Språket

De franska lånorden i svenskan är så många att Språkets franska lyssnare Mèlodie tycker att vi egentligen kan franska. Ylva Byrman berättar om tre historiska perioder då franskan vällde in i svenskan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför har svenskan så många lånord från franska?

Vad är en gallicism?

Varför har det blivit vanligare att säga luva istället för kapuschong, och vad är skillnaden på luva och huva?

Vi ses innan dess, vad är dess för ett ord i det sammanhanget?

Varifrån kommer ordet urbota?

Vad betyder gum i brudgum, och finns det något annat ord att använda vid samkönade vigslar?

Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Under förra sommarens torka var det många som önskade regn. Hur jobbar SMHI med neutralt väderspråk och hur språkligt nyskapande kan meteorologerna vara?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jag tror det hätter, sa lyssnaren Annas farmor, från södra Småland, när solen snart skulle visa sig. Finns ordet i andra dialekter?

I Bohuslän kan man säga att det är blägg ute när havet är helt stilla. Var kommer ordet ifrån?

Meteorologer använder ordet flingaur om moln som släpper snö istället för regn. Är det ett nytt ord?

En lyssnare har hört vindsvag i en väderrapport, är liknande sammanslagningar med substantiv och adjektiv vanliga i språket och finns det fler exempel?

Om vinden är sydlig går den norrut, men om trafiken går i sydlig riktning går den söderut, varför är det så här?

Varför benämns vädret ofta som risk för regn och solchanser, borde inte väderspråket vara neutralt?

Varför finns inte ordet solna som motsats till mulna?

Efterlysning: Det saknas ett ord för vädret som förekommer på det mörka halvåret och som innebär att det inte regnar men ändå känns i hela ansiktet att det är fuktigt. Vad heter detta väderslag?

Språkvetare Ylva Byrman. Gäst Charlotta Eriksson, meteorolog SMHI. Programledare Emmy Rasper.

Du kan vara grön av avund och rösta på blåa partier. I veckans språket berättar vi om färgers symbolik, historia och betydelse.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför kunde ordet blått förr användas för det vi idag kallar svart?

Vilka färgnamn finns i olika språk?

Varför har skär blivit mindre vanligt och rosa mer vanligt?

Uppfattar vi färger olika beroende på om vi har ord för dem eller inte?

Fanns inte ordet lila när orden rödklöver, rödbeta, rödkål, blåklint, blåklocka, blåsippa och blåmärke kom till?

Varför säger man grön av avund?

Varför kallas Stockholms politiska styrning för grönblått och inte blågrönt?

Varför använder vi färger för att beskriva politiska partier och ideologier?

Varför står rött för vänsterpartier och blått för högerpartier i Europa medan det är tvärtom i USA?

Språkvetare Henrik Rosenkvist. Gäst Per Törnqvist, marknadschef Caparol. Programledare Emmy Rasper.

En fråga om ordet sonika får Henrik Rosenkvist att lägga mer tid på en lyssnarfråga än vad han nånsin har gjort tidigare, och till slut hamnar han bland kortspelare i Venedig på 1600-talet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad har hårbalsam, balsamvinäger och balsamering av en kropp gemensamt?

Uttalet av bokstaven o ställer till det för lyssnaren David som inte har svenska som modersmål, finns det några regler för hur o-ljudet ska uttalas?

Var kommer ordet sonika ifrån?

Varför finns uttrycket få sina fiskar varma?

Snickaren Cattis använder ordet liva för saker som ska ligga i linje som till exempel karmen ska liva med färdig vägg. Var kommer uttrycket ifrån?

Vad betyder flukt i uttrycket att slänga en flukt?

Språkvetare: Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

I svenskan används minst två metaforer från matens värld för att beskriva privilegierades förmåner. Ylva Byrman förklarar hur räkmackan och gräddfilen har fått utvidgade betydelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför används gräddfil och räkmacka som metaforer för att få fördelar eller förmåner?

Varifrån kommer uttrycket ta höjd för?

Varför säger man att något sker på öppen gata och vad är motsatsen?

