Språket

Årets två mottagare av Sveriges Radios språkpris talar om språklig inspiration i veckans program.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Ewa Josefssons andraklass i Rannebergsskolan i Göteborg börjar varje skoldag med en timmes högläsning och diskussion. För sitt arbete med läsning och litteratur har hon och hennes kollega på skolan Britta Stensson fått Svenska Akademiens svensklärarpris. Veckans program gör ett besök i klassen som bevisar att också elever med svag förankring i svenska språket kan bli duktiga läsare i unga år.#bild=1968880#Men - de starka läsarna har blivit färre i den svenska skolan och nu ligger de svenska resultaten under genomsnittet i OECD-länderna. Den internationella PISA-studien för ett år sedan visade att svenska elever blivit mycket sämre på att läsa och tillgodogöra sig längre texter. Samtidigt har förmågan att läsa korta texter ökat, särskild bland pojkarna.- Den stora frågan är: kan vi strunta i att lära oss läsa längre texter? säger Caroline Liberg som är professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet. Hon menar att vi står inför ett paradigmskifte och att skolans stora utmaning är att upprätthålla och förbättra elevernas lust och kunskaper i läsning.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om lokala, udda och kanske egna ord:- kajhänt- skärslar- ett bilde- tennika- krytt- ökennamn

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns knappast några minnesmärken eller arkeologiska lämningar från resandefolkets månghundraåriga historia i Sverige, men ortnamnen kan vittna. Bo Hazell kompletterar nu sin tidigare bok ’Resandefolket. Från tattare till traveller’ med flera kapitel och i ett berättar han om hur ortnamne beskrive de resandes plats i den svenska historien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns språkfrågor som man inte hittar svar på i ordböckerna och denna veckans lyssnarbrev tar upp några sådana. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar språkkänsla och vad den kan ge besked om - och inte ge besked om. - Det är kanske inte så konstigt att nio miljoner svensktalande inte har exakt samma uppfattning om ords betydelse.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Utredningar om ords ursprung leder denna vecka in på den tidiga industrialiseringen då landsortsbefolkningen tog både bohag och språkbruk med sig in till staden där jobben fanns. Professor Lars-Gunnar Andersson kommer också in på de heliga män som figurerar i ett av våra vanligaste vardagliga uttryck och på hur man räknar ord i svenska språket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi hör skillnad på amerikansk och brittisk engelska, några av oss kanske också på indisk och sydafrikansk engelska. Och vi tror nog ofta också att vi kan höra skillnad på brittisk överklassengelska och den som talas av gemene man. Men vårdad engelska av i dag har på många avgörande sätt förändrats under de senaste 50 åren, säger John Wells. Han är professor i fonetik vid University College i London och analyserar i veckans program några av de särdrag som utmärker dagens brittiska engelska.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anna Kråik är språkambassadör i Östersunds kommun och hennes uppdrag är att se till att kommunen lever upp till minoritetsspråksreformens krav.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En lyssnare står framför middagsdisken och funderar över ordbildning, en annan studsar inför skolsköterskans ordval och ytterligare en äter en god middag på Höga kusten men blir lite brydd över restaurangens stavning - så kan språkfrågor dyka upp i våra liv, och i programmet Språket!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

OBS: tisdagssändningen av Språket utgår denna vecka på grund av riksdagens budgetdebatt. Hör oss onsdag 19.03!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.