Språket

By Sveriges RadioScience

Favorites
42
Followers
Typical duration
15 min
per episode

Based on Podcast App listening data

Språket episodes

January 24, 2012 Amerikasvenskan i dag
Ättlingarna till de svenska utvandrarna till Nordamerika talar fortfarande amerikasvenska, men det är bråttom att dokumentera den. Det säger Sofia Tingsell som är en av fem svenska språkforskare som gjort inspelningar i svenskbygderna i Minnesota.#link=302251#
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord med gåtfulla ursprung.Samtliga veckans frågor:- att göra ord begripliga: några gamla och nya ’folketymologier- valfläsk- stökig- namnet ’Menlös’- fattig- sydväst- förr i går- lisa för själen
#link=302246#
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
January 17, 2012 Hur lät det förr?
Hur lät de västerbottniska dialekterna förr och hur låter de i dag? Till veckans upplaga av Språket har två dialekttalare från Skellefteåtrakten hört av sig för att illustrera komplicerade ljudbilder.
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och finner att vårt språk berikats av en ny konjunktion.Veckans alla frågor:- 'kanske jag kommer i morgon' går bra, men 'möjligen jag kommer i morgon' låter fel - varför?- 'ett bra sätt att tala på' eller 'ett bra sätt att tala'?- 'eftersom att' - en ny konjunktion i svenskan- fortsatt diskussion om den eventuella skillnaden mellan 'växt' och 'vuxit'- ' sonen och jag' i stället för 'min son och jag'- dubbla supinumformer: kunnat gjort
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
January 10, 2012 Bussiga tåg och urgammal slang
Veckans program behandlar lyssnarfrågor om ord som kan missuppfattas, misstänkas vara på fel plats eller är allmänt förbryllande. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågor om språkbruket inom reklam, travhästvärlden och den politiska debatten.
Veckans frågor:- snälltåg –en missuppfattning av tyskans ’schnell’? - ’stick iväg’ – sa man så på 1700-talet?- en häst i ’fin författning’- ’sätta sig ner och’’ eller ’bara sätta sig’ som nytt (?) uttryck för kraftfull handling- ’enfaldig’ - ’brandade’ telefoner - kura skymning, fira skumning, möska kvälle - kärt barn med många namn- baxa- därmed basta
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
24 min
January 03, 2012 De stora dragen
Hur utvecklas vårt språk? Går det mot allt större förenkling, som man ibland kan tro, eller är det tvärtom? Denna fråga ställa i veckans program av lyssnaren Karin och hon får svar av professor Lars-Gunnar Andersson, som ger exempel på både förenkling och på ökad komplikationsgrad i det svenska språket. För sanningen är att båda tendenserna går att finna i språket – fast inte inom samma område. Blir böjningsmönstren enklare. Kanske svårigheterna tornar upp sig i ordföljden.
Övriga frågor:- förenkling, komplikation- när hade svenska grammatiken sin höjdpunkt? - ’havsens djup och dagsens sanning’ – vad är det för uttryck?- våran och eran- fryksdalskan
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
December 28, 2011 Fnyker eller braskar det?
OBS: denna veckas tisdagsprogram utgår. Första sändning är onsdagen den 28 december kl 19.03!
Är det bara jag och min familj som säger så här? Den frågan kan man ställa sig när vänkretsen ser oförstående ut inför ett, som man själv tycker, självklart ord. I veckans upplaga besvarar professor Lars-Gunnar Andersson frågor från bland andra lyssnaren Patrik som blivit utskrattad av vänner för sitt ordval. Det handlar om dialektord med snäv utbredning och det handlar om gamla ord som lever kvar i några få fraser. Och som så ofta, uppmuntras lyssnarkretsen bidra med exakt kunskap om ords utbredning, för den dokumenterade kunskapen om var och hur ord används är inte total.Veckans ord:- Anders braskar, julen slaskar…men vad är ’braska’- fnyk, som i fnyksnö- ’kas inte på schysset’- pöl- päsig- ta dän, ta bort, ta väck- sätter man sig ’jämte’ någon i Östergötland?- lägga skäkera i vädret, sterva av - lika, tycka om
#link=298987##link=298988##link=298990#
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
24 min
December 20, 2011 Vad är tid?
Tid och tidsbegrepp är inte samma sak för oss som för Amondawafolket i Amazonasområde i Brasilien. Vårt språk, och de flesta andra, placerar händelser i dåtid, nutid och framtid längs en tidslinje. Vi använder rumsliga metaforer för tidsåtgång - vi kan ”arbeta hela natten” när vi ”närmar oss jul” och ibland ”ligger vi efter i schemat”. Amondawafolket, å andra sidan, saknar språkliga begrepp som kopplar ihop tid och plats.Den lilla språkgruppen med ungefär 150 talare kom i kontakt med omvärlden i slutet av 1980-talet, och den är en hittills enda i världen där forskarna funnit en tidsuppfattning utan kopplingen tid-rum, säger Chris Sinha, som är gästprofessor i Lund i ämnet språkpsykologi och kognitiv semiotik.Teaterforskaren Mikael Strömberg vid Göteborgs universitet kommenterar teaterkritikern Leif Zern, som i förra veckan efterlyste variation och nyansering bland unga skådespelarröster. I veckans program talar Mikael Strömberg om den goda teaterrösten och om brist på fortbildning på teatrarna.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- vart tog ’att’ vägen?- svenskalärare eller svensklärare?- om/ifall/huruvida- ’större i år jämfört med förra året’ – vad är de för fel med det lilla ordet ’än’?- finns det en skillnad mellan ’ska’ och ’skall’?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
