Barn, precis som vuxna, ställer frågor utifrån sina egna observationer. Men barn kan vara friare i tanken och ställa språkfrågor som vuxna inte har tänkt på, säger Henrik Rosenkvist.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför säger man att människor är långa men andra saker är höga? (från Leo 7 år)

Varför finns dialekter (från Nilo 11 år)

Hur hänger orden jobba och jobbig ihop och vilket av dem kom först? (från elever på Kålgårdsskolan i Jönköping)

Finns det några regler för hur i och på används för att benämna tid, som till exempel i onsdags, i höst, på onsdag eller på sommaren? (från elever på Lövgärdesskolan i Göteborg)

Varför finns det båda stora och små bokstäver? (från Ella)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Det vore olidligt om prat och text pågick utan paus. Det här är avsnittet om mellanrummen som gör språket begripligt, men som även kan användas för att få makt över andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför stönar många och säger "ööhh" och "äähh" när de inte vet vad de ska säga?

Hur kan man använda tystnad och paus som maktmedel?

Varför tar vissa journalister i radio och tv paus på konstiga ställen?

Varför säger man "schhh!" för att få tyst på någon, och hur kan det fungera så bra?

Ska det vara imorgon eller i morgon, mellanrum eller inte? Finns det någon regel?

Vilka skrivtecken finns det för paus i musiken?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Intervju med Sandra Ottander, röst- och talpedagog. Gäst Emelie Sigelius, programledare i Klassisk förmiddag i P2. Programledare Emma Engström.

I sommar verkar det bli korta resor snarare än långväga semester. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på orden "hemester" och "wanderlust". Och så reder vi ut varför det står "motet" på vägskyltar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad kommer det svenska ordet som uttalas ecksprä (exprès) från? Det hördes förr i sammanhanget att göra en onödig resa.

Vad betyder motet vid trafikplatser, och var kommer det från?

Hur vanligt förekommande är ordet hemester?

Varför ropar flygplatspersonal ut: "Resandes till Umeå..."? Ordet resandes känns fel där, hur har det blivit så?

Varför heter det byta buss och inte byta bussar?

Var kommer ordet kos i uttrycket flyga sin kos från? Och kan man använda det i andra sammanhang än att fara iväg?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Hur uttrycker vi ja och nej hur saker är och inte är? Det är krångligare än man kan tro. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på statsepidemiologen Anders Tegnells intervjusvar. Och så visar det sig att nej inte alltid betyder nej.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför är ordet inte så krångligt? Och varför används det i meningar som Kan inte du komma hit?

Varför har franskan ordet pas – som betyder steg -- för att uttrycka hur något inte är?

Varför säger man det vete fan eller jag vete fan för att säga jag vet inte?

Vad är bakgrunden till den retoriska exempelmeningen Har du slutat slå din fru?

Hur kommer det sig att många säger Ja men... och Nej men...i början av en mening?

Betyder inte obefogad samma sak som befogad?

Kan något vara ävet? Det finns ju uttrycket inte oävet. Och vad kommer uttrycket från?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Varje dag möts vi av översatta texter. Risken är stor att de är skrivna på översättningssvenska. Översättaren Alexander Katourgi förklarar fenomenet, och Henrik Rosenkvist svarar på lyssnarfrågor om översatta ord.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När jag ställer larmet på telefonen kan det stå "Larmet är inställt på 16 min från nu". Det är väl inte riktig svenska?

Hur tillförlitliga är översättningstjänster som Google translate?

När kan maskinöversättning börja fungera perfekt?

Hur kommer det sig att ordet kritisk har fått betydelsen viktig?

Vad är översättningssvenska?

Används ordet rekapitulera på rätt sätt i svenskan?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Aarne Ranta, professor vid Institutionen för data- och informationsteknik vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, och Alexander Katourgi, översättare. Programledare Emma Engström.

Det här är avsnittet som går på i ullstrumporna om hur vi benämner kläder. Vem bestämmer vad en ny modestil ska heta och varför finns det så många bildliga uttryck om saker man kan ha på sig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför heter den korta jackan bolero? Har det något med kompositören Maurice Ravels musikstycke Boléro att göra?

Vad har brackor i ordet borgarbrackor för betydelse? Och har ordet brats någon koppling?

