Finns den ökad osäkerhet kring vilken preposition som ska användas när?

Har användningen av prepositionen "kring" blivit vanligare och i så fall varför?

Bör man skriva “tröjor till kvinnor” eller “tröjor för kvinnor”?

Vad är skillnaden på att dö i, av eller med covid-19?

Kan man skriva “jag känner förtroende och stöd hos dig” eller måste alla prepositioner finnas med som i “jag känner förtroende för och stöd hos dig”?

Vad är skillnaden på att “vara i stan” och att “vara på stan”?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Skidsäsongen är här och Språket ger sig ut i skidspåret och pratar skidor, valla, snöblind, flatljus, FIS och fart. Avsnitt från 15 februari 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Detta avsnitt är en repris av det här avsnittet från 2021.

Det händer att länder och städer byter namn och vissa namnändringar är mer kontroversiella än andra. Språket guidar dig genom Mumbai, Beijing, Belarus, Eswatini och Nordmakedonien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Vem bestämmer vad ett land ska heta?

Vad finns det för officiella regler kring länders namn?

Hur gick det till när Sveriges Radio och andra medier slutade använda Vitryssland för att istället säga Belarus?

Varför kan länder eller städers namnbyten väcka känslor?

Hur kommer det sig att Peking nu kallas Beijing?

Varför heter staden Bombay också Mumbai?

Hur har Calcutta blivit Kolkata?

Hur gick det till när landet Burma bytte namn till Myanmar?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lena Olausson, språkvårdare på Sveriges Radio, Sveriges Television och UR. Programledare Emmy Rasper.

Inom försvarsmakten är ords exakta betydelse viktig och dubbeltydighet uppskattas ej. Följ med Språket på en militär visitering av akronymer, kommandon och språk utan emotioner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Varifrån kommer ordet mönstring?

Lumpen i betydelse värnplikt, var kommer det ifrån?

Malaj användes inom det militära för handräckningsvärnpliktig, men varför sa man just malaj?

Vad är utmärkande för det militära språket?

Varför används många akronymer inom försvaret?

Vad ska ett rum där vapen förvaras kallas, är det militära ordet kassun rätt?

Har ordet polimasa någon militär koppling?

Har det militära språket påverkat allmänspråket?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst David Bergman, major och doktor i psykologi från Försvarshögskolan. Programledare Emmy Rasper.

Spelar det nogån rlol om en txet är rtätsavtad elelr itne? Ja, säger Språkets expert Henrik Rosenkvist som på fritiden letar korrekturfel i morgontidningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Vad är korrekturläsning?

Vad betyder tryckfelsnisse och tidningsanka?

Vad har hänt med yrket korrekturläsare?

Ordet "utav" förekommer allt oftare i texter men ska det inte vara “av”?

Vilka är de vanligaste korrekturfelen i texter?

Hur kommer det sig att människor kan stava rätt i vissa sammanhang men inte i andra?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Vet du vad kautschuk betyder men inte vad ordet simp står för, då är du nog en av Språkets äldre lyssnare. Språket bjuder in till språkliga möten över generationsgränserna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Vad kan man lära av ett språkligt utbyte mellan generationer?

Är det verkligen så att ord blir utslitna och ersätts av andra?

Är uttrycket "att hänga" i betydelsen "att umgås" ett nytt sätt att använda ordet hänga?

Varför har en del börjat säga “en fena på något”, heter det inte “fena på något” utan “en”?

Varifrån kommer fenomenet att säga “nunu” eller “härhär” istället för bara nu och här? Och är det något som bara yngre personer gör?

Varför anser många att anglicismer är dåligt och är det en generationsfråga?

Varför kallar vissa sin partner eller käresta för baby och när började det användas i svenskan?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

De kallas förstärkningsord eller förstärkande förled och kan ge extra kraft åt budskap men också skapa irritation. Ett jättejättebra avsnitt av Språket om orden som förstärker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Håller ordet diametralt på att bli ett allmänt förstärkningsord för att markera stora skillnader?

Varför kan man säga skvatt galen men inte skvatt glad, och vad betyder skvatt?

Varifrån kommer ordet himla och hur länge har det använts?

Varför är jätte ett så vanligt förstärkande förled?

Har jätte tappat i värde, så att man nu måste säga jättejätte?

Var används bål som förstärkande förled och var kommer ordet ifrån?

Ordet ärke används i både ärkebiskop och ärkefiende vad betyder ärke?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Vilka ord finns med på nyordslistan? Vem ska ta ansvar för att fler lär sig svenska i Sverige? Borde ordet Norénjul finnas med i SAOL? Språkets nyårspanel ger svaren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I nyårspanelen

Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet och ny återkommande språkexpert i Språket i P1.

Sara Lövestam, författare, språkvetare och språkkrönikör i Svenska Dagbladet.

Tomas Riad, ledamot i Svenska akademien och professor i nordiska språk vid Stockholms universitet.

Programledare Emmy Rasper.