Språket

Från språkvårdens håll avråds från nakna substantiv och meningar som "Vi ska ha möte med kund". Ändå används det. Varför är det så och vad kan avklädda substantiv få för konsekvenser?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Var kommer verbet nagelfara ifrån och har det någon koppling till skeppet Nagelfar från nordisk mytologi?

"Se till att skicka det där till kund", säger lyssnaren Kalles kollegor. Är det verkligen ett korrekt sätt att uttrycka sig på?

“Ja, jag ska nog vara hemma i vinter, äss det blir som jag nu ser det.” skrev författaren Elin Wägner i ett brev. Vad är äss för ett ord?

Har uttrycket i mjugg i betydelsen i smyg någon gemensam bakgrund med ordet mugglare från Harry Potter?

Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Att vara en ost var från början en nedsättande beskrivning. Henrik Rosenkvist tar oss med till liknande uttryck i våra grannspråk och hittar lyckans potatisar, svampar och grisar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad härstammar uttrycket lyckans ost ifrån? Och varför är det just ost som används?

Att tumma på reglerna kan betyda både att man lovat att följa reglerna och att man frångått dem. Vad har verbet tumma för bakgrund?

Efterlysning: Puttekulor, stenkulor och spelkulor är några namn på samma sak, men finns det fler?

Vad är ursprunget till uttrycket halta och lytta, och vad betyder lytta?

Hur kan man förklara uttrycket äga rum?

Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Ordet ganska har fått en ny betydelse i svenskan, men vilka ord är det som tenderar att byta innebörd över tid? Det diskuterar Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist i Språket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ganska betyder enligt SAOL tämligen eller relativt. Men i danskan betyder ordet helt eller alldeles. Har ordet ganska ändrat betydelse i svenskan?

Ska det heta en taco eller en tacos?

Är ordet stereotypiskt ett etablerat ord eller bör man egentligen använda stereotypt?

Varifrån kommer uttrycket att hålla kväll?

Språkvetare Henrik Rosenkvist och Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

När ska man säga Gott slut! och vem var Knut som avslutar julen? Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist svarar på en samling frågor om jul och nyår.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varifrån kommer ordet pumla för julkula?

Var kommer ordet gröt ifrån?

När och hur kom ordet mys in i svenskan?

"Snälla folket låtit maten rara, maten rara" sjunger man i Tomtarnas julnatt, men vad betyder meningen maten rara?

När ska man säga Gott slut?

Vem är Knut och vad har han med julen att göra?

Språkvetare Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Frågorna och svaren i programmet kommer från avsnitt från 23 december 2014, 22 december 2015 och 20 december 2016.

Hen är ordet som får vissa att se rött och andra att känna sig sedda. Ordet som ingen språkvetare ville tro på, eftersom svenskan inte hade fått ett nytt pronomen på 400 år. Ändå hände det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Historien om hen börjar på 60-talet och fortsätter fram till idag.

Att det vore praktiskt med ett könsneutralt pronomen istället för att behöva skriva han eller hon har många tyckt genom åren, men ingen språkvetare trodde att hen skulle kunna etableras. De kallade det ”en besvärlig operation” och ”praktiskt ogenomförbart”.

Det skulle dröja till tiden strax före millennieskiftet innan personer som inte identifierar sig som kvinna eller man började använda hen som pronomen om sig själva. Men språkvården höll sig fortsatt skeptisk.

Sen kom 2012, året som kom att kallas henåret. En barnbok och en debattartikel blev startskottet för en het debatt som pågick under hela året och gjorde att hen blev hatat, älskat och känt för allmänheten.

Åren efter började hen användas i fler och fler sammanhang, som i nyhetstexter och hos myndigheter, och 2015 kom hen med i Svenska akademiens ordlista.

Det här är berättelsen om hur pronomenet hen tog sin i svenska språket.

I dokumentären hörs:

Karin Milles, språkdocent och lektor vid Södertörns högskola som forskat om feministiska språkreformer.

Dag Dunås, son till Rolf Dunås som står bakom det första skriftliga belägget av hen.

Lena Lind Palicki, universitetslektor vid Stockholms universitet, tidigare språkvårdare Språkrådet.

Daniel Wojahn, lektor i svenska vid Södertörns högskola som forskat om språkaktivism.

Vio Szabo, kommunikatör.

Nasim Aghili, dramatiker, tidigare chefredaktör för kulturtidskriften Ful.

Karl Dalén, journalist Dagens Nyheter.

Åsa Widell Tillberg, tidigare redaktionschef Dagens Nyheter.

Mats Johansson, tidigare språkvårdsansvarig och redaktionschef nyhetsbyrån TT.

"Språket dokumentär: Striden om hen" är gjord av Emmy Rasper i december 2018.

Lagom till jul samlas hela trion - Henrik Rosenkvist, Ylva Byrman och Emmy Rasper - i studion och svarar på vinterspråkfrågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad skiljer sig i olika generationers språk?

Varför säger en del att det snögar?

Kyl ner och värma upp, varför är det just kyla som kopplas ihop med ner?

I Kalixtrakten används ordet andren för skidor och andyrja för skidspår, vad kommer orden ifrån?

I Västergötland kan takdropp heta ôfsadrôpp, varifrån kommer ordet ôfs?

Vad betyder must, måste det ha med äpplen att göra och hur kommer det sig i så fall att det heter julmust?

Språkvetare Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Varför är det just bananer som används i olika uttryck och inte andra frukter som plommon eller äpple? Det funderar språkvetare Ylva Byrman på i veckans avsnitt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Var kommer begreppet rackarns bananer ifrån och varför används just bananer i olika uttryck?

Att säga eller hur? kan både vara en fråga och ett bekräftande. Hur kan det ha blivit så?

Har uttrycket att backa någon blivit vanligare och var kommer det ifrån?

Hur används ordet vän idag och har konnotationerna förändrats över tid?

Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Hur vi pratar om tid skiljer sig åt i olika dialekter och språk. Ylva Byrman berättar om tiden och olika system för att benämna klockslag världen över.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När började adressera användas i betydelsen att ta tag i, som i uttrycket att adressera ett problem?

En lyssnare hart hört meningen budgeten kan innehållas och undrar om det är korrekt eller kanske lite väl byråkratiskt?

Varifrån kommer metaforen att slå i glastaket? Och finns det fler uttryck för att beskriva samma fenomen?

Varför säger vi fem över halv och inte 25 minuter i?

Hur ska datum skrivas korrekt?

Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Soldatnamn började användas i slutet av 1600-talet. Tursamma soldater fick nya efternamn som Snygg, Rask eller Tapper, medan andra kunde tilldelas namn som Drucken eller Gammelstöt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför är det vissa namn som återkommer i nedsättande uttryck med namnändelse, som Slarvmaja och Strulpelle?

Var kommer efternamnet Flatterskalle ifrån?

Varför är det ett trefaldigt leve som gäller i Skåne och ett fyrfaldigt leve i resten av landet, och hur kommer det sig att vi säger ett fyrfaldigt leve?

Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

I första utgåvan av Pippi Långstrump, från 1945, använde Astrid Lindgren satskommatering. Varför ser det otidsenligt ut idag och varför har vi bytt kommateringssystem?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Går det att använda ordet bitti i fler sammanhang än i imorgon bitti?

Hur har rekommendationen för kommatering ändrats sen Pippi Långstrump gavs ut på 40-talet?

Varför stavas ljud, ljus, ljung och andra ord som uttalas j med lj?

Säger man vart tredje år eller var tredje år?

Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.