Språket

En lyssnare undrar varifrån ordet kung kommer, och Henrik Rosenkvist ger oss en historisk exposé.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Betyder det bondska ordet leot samma sak som ordet lär?

När och varifrån kommer ordet kung?

Är det vanligare med femininformen av adjektiv när vi tar in lånord från franskan, och vad beror det på i så fall?

Har orden burgen eller burgna något gemensamt med ordet börd?

Hur länge har vi haft supradentaler i svenska språket och vad fyller de för funktion?

Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

Allt fler unga identifierar sig som gamers, eller gejmers? Hur påverkas allmänspråket av gamingkulturen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ett samtal med en person som inte är insatt i spelvärlden, om spel, tar oftast väldigt mycket längre tid än ett samtal med en som är insatt gör, säger Lillie Klefelt, gamer och eventmanager vid Female Legends.

Inom gamingvärlden växer ett eget språk fram, med förkortningar och försvenskad engelska. Ett fenomen som språkvetare brukar kalla för praktikgemenskap.

– Man samlas kring något speciellt och det gör att man utvecklar ett språk som passar att använda med varandra, tillsammans, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.

Men vilken inverkan har gamingspråket på vårt språkbruk, och kommer gamingspråket även att ta sig in i allmänsvenskan? Panelen diskuterar och siar in i framtiden.

Vi bad också er lyssnare att ställa frågor kring språk och teknik, som den här veckan besvaras av Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet.

Hur påverkas vårt skriftspråk av användandet av emojis?

Vilken inverkan har automatisk stavningskontroll på människors kunskaper i rättstavning?

Har särskrivningar blivit vanligare i takt med att automatisk rättstavning

E-postadresser och adresser skrivs oftast utan prickar och ringar, hur påverkar det användningen av språktecken som å, ä och ö?

I panelen
Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio
Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet
Jan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd.

Reporter
Erik Espeland

Språkvetare
Ola Karlsson

Programledare
Emmy Rasper

Datorer har fått större betydelse i våra liv. Röststyrning och automatiska översättningstjänster är idag självklarheter. Men hur fungerar den nya tekniken och vad har den för inverkan på språket?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I en värld av oliktalande är språkförståelse helt grundläggande, och på nätet och i sociala medier växer olika översättningstjänster fram för att skapa bryggor.

– Förutsättningarna för att bli mer delaktiga i världen ökar ju, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.

Men är vi där redan idag? Hur pålitliga är egentligen automatiska översättningstjänster?

– Om de förut kunde översätta enstaka ord så kanske de nu kan översätta mening för mening, men tittar du på stycket som helhet så blir det fortfarande konstigt, säger Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio.

Så hur fungerar egentligen den här typen av tjänster? Kommer vi någon gång kunna förlita oss på att en telefon förstår precis vad vi säger? Och hur påverkas vårt språk av vi lever i en digitaliserad värld?

I panelen
Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio

Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet

Jan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd.

Medverkande
Staffan Larsson, professor i datalingvistik vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet

Programledare
Emmy Rasper

En lyssnare har reagerat på två uttryck i SVT-serien ”Vår tid är nu” som han inte tror härstammar från 40-talet, och Henrik Rosenkvist förklarar att det är fler än så – och varför.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Är det okej att använda ett annat språk än det man hade på 40-talet i en serie som utspelar sig på 40-talet?

Hur lång får en förkortning vara?

Uppstår fler dialekter när grupper av människor är isolerade från andra?

Varifrån kommer ordet granne, och har det något med danskans nabo att göra?

Vad betyder egentligen kufisk?

Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Alla yrkestitlar ska ha feminina varianter – det tycker feminister i Frankrike, men Franska akademin håller inte alls med.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Frankrike pågår just nu en het debatt om yrkestitlar. På franska finns många yrken i feminina former. Men inte alla, och nu kräver många feminister att precis alla yrken ska få feminina titlar.

Vi har haft en liknande debatt i Sverige, men där enades man om en könsneutral linje.

Kan denna debatt komma att väckas i Sverige igen? Och kan språket hjälpa till att sudda ut orättvisor mellan könen och öka jämställdheten?

Reporter
Johan Tollgerdt

Medverkande
Karin Milles, docent i svenska vid Södertörns högskola
Anders Agebjörn, doktorand vid Göteborgs universitet
Elianne Viennot, universitetslärare och feminist
Julie Miville Dèchêne, Quebecs regering vid Unesco i Paris

Programledare
Emmy Rasper

En lyssnare undrar varför vissa blandar ihop orden data och dator, men Ylva Byrman menar att det finns en gråzon i språket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur ska man veta vilken komparation som är korrektast, eller mest korrekt?

Vad är skillnaden i betydelse mellan orden data och dator?

Vem kolliderar med vem när två fordon krockar?

Vad betyder egentligen ordet någonsin?

Vad kommer ordet dugga, som i skolsammanhang syftar till ett mindre omfattande prov, ifrån?

En lyssnare frågar varför vi säger ”peppar, peppar, ta i trä”, och Ylva Byrman tar oss in i magins värld.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför säger vi sch när ni vill att någon ska vara tyst?

Varifrån kommer uttrycket peppar, peppar, ta i trä?

Vad betyder egentligen ordet jinxa?

Varifrån kommer uttycket brädan ligger i vater?

Medis, Fältis, Dippan och Grönan är alla smeknamn för platser i Stockholm, men vad är det som avgör om platsen ska sluta på –is eller –an?

En lyssnare undrar varför vi säger "hopp" till våra hundar istället för "hoppa", och Henrik Rosenkvist ger oss en utförlig förklaring.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varifrån kommer ordet rammelbuljong?

Vad betyder ordet frakligt?

Vad står mästare för i ordet vaktmästare?

Varför säger vi ofta hopp istället för hoppa när vi pratar med hundar?

Vad betyder egentligen uttrycket med omnejd?

Femåriga Nils undrar vad täckt betyder i ordet otäckt, och språkvetare Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till 1800-talet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad betyder täckt i ordet otäckt?

Vilken är den korrekta användningen av ordet käpphäst?

Varför är vi känsligare för hur vokaler uttalas än konsonanter?

Vad är egentligen geråd för något?

Men eller fast? Hur vet man vilket ord som är korrekt i vilket sammanhang?

Dessutom svarar Ingmar Söhrman, professor i romanska språk vid Göteborgs Universitet, på frågan Hur stor skillnad är det mellan språken spanska och katalanska?

Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

En lyssnare säger att han vill svara ja eller nej på frågan om han ska ta bilen eller bussen, men får rapp över fingrarna av språkvetare Ylva Byrman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På vilket sätt skiljer sig orden problematik och problem åt?

Ska du ta bussen eller bilen? Borde inte det logiska svaret på den frågan vara ja eller nej?

Vad är den egentliga skillnaden mellan dialekt och slang?

Varför kallar man människor som inte vågar bada för badkruka?

Varifrån kommer ordet rudis?

Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.