Hur uttalas malplacerad?

Villhöver i betydelsen att vilja ha något så mycket att det känns som att man behöver det, verkar vara ett nytt ord, men när började det användas?

Hur har uttrycket jag betackar mig fått betydelsen att man verkligen inte vill ha något?

Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Orden rund, bubbla och boll har likheter både i form och betydelse. Kan syn- och andra sinnesintryck påverkar hur ord låter? Ylva Byrman reder ut ljudsymbolism, fonestem och synestesi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kan man säga en krispig kyla, eller ett krispigt vin? Är inte ordet krispigt något som har med ett ljud att göra?

Varför verkar vissa ord vara ihopkopplade med en form eller andra sinnesintryck?

Varför används uttrycket blåögd om en person som anses vara naiv eller godtrogen?

Kommer hälsningsfrasen todelo från engelskans att gå på toaletten och borde det istället användas för att säga jag är strax tillbaka?

Hur kommer det sig att ordet pax, som betyder fred på latin, kan användas i betydelse att paxa något.

Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Dialekten i Piteå, bondska, har många ord och uttryck som inte finns i standardsvenska och det beror på att bondska har sin bakgrund i fornsvenska.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför heter det tjugo och inte tvåtio när de andra talen heter trettio, fyrtio och så vidare?

Var sitt exemplar eller vars ett exemplar, vad är rätt?

En lyssnare har läst Elin Wägners Norrtullsligan i en upplaga från 2011 och undrar över användningen av de och dem och mig i meningarna:
"Fröken Stenberg och två till blev uppsagda för dem försökt uppvigla kamraterna" och "Men mig var en dåre och älskade honom". Varför skrev Elin Wägner så?

Dialekten i Piteå, bondska, låter olik standardsvenskan och en del ord verkar bara finnas i pitemålet. Lyssnaren Jonas undrar vad följande ord och uttryck har för bakgrund:
Åssit som betyder ingenting. Fuse för ladugård. Nalta som betyder lite grann. Och att säga vöre vale? istället för hur blir det?

Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Olika namn på spelkulor verkar det finnas hur många som helst av. Språkets lyssnare har skickat in ord som påsche, pjäxekulor, peckekulor, pöttekulor, frostis, dimmisar, dank, kattöga med flera!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur många olika namn för spelkulor finns det runt om i landet?

Varifrån kommer slangordet bast i betydelsen år?

Varför skriver en del anledningen till varför? Lyssnaren Peter tycker att det borde heta anledningen till att?

Blir språk enklare med tiden, eller är förenklingen en illusion? Händer det att språk blir mer komplicerade?

Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Att alternativ till komjölk har blivit vanligare har gett oss nya ord. Ylva Byrman slår ett slag för att konsumenter får säga hur de vill och så tar vi reda på mer om det nya ordet gurt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad har nyckel för språklig historia? Och används begreppet nyckelbarn, som blev stort på 60-talet, fortfarande idag?

Nu och då eller då och då, vad är rätt?

Vad betyder kliniskt rent? Rent som på en klinik? Hur har kliniskt blivit ett förstärkningsord?

Grooming har två betydelser, manlig skönhetsvård och ett brott som innebär att ta kontakt med barn i sexuellt syfte, hur kan ordet ha så olika betydelser?

Soygurt finns sedan tidigare och nu syns ordet havregurt, men vad är gurt för ett ord och vad kallas det här sättet att bilda nya ord?

Språkvetare Ylva Bryman. Programledare Emmy Rasper.

Ger kritiker alltid negativ kritik eller kan kritik vara positivt? Ylva Byrman vrider och vänder på kritiks betydelse.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför säger man din idiot och inte du idiot?

Orden hemsk och inhemsk låter lika men betyder olika saker, har orden någon koppling?

Ordet kritik kan betyda omdöme men att ge kritik uppfattas ofta som att ge negativ kritik, hur ska ordet tolkas?

Vad har ordet läskigt för bakgrund och hur kan det tidigare ha betytt något bra?

När ersattes äggviteämne med ordet protein?

Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.