Språket

By Sveriges RadioScience

Favorites
42
Followers
Typical duration
15 min
per episode

Based on Podcast App listening data

Språket episodes

June 05, 2012 Hur kom katten in i kraftuttryck?
Språkets lyssnarundersökning om attityder till svordomar gav upphov till många nya frågor, och i veckans program resonerar professor Lars-Gunnar Andersson med lyssnare om svordomars natur. Vad räknas som svordomar, undrar en lyssnare som brukar säga ’jämrars’.
Och varifrån kommer ’katten’ i mera oskyldiga kraftuttryck, frågar en annan.
Samtliga frågor denna vecka:-vad är egentligen en svordom?-upplevs svordomar som kraftigare i Uppsala än i Göteborg?-varför låter svordomar med ’helvete’ i starkare än de med ’himmel’?-kan man ’vaccineras’ mot svordomar i tidig ålder?-hur kom ’katten’ in i kraftuttryck?- ’skit’ som allmänt förstärkande led- ’din fåntratt’ – varför ’din’?
Den i programmet omtalade artikeln "Du pacifist - din pacifist" av Göran Kjellmer finns i tidskriften Språkvård 1976:1.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
24 min
May 29, 2012 Språkförändringar
Talare av de fem nationella minoritetsspråken har vissa rättigheter men kunskapen om dem och kanske också viljan att uppfylla lagstiftarnas avsikter brister ofta ute i kommunerna. Det säger Maziar Farzin från Sverigefinska ungdomsförbundet. Företrädare för de nationella minoriteterna ordnar under Almedalsveckan i Visby ett språkseminarium för att öka medvetenheten bland kommunpolitiker och tjänstemän.Inför seminariet den 3 juli kan man besöka deras blogg.#link=317562#
Två av tre svenskar säger att de har svårt att förstå danska, enligt en färsk undersökning av nordisk språkförståelse. Däremot uppger de flesta norrmän och svenskar att de kan förstå varandra. Bodil Aurstad, som är projektledare på Nordisk Språkkordination, väljer att tolka resultatet på ett positivt sätt.- Det är uppmuntrande att så pass många norrmän och danskar säger att de kan förstå danska. Och andra undersökningar visar att det bara tar 3-4 veckor för svenska ungdomar som arbetar i Köpenhamn att förstå och göra sig förstådda på sin arbetsplats.#link=317558#
Har tabellerna och diagrammens sanningar tagit över vårt språk och vårt tänkande - en av många lyssnarfrågor i veckans Språket. Samtliga frågor som diskuteras av professor Lars-Gunnar Andersson:-att beskriva statistik i stället för verkligheten-’beväpnad med pistolliknande föremål’ – vems verklighetsuppfattning?- ’tur att jag fick städat’ – syd-västsvensk grammatik- ’det regnar’ men inte ’det solar’ – varför?- ’inte’ plus ’hoppas’: ’jag hoppas inte det regnar’ eller ’jag hoppas det inte regnar’?- ’Nederländerna måste själva ta ställning’ – eller ’själv ta ställning’? Eller ’självt ta ställning’?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
May 22, 2012 När får man svära?
När får man svära och när passar det absolut inte? De flesta människor har åsikter om svordomar, men vi har inte samma åsikter. 3900 radiolyssnare har besvarat Språkets enkät om inställningen till svordomar och i veckans program redovisas några av resultaten.-De flesta uppger att de tycker illa om svordomar, men de flesta uppger också att de svär ibland, säger professor Lars-Gunnar Andersson som granskat svaren. Det är människorna runt omkring oss som avgör om vi håller inne med svordomen eller inte. I sällskap av en äldre släkting är det bara 30 procent av de svarande som kan tänka sig att använda en svordom, men om man klämmer fingrarna i sin ensamhet kan fyra av fem, 80 procent, låta undslippa sig en svordom.Enkätsvaren visar också att det är stor skillnad mellan yngres och äldres attityder till svordomar, men mycket talar för att yngres inställning förändras med åren, säger Lars-Gunnar Andersson, som jämfört resultaten med dem från en liknande undersökning för 35 år sedan.#bild=2309803##fil=12305#