December 13, 2011 Låter alla lika nuförtiden?
I veckans program ger teaterkritikern Leif Zern exempel på hur nyanserat gårdagens skådespelare kunde arbeta med rösten. - Unga skådespelarröster låter ungefär likadant. säger han och saknar musikalitet och frasering i dagens skådespelargeneration. En anledning är att teatrarna ägnar mindre tid åt röstträning i dag, säger han. En annan är att vi utsätts för en mycket större mängd talat språk utifrån, via tv och andra medier, och härmar eller kopierar varandras talstil. Det fanns goda skäl att göra uppror mot det som kallades ”Dramaten-tonfallet”, med magstöd och manér i talet, säger Leif Zern, men revolten innebär att skådespelare i dag kan ha alltför stor tilltro till den egna, naturliga röstens förmåga att gestalta.
Veckans program behandlar också lyssnarfrågor om uttal. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar:- muggel och brucksanvisning- ng-ljud eller inte i konferens och finans- vad betyder ’pang’?- upp eller opp, ned eller ner?- Farbrorn eller farbrodern- Varför Västergötland och Östergötland men ’väschötar’ och öschötar’?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
December 06, 2011 God svenska - för vem?
Bilden är från ett nyårsfirande i Västerås 1965 och på en eller ett par generationer hinner språksynen - och språket - förändras. Men hur mycket ska bevaras och på vilka grunder? Veckans lyssnarbrev tar upp frågor som gäller språkvård.Det finns tydliga skillnader mellan gymnasister och deras lärare i synen på vad som är god och riktig svenska. Det konstaterar två språkforskare som låtit gymnasister och lärare över hela landet besvara en enkät. Gisela Håkansson vid Lunds universitet och Catrin Norrby vid Stockholms universitet kan konstatera att ungdomarna inte ser något problem med meningen ”hon är längre än mig” medan lärarna är medvetna om den mångåriga diskussionen kring denna språkvårdsklassiker och är tveksamma till den.
Forskarna vill gärna ha fler infyllda enkäter och gymnasielärare och elever kan nå dem med e-post via länkarna:
[email protected] Gisela Håkansson, professor i lingvistik vid Lunds universitet.
[email protected] Catrin Norrby, professor i nordiska spårk vid Stockholms universitet.
I enkäten får ungdomarna också ta ställning till exempel på ungdomsspråk, och det är lite förvånande att ungdomarna själva dömer ut ungdomsspråket som mindre god svenska, säger forskarna.
Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar språkvård med exempel ur lyssnarbrev:- stavningsreform – argument för och emot- hotet att hela språket ’liksomifieras’- käka eller äta på fin restaurang?- andra ord på vandring: flicka/tjej, pojke/kille, prata/tala- växt eller vuxit?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
November 29, 2011 Höra, lyssna, uttala
Den nya intresseorganisation Deafhood vill värna teckenspråket. Dennis Barvsten, som är politisk sekreterare i Deafhood, tycker att teckenspråket är illa behandlat i den svenska skolan.#text=4828306#
Det är inte lätt att lära ut svenskt uttal till dem som har ett annat språk som modersmål. Veckans program tar upp frågor om det svåra ämnet uttal och professor Lars-Gunnar Andersson kommer då in på de fyra uttalet av ’o’, varför talet 20 ofta uttalas ’tjugi’ och varför ordet ’egentligen’ kan få ett uttal som retar många: ’ejengklien’.
Veckans alla språkfrågor:- 'ammaru' –genuint dubbeltydigt i uttalet- hur uttala ordet ’bågna’?- uttal av ’g’ framför ’y’ och ’ü’- stockholmares uttal av ä/e och u/ö, förr och nu- hur vet man om ’o’ ska uttalas ’å’ som i ’ordning’ eller ’o’ som i ’bota’?- uttal av ’egentligen’ som blir ’ejengklien’- varför ’tjugi’ i stället för ’tjugo’?- ’fylla jämt' i stället för ’fylla jämnt’
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
November 22, 2011 Från huslig sällhet till den ironiska kocken
Kokböcker lär oss inte bara recept för hur maten ska tillagas utan har ofta också budskap om vad som är lämplig uppförande i köket och vem som ska laga maten.
Karin Milles som är docent i svenska vid Södertörn högskola har granskat två manliga kokbokförfattares verk för att se vilka budskap de förmedlar. Charles Emil Hagdahls kokbok, den första större kokboken på svenska, kom 1879 och Per Morbergs bästsäljande kokbok 120 år senare. Karin Milles sötter in böckerna i ett genusvetenskapligt perspektiv och ställer frågan vilka bilder av män och kvinnor som skrivs fram i böckerna.
#link=291023#
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord där det också kan behövas uttolkning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min