I säsongens sista avsnitt tar vi fram rödpennan, rättar klassiska språkfel och analyserar återkommande språkriktighetsfrågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Heter det “de är större än oss” eller “de är större än vi”?

"Hon ska sälja hennes väska." Har fler börjat blanda ihop possessiva och reflexiva pronomen? Och kan det leda till missförstånd?

Vad har hänt med var och vart?

Varför säger en del “jag hjälper han" istället för "jag hjälper honom"?

Vilka regler gäller för användningen av innan och före?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Får man säga Lappland och indian? Vem bestämmer vilka ord som är rätt och fel? Veckans Språket handlar om ett inkluderande språk som också kan bli kontroversiellt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad är ett inkluderande språk?

Varför kan det vara kontroversiellt med inkluderande språk?

Vem bestämmer vad som är ett inkluderande språk?

Ordet same är det som rekommenderas men samtidigt finns namnen Lappland och Lapporten kvar, hur ska man hantera det?

Finns det ett annat ord att använda istället för indian? På engelska heter det till exempel first nations och native americans.

Är det mer inkluderande att använda en som pronomen istället för man?

Är det bättre att säga “en person med”, som till exempel "en person med en synskada", än att säga "en synskadad person"?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet och Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet som bland annat forskar och skriver om inkluderande språk.  Programledare Emmy Rasper.

Negationer är roliga ord som kan yttra sig på olika sätt och påverka andra delar i språket. Negationer är dessutom grundläggande för vårt sätt att tänka, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad betyder “icke obetydlig påverkan”? Och vad händer med uttryck som innehåller dubbla negationer?

Hur ska man svara på frågor med inte i, som till exempel “ska vi inte ha möte nästa vecka?"

Hur besvarar man frågor med negationer i på andra språk?

Är det artigare med negerande frågor?

Varför säger en del meningar som  “Vi måste undvika att folk inte dör”?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

En nya upplaga av Svensk ordbok har kommit och dessutom något så ovanligt som en helt ny etymologisk ordbok. Hör hur lexikograferna resonerar om vilka ord som platsar i ordböckerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad är nytt i den nya upplagan av Svensk ordbok (SO) utgiven av Svenska akademien?

Varför finns ord som träningsarmband och blåljuspersonal med medan väggmadam och desktoppare har tagits bort?

Vad kallas fenomenet när ett uttryck innehåller ett ord som inte längre finns i bruk?

Hur går det till när man skriver en ordboksdefinition?

Vad är definitionen av orden storarummet, finrum och vardagsrum, och hur har användningen av orden förändrats?

Hur går det till när man skriver en etymologisk ordbok?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Emma Sköldberg, huvudredaktör för Svensk ordbok utgiven av Svenska akademien och professor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Staffan Fridell, författare till den etymologiska ordboken Ordklok och professor emeritus i nordiska språk vid Uppsala universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ishockey-VM 2021 pågår och Språket ger sig ut i hockeyrinken. Vad gör ord som slottet och kassen på isen? Hur jobbar en hockeykommentator med språket? Radiosportens Magnus Wahlman ger svar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad är speciellt med språket som används för att kommentera ishockey?

Vilka uttryck behöver man ha koll på för att förstå en ishockeymatch?

Vad betyder "hänga en kasse" och var kommer uttrycket ifrån?

Varför säger en del kommentatorer “lika på ett” när ställningen är 1-1?

Vad är tekning, i betydelsen nedsläpp, för ord?

På engelska finns ordet deke eller deking som betyder fint eller finta, det låter likt tekning men har orden någon koppling?

Varför pratar man om slottet i ishockeysammanhang?

Hur används ordet situation i hockeyn och har ordet fått en ny betydelse?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Magnus Wahlman, ishockeykommentator Radiosporten. Programledare Emmy Rasper.

Språket firar Norges nationaldag genom att bjuda in det norska radioprogrammet Språksnakk. Vi lär oss om norskans tregenussystem och får reda på vad norrmännen irriterar sig mest på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vilka är de vanligaste språkfrågorna som kommer in till det norska språkprogrammet Språksnakk?

Varför irriterar sig norrmän på uttrycket “i forhold til”?

Varför har norska och svenska ibland olika genus på substantiv, som till exempel en kamera på svenska och ett kamera på norska?

Hur funkar norskans tregenussystem?

Har ordet kone, som på norska betyder fru, funnits i svenskan?

Hur är statusen för nynorskan i Norge?

Varför har orden stygg, rar, rolig, artig, snål olika betydelser på svenska och norska?