Vad tänker du om det?Det är många som i brev till programmet funderar över användningen av orden 'tänka' och 'tanke' i modernt språk. Inga-Lill Grahn vid institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet har i sin doktorsavhandling undersökt hur orden 'tänka' och 'tanke' använts i samtal i programmet Radiopsykologen.#link=316828#
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
May 15, 2012 Att märka ord och att räkna ord
Kan man genom att be datorn att räkna vissa ord komma fram till viktiga skillnader mellan talare? Den frågan ställde sig datorlingvisten Mats Dahllöf vid Uppsala universitet och lät datorn analysera riksdagsledamöters tal. Han fann att förekomsten av vissa ord berättar om ledamöterns kön, ålder och politiska hemvist.
Den här tekniken kallas textklassificering och det vanligaste användningsområdet är att låta datorn sortera fram önskat material ur de väldig textmassorna på nätet - och sortera bort sådant man inte vill ha, som skräppost.#link=316183##link=316184#
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord:- brått om pengar- ’paraply’ – varför fick vi det franska ordet?- ’usling’ förr i världen – vad betydde det?- ’rosor’ som samlingsord för blommor i största allmänhet- har ’sex’ något att göra med sjätte budet (’du ska inte begå äktenskapsbrott’)?- varför heter det ’kapsejsa’?- har orden ’vän’ och vänskap’ fått en urvattnad betydelse?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
May 08, 2012 Gamla tecken i moderna lånord
Kinesiska är ett snabbt växande språk på svenska gymnasier och högstadier, men redan 1971 började Cecilia Lindqvist undervisa i kinesiska vid ett svenskt gymnasium. 1989 kom henne prisbelönta och bästsäljande bok Tecknens rike. Den är översatt också till kinesiska och i Kina är Cecilia Lindqvist berömd för sitt banbrytande arbete med att kartlägga de kinesiska tecknens ursprung och utveckling. i Veckans program ger hon en snabblektion i kinesisk språkhistoria och ordbildning. Utbildningsradions Anna Maria Höglund har träffat henne. Ett längre program om att läsa kinesiska i Kina kan man höra i Bildningsbyrån onsdagen den 9 maj 21.03.
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:
- 'mello' och 'beach 12' – lyssnarreaktioner- flera äpple och meddelande - sydsvenska pluralformer- ’de miste sitt liv’ eller ’sina ’liv’?- varför ’smalna’ men inte bredna’?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
May 01, 2012 Svenska smeknamn skvallrar
Kattis och Bosse, Kalle och Meta - smeknamnen är exempel på ursvensk ordbildning. De berättar hur svenska språkets ord ser ut om ljudstrukturen, prosodin, får bestämma. I veckans upplaga av Språket talar Tomas Riad om sitt forskningsområde fonologi och kommenterar några av dagens ljudförändringar i svenskan. Han är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet och medlem i Svenska Akademien.
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.-hur kommer användandet av sms att påverka språket långsiktigt?-vad sker med ungdomars skrivande med slarviga språkliga föredömen i offentligt tal och skrift?-om valet mellan ’och’ och ’men’ – en värderingsfråga, snarare än en grammatiks fråga-prepositioner som kan förbrylla: i och på
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
April 24, 2012 Ord för strandliv och skolbespisningar
Ursprunget och ålder hos ord som mello, bamba och ’beach 87’ diskuteras i veckans program, där begreppet ’första belägg ’ blir viktigt. Går det att avgöra vem som är upphovsman till ett visst ord eller uttryck och hur skeptisk bör man vara till ordbokens åldersbestämning? Professor Lars-Gunnar Andersson guidar i ordvärlden.
Dessutom får en lyssnarfrågor från förra veckan ett kraftfullt svar av många lyssnare: Uttrycket jag älskar dig’ förekom inte i vardagliga samtal mellan föräldrar och barn på 60-talet, det var något man kunde höra i film bara. Det är den samstämmiga åsikten från många Språketlyssnare i Facebook-diskussionen i ämnet.Veckans alla frågor:- sa man verkligen ’jag älskar dig’ föräldrar och barn emellan på 60-talet? Nej, svarar en stor och samfälld skara lyssnare på förra veckans fråga- nytt modeuttryck: ’en hygienfråga’. Lyssnare spårar det till lärobok på handelshögskolor- ’mello’ som förkortning för ’melodifestivalen’ – började vi säga så i år?- ’kymig’ - hur gammalt är det ordet?- ’bamba’ – ord för skolans matsal som förekommer i Göteborgs- och Kirunatrakten. Vilken koppling finns?- fika- prosit- ’beach 87’ – när myntades uttrycket?- ’biten’ borde vara ett eget uppslagsord