Varför började gymnastikskor kallas sneakers?

Hur viktigt är det för modeindustrin att sätta namn på trender och plagg?

När och varför dök ordet trosor upp?

Vad är bakgrunden till att man säger ärm istället för arm – som i skjortärm?

Var kommer paj i skinnpaj ifrån?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Hanna Wittrock, socialantropolog och lärare i modevetenskap på Textilhögskolan i Borås. Programledare Emma Engström.

Vad kallar man väntesymbolen på en dator, undrar en lyssnare. Ylva Byrman hittar en uppsjö förslag och lindrar även ett typiskt fall av partikelirritation.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I vår familj kallar vi väntesymbolen på en dator eller liknande för väntering. Vad säger andra?

Varför säger vissa testa på? Det heter väl prova på men bara testa?

Varför uttalas relegera och delegera olika? (det första med sje-ljud och det andra med g-ljud)

Var kommer ordet petrifierad från?

Vad gör egentligen den som facebookar? Och hur funkar verben som kommer från sociala medier?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. 

Kriser påverkar språket, skapar nya ord och sätter fokus på begrepp vi inte har hört tidigare. I spåren av coronapandemin har vi lärt oss att en rekommendation inte alltid är ett tips och att det går att sätta ett corona framför nästan alla ord.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vilka nyord har coronakrisen gett upphov till?

Under pandemin hörs ofta uttrycket äldre äldre. När blir man det? Och varför inte bara använda ordet gammal?

Är karantän och isolering utbytbara?

Varför säger man bunkra om att köpa många mat i mängder, det borde väl heta hamstra?

Varför säger man social distansering, är det inte fysisk distansering det handlar om?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Lotta Ederth, språkvårdare på Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion. Programledare Emma Engström.

Vi blickar österut. För det har talats svenska i Finland åtminstone sedan medeltiden, men vad utmärker egentligen finlandssvenska?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad skiljer finlandssvenska från svenska med finsk brytning?

Hur uttalar man sporten padel på standardsvenska? För en finlandssvensk känns det naturligt att säga "paadel", medan många svenskar säger "paddel".

Hur kommer det sig att finlandssvenskar har lättare att skilja på de och dem än svenskar?

Hur ska man tolka det finlandssvenska uttrycket månne inte?

Varför böjer finlandssvenskar vissa verb annorlunda?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

LÄS MER: Finska Yle listar lyssnarnas bästa finlandismer.

Det handlar om hur vi uttrycker oss om para, cash och deg pengar och ekonomiska värden helt enkelt. Henrik Rosenkvist guidar bland rabatter, blippbetalning och lågprisspråk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför säger man soffan kostar nog lite när man menar att den är dyr?

Varför har uttrycket skära guld med täljkniv så många varianter?

Har ordet rabatt, som i nedsatt pris, och trädgårdsrabatt samma bakgrund?

Kan man säga ett billigt pris, eller är varor billiga och priser låga?

Finns det ett bättre ord för blipp eller blippa om den nya betalningsformen?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Balubas

Cash

Cashiluring

Daler

Deg

Flis

Fyffe

Fyrk

Geld

Klös

Klöver

Kontanter

Kosing

Kulor

Leuter

Lovor

Lubriks

Lusidorer

Monedas

Monetas

Mynt

Pant

Para

Parra

Penningar

Pistoler

Pix

Pluring

Riksdaler

Sekiner

Skånepesetas

Spänn

Storkovan

Stålar

Stålbjörns

Växel

Valörer

Sillöga = äldre slang för en tioöring

Blejd = äldre slang för tjugofemöring

Småskrammel = småpengar

Grossel = småpengar

Feckebôs = småpengar

Grus = småpengar

Korvöre = väldigt liten slant

Kotia = äldre slang för en enkronasedel från början av 1900-talet

Bagis = en krona

Bagare = en krona

Halvsläng = en femtiolapp (eller en femhundrakronorssedel)

Bergman = en tvåhundrakronorssedel

Annie Lööf = en femhundrakronorssedel

Röding = en femhundrakronorssedel

Papp = tusen kronor

Tuss = tusen kronor

Storsläng = en tusenkronorssedel

Lax = en tusenkronorssedel

Lakan = en tusenkronorssedel

Långsjal = en tusenkronorssedel