Här kan du lyssna på Språksnakk!

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Gäster Klaus Sonstad, programledare för Språksnakk. Ellen Andenæs, språkforskare och språkexpert i programmet Språksnakk. Programledare Emmy Rasper.

Pandemin har gjort att många samtal har flyttat över till videomöten. Språket berättar om digitala tummar upp, hur fördröjningar får oss att avbryta och hur man kan känna närhet via en skärm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad är den främsta anledningen till att samtal under fysiska möten och videomöten skiljer sig åt?

Hur fungerar turtagning, alltså växlandet mellan vem som pratar, i fysiska samtal?

Hur fungerar turtagning i digitala möten? Och hur kan man underlätta turtagning i videmöten?

Vad finns det för sätt att ge återkoppling i ett samtal under videomöten utan att störa?

Hur viktig är ögonkontakten för samtal?

Hur går det att skapa närhet i digitala möten?

 Hur kan man bäst kommunicera med barn under videomöten?

Språkforskare: Mattias Heldner, professor i fonetik och föreståndare för fonetiklaboratoriet på institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Anna Martín Bylund, universitetslektor vid Linköpings universitet, som bland annat studerat hur närhet kan skapas i videosamtal mellan familjemedlemmar. Programledare Emmy Rasper.

Vi ses när vi råkas! Nu ska vi nog ta och bege oss. Hur låter det när du lämnar ett samtal eller sällskap? Språket handlar om ritualerna och fraserna vi använder för att ta avsked.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varifrån kommer ordet avsked som i ett farväl men också som i att bli avskedad från jobbet?

Vad betyder egentligen frasen “tack för mig” och när passar den att använda?

Hur vet vi att det är dags att avsluta ett samtal?

Varför använder vi ofta fraser som “vi ses” när vi ska säga hej då?

Är uttrycket “tack som kom” rätt att använda?

Varifrån kommer bege i uttrycket “bege sig”?

Att säga “mors!” som avskedsfras, var kommer det ifrån?

Varifrån kommer uttrycket “att kasta in handduken”?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Inga-Lill Grahn, interaktionsforskare och universitetslektor med inriktning mot sociolingvistik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Kan du spela schack med en elefant, biskop eller galning? Ja! Veckans Språket handlar om schackpjäsernas ursprung, hur schackspelare pratar och om kortspelsjargong.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur har schackpjäserna fått sina namn och hur kommer det sig att löparen är uppkallad efter olika saker på olika språk?

Finns det en schackjargong som bara inbitna schackspelare förstår?

Är schack en sport enligt ordboksdefinitionen?

Hur ska orden sport och idrott definieras, finns det nån betydelseskillnad mellan orden?

En lyssnare har hört uttrycket “blask i given” vid kortspel, men vad är blask?

”Fina päplor” har en lyssnares pappa sagt när han fått bra kort, vad betyder päplor?

”Oj vad du russlar!” har en lyssnare hört vid kortspel, varifrån kommer uttrycket?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Axel Smith, stormästare i schack och redaktör för tidskriften Schack. Programledare Emmy Rasper.

Bita i det sura gräset, vara ute på halt vatten och inte den skarpaste skeden i hönshuset. Språket tuggar tag i uttryck som har blandats ihop, blivit fel och ibland blivit ännu bättre.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför blandas uttryck ihop?

Vilka är det som blandar ihop uttryck?

Finns det några uttryck som är mer i riskzonen för hopblandning?

Vad är katakres?

Varför tror en del att etablerade uttryck är fel?

Finns det felaktiga uttryck som har blivit de rätta?

Bita i det sura gräset

Sticka ut halsen

Inte satt i sten

Kusten är grön

Nu är vi ute på halt vatten

Det är många små bäckar som vi behöver skruva i

Brandmannen blev alldeles uppeldad av tanken

Tidens tand läker alla sår

Vända kappan under galgen

Det tåget har seglat

Få sig ett gott spratt

Dra alla över en kant

Ta skeden dit man kommer

Vara blindgalen

Så länge det finns vin finns det hopp

Kasta in handsken

Jag bränner dom broarna när jag kommer till dom

Smaken är som baken – olika

Inte skarpaste skeden i hönshuset

Det är inget att hoppa i julgranen för

Ropa inte hej förrän du bränt hela bron

Göra två flugor på smällen

Andan i halsgropen

Ana ugglor i mossen

Alla våfflors dag

Man måste ha tungan i rätt mun

Mellan pungen och pekfingret

Mer kött mellan benen

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.