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
24 min
April 17, 2012 Tolkning av tecken och tveksamheter i tal
Vad betyder ordet ’hygien’ nuförtiden? Det är en av lyssnarfrågorna i veckans program som också tar upp flera exempel på engelskt inflytande i svenskan. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarbrev. Samtlige frågor i vekcans program:
Det svenska teckenspråket har varit erkänt minoritetsspråk sedan 1981, men det har faktiskt funnits forskning om språket i 40 år och det uppmärksammas i dagarna. Universitetslektor Anna-Lena Nilsson ger exempel på forskning och talar om framtiden för svenskt teckenspråk.
-hygienfråga- rådbråkning-vad betyder ’-hag’ och ’-haglig’ som i behag och behaglig?-ska barn ’ackompanjeras’ i badet?- sa man ’jag älskar dig’ i vardagligt språk mellan föräldrar och barn på 60-talet?- tveksam eller tvivelaktig?-synbart smarta processorer bort-kan man drabbas av benbrott?
Vad betyder ordet ’hygien’ nuförtiden? Det är en av lyssnarfrågorna i veckans program som också tar upp flera exempel på engelskt inflytande i svenskan.
Det svenska teckenspråket har varit erkänt minoritetsspråk sedan 1981, men det har faktiskt funnits forskning om språket i 40 år och det uppmärksammas i dagarna. Universitetslektor Anna-Lena Nilsson ger exempel på forskning och talar om framtiden för svenskt teckenspråk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
April 10, 2012 Grammatik till vardags
Datorer med bestämda åsikter om riktig och felaktig grammatik har fått lyssnare att skriva till programmet Språket denna vecka. De får svar och kommentar av professor Lars-Gunnar Andersson.
Veckans alla frågor:-jag först, lyssnarkommentarer-mera om den möjligen överdrivna skräcken för att sätta ’jag’ först i meningar- ’det såg ut som hon’ eller ’det såg ut som henne’. Och ’det liknar hon’ eller ’det liknar henne’-’psykologiskt utlåtande’ och ’pedagogisk utredning’ – bestämningen hör väl egentligen inte till substantivet? - adjektiv kan vara kategoriserande/klassificerande eller karakteriserande- datorn rättar meningen ”det behövs upprättas ett avtal”- håller ’känslan för svenska språket’ på att försvinna? Det handlar om en/ett förvirring - ’den 35-åriga mannen’ – rätt eller fel?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
April 03, 2012 Stor språkhjälp i liten app
Appar i läsplattor och smartmobiler är på väg att ersätta datorbaserade hjälpmedel och det innebär en stor förändring i synen på hjälpmedel. Det säger Mats Lundälv, som är datapedagog i Västra Götalandsregionen. En person med svårigheter att tala, läsa eller skriva kan nu med hjälp av sin telefon eller läsplatta tala in sms eller fotografera text och få den uppläst för sig. De äldre hjälpmedlen var ofta anpassade för varje individ och därför dyra. De nya apparna är billiga och när man använder dem behöver man inte avvika från en omgivning där de flesta fingrar på sin mobil eller läsplatta. Veckans program berättar om några appar med språkkompetens. #text=5051117#
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.-har vardagsspråket tagit efter det formella byråkratiska språket? Exempel: ’jag valde att gå Götgatan’, ’jag beslutade mig för att gå Götgatan’-att skapa nya verb – ett oskick eller en bra vana?-förslag på nytt verb: skräpa av-varför saknas verbet ’besvika’ i svenskan?-tveksamhet om ett ’att’: orkar inte /att/ vara kvar-’förhoppningen med mötet är’– rätt eller fel?-likväl och likaväl – ofta används de som om de hade samma betydelse
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min