Språket

Enligt språkvetare Ylva Byrman är ordet statusuppdatering helt Facebook-specifikt, men uppdaterade man inte status på saker och ting även före sociala mediers tid?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När började vi använda ordet uppdatering på sättet vi gör i sociala medier idag?

Varifrån kommer ordet flygel, och varför används det både som benämning på ett musikinstrument och inom politiken?

Vad har ordet eskalera för historia, och är det alltid något som ökar?

Varifrån kommer uttrycket med hela svenska folket, och måste det alltid innebära något positivt?

Dessutom hör vi lyssnarna Åsa, Gunilla, Ola och Torbjörn berätta om hur de uttalar sina namn utomlands, något som diskuterades i ett tidigare avsnitt av Språket: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/947756?programid=411

Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

I veckans Språket har flera lyssnare ställt frågor kring ändelser på exempelvis ortnamn och gatunamn, och språkvetare Henrik Rosenkvist reder ut deras historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Drömma, tömma, bedöma? Varför stavas inte bedöma med två m?

Vad betyder ändelsen –ome i ortnamnen Askome, Derome och Bjerome?

Vad betyder strätet, som ibland används som ändelse på både gator och sund?

Varför hade runskriften två olika symboler för bokstaven r?

Varför böjer man inte verb i thailändskan?

Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

En lyssnare har uppmärksammat det ibland problematiska med att ha en namne, och undrar hur detta ord egentligen uppkommit, och Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till fornsvenskan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur kommer det sig att ordet beivra, som ju låter positivt, betyder något negativt?

”Ej heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, så att det lyser för alla dem som äro i huset.” Så står det i 1917:års översättning av den svenska Bibeln. Men vad betyder skäppa?

Är namne ett eget ord eller en böjningsform? Och vilken böjningsform är det i så fall?

Hur kommer det sig att träden heter alm, ask och asp men stavas med ä när de förekommer i ortnamn som Älmhult, Äsklanda och Äsperyd ?

Varför har vi i svenskan olika teckenkombinationer för samma eller liknande sje-ljud?

Dessutom kommenterar språkvetare Henrik Rosenkvist en ny undersökning om ungas ordförståelse.

Programledare Emmy Rasper.

En lyssnare har observerat att många svenskar ändrar uttalet på sina namn när de är utomlands för att låta mer internationella, och enligt språkvetare Ylva Byrman kan detta vara en framgångssaga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför kan man salta pastan, peppra potatisen och bröa formen, men inte citrona fisken?

Varifrån kommer orden gage och gig, som båda används i samband med artisters spelningar?

Varför ändrar svenskar ofta uttalet på sitt namn när de presenterar sig för någon utomlands?

Dessutom om betoningar i radiosammanhang. Lyssnaren Sven tycker att det har blivit vanligare att det hörs att reportrar läser ur sina manus, snarare än pratar fram innehållet, men stämmer det? Och vad är egentligen en bra betoning? Det svarar Lotta Ederth, språkvårdare på Sveriges Radio och SVT, på.

Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Flera olika uttryck innehåller ord som klöver, spader och ruter, och härleder gärna tankarna vidare till en kortlek. Men har uttrycken verkligen med kortspel att göra?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad är funktionsvariation för ord och varför används det?

Hur uppkom fenomenet att använda ordet mulligt som adjektiv för något positivt eller härligt?

Vad är det för skillnad på orden hy och hud?

Varifrån kommer uttrycket jag tror jag får spader? Och har det något med kort att göra?

Dessutom om uttryck som ni lyssnare använder när ni blir rädda eller förvånande.

Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Rädslan för jordens undergång har satt sina spår i språket. En lyssnare undrar varifrån uttrycket ”gudars skymning” kommer och språkprofessor Henrik Rosenkvist tar oss till 1800-talets operavärld.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Heter det veckovill eller veckovild, och varför?

Vad har orden bestick och bestickning för samband?

Hur snabbt utvecklas svenskan?

Varifrån kommer uttrycket gudars skymning?

Är det språkligt korrekt att använda ordet lär som ersättning för måste eller bör, eller är det dialektalt?

Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Språket är tillbaka med nya avsnitt, och en lyssnare har uppmärksammat att uttrycket ”om sig och kring sig” kan betyda olika saker för olika personer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varifrån kommer uttrycket sätta griller i huvudet på någon, och har det något med syrsor att göra?

Vad betyder egentligen uttrycket om sig och kring sig?

Varför säger man väcka misstroende? Ligger misstroendet och sover?

Varför finns det ingen supinumform för stinka?

Ordet byrå kan ha två betydelser på svenska - en möbel och ett kontor. Varför är det så och har betydelserna någon koppling?

Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

En lyssnare upplever att användandet av smileys gjort att utropstecken verkar otrevliga, men Ylva Byrman tror snarare att det har med avsaknaden av smileys att göra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad är det för refräng folk tänker på när de ska lämna en plats, och hur länge har man tänkt på dessa refränger?

Har användandet av smileys gett skiljetecken en ny innebörd?

Är asocial en synonym till kriminell?

Se till horisonten. Sett ur min horisont. Kan man se både till och från horisonten?

Kan man säga att något tillkommer när något ingår?

Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Nu har Språket sommaruppehåll och är tillbaka igen med nya avsnitt den 21 augusti. I sommar sänds repriser av Språket i P1.

Inom sportjournalistik används ofta ordet målvaktstavla, när målvakten gör en tabbe. Något som en Språketlyssnare reagerat på: ”Vad är det för tavla målvakten har målat?”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vart tog ordet vart, i betydelsen blev, vägen?

Varför heter det målvaktstavla? Har det något med konst att göra?

Vad betyder normal, exempelvis i uttrycket misshandel av normalgraden?

Varifrån härstammar ordet rackartyg, och hur kommer tyg in i bilden?

Vad betyder ordet kalmera, och hur ska man böja det?

Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

TV-serien SKAM har gjort att Språket fått in många frågor kring det norska språket. En av dem handlar om norskans garpegenetiv, men det visar sig att det finns svenska dialekter med liknande former.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varifrån kommer uttrycket så småningom?

Har norskans garpegenetiv, att exempelvis säga Anna sin cykel istället för Annas cykel, funnits i någon liknande form i svenskan?

I en bok från -43, som utspelar sig i militär miljö, har en lyssnare vid flertalet tillfällen stött på ordet lusen - alltid i bestämd form. Vad är det för lus?

När uppkom lundensiskan, och hur gick det till?

Varifrån härstammar det göteborgska ordet mocklis, som betyder ungefär någon som har tur?

Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.