Språket

By Sveriges RadioScience

Favorites
42
Followers
Typical duration
15 min
per episode

Based on Podcast App listening data

Språket episodes

October 02, 2012 Som det låter
Det är en hel del förändringar på gång i svenskt uttal, men hur bestående förändringarna är kan vi inte veta i dag. Det säger Olle Engstrand, professor i emeritus i fonetik, som i veckans program berättar om vokaler på vandring i svenskan: korta 'ö' blir 'u' och de lång 'ö-' och 'ä-ljuden' får ny färg bland unga talare. Vi får också höra om hur våra öron kan bedra oss i bedömingen av talare av sydeuropeiska språk. Vi tycker de talar snabbare, men det är inte nödvändigtvis så, säger han.
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:
-bohuslänsk-skilde eller skiljde-hur skriver och säger man långa telefonnummer-stockholmstrakten, med stort ’s’ eller litet-allvalitt
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
September 25, 2012 Aktuella ord
Ord kan aktualiseras av många skäl och gamla ord kan framstå i ett nytt skimmer. Hummerfiskepremiären den 25 september har väckt en av veckans frågor, som besvaras av professor Lars-Gunnar Andersson.Veckans samtliga frågor:-mera om ordet ’bast’ – synonym för ’år’ i många sammanhang, men inte alla-flicka och pojke, en fortsättning på berättelsen om orden som vandrat ner i åldrarna- men varför forsätter man då använda ’flickvän’ och ’pojkvän’ om äldre personer?-flicka och pojke i Finland-’snuskhummer’ – vad har en sådan med skaldjuret att göra?- skillnaden mellan en skvätt och en slurk-’svartjobb, svartsjuk, svartlista, svartmåla – varför svart i så många negativa sammansättningar?- ’baske mig’ - varför säger man så?-’smätt’,’smutt’ eller ’smatt’ – vad heter det lilla utrymmet?-vad gör man när man tjackar tidningar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
September 18, 2012 Urgamla och moderna språkfrågor
På en järnvägsstation i Luxemburg hör man otaliga språk – en illustration av hur Europas befolkning förändrats under senare årtionden, säger Adelheid Hu. Hon är språkforskare vid Luxemburgs universitet och diskuterar innebörden av ett nytt begrepp inom språksociologin, ’superdiversity’ eller ’supermångfald’.
Catrin Norrby, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, säger att många forskare i dag ser sociala strukturer som föränderliga, eller förhandlingsbara, och i flera länder forskas det nu om förändringen i mångspråkiga stadsmiljöer.
Medan tidigare samtalsforskning ofta utgick från att vi hade fasta identiteter som talare, är dagens forskare intresserad av att beskriva hur våra identiteter skapas och anpassas under pågående samtal, säger Björn Melander, professor i svenska vid Uppsala universitet.
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:-varför finns det en- och ett-ord? Vad ska det vara bra för?- tjärnen eller tjärnet?-’sill och potatis, det är gott’ – varför ’det i meningar som denna?-sin eller hennes? En vanlig förvirring-våran och vårat – har det blivit vanligare?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
September 11, 2012 Språket i landskapet
De små språken ska inte bara talas – de ska#bild=2475823# synas också. Det säger Elana Shohamy vid Tel Aviv University som är en av förgrundsgestalterna bland de språkforskare som undersöker ’det lingvistiska landskapet’. Tel Aviv är en officiellt tvåspråkig stad, med arabiska och hebreiska, men arabiskan syns knappt i offentlig reklam eller på skyltar, och språkets osynlighet bidrar till marginaliseringen av arabisktalande, säger hon. Liknande undersökningar görs i flera länder i Europa med minoritetsspråk, till exempel Baskien, Wales, Skottland och Belgien.
Nils-Olof Sortelius, som är språkkonsulent för Sametinget, talar om betydelsen av riktiga samiska ortnamn på vägskyltar i norra Sverige.
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord:-’bast’ i stället för ’år’-flicka/tjej-betydelsen av ’ganska’ på norska, danska, svenska och tyska är lite olika, men hur blev det så?- vad är ’live’ i dag, egentligen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
September 04, 2012 Frågor utifrån
Har man inte svenska som modersmål kan vårt språk väcka frågor av ett lite annat slag. Några sådana ställs i veckans program av elever vid Folkuniversitetet i Göteborg. En del av dem studerar svenska för att de arbetar här, andra av ett helt privat intresse.
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar deras frågor:- varför sitter bestämd artikel i svenskan alltid på slutet? Liao Yi An från Taiwan undrar.-varför har svenskan så konstig ordföljd, till skillnad från italienskan?-vad betyder egentligen de små orden ’ju’ och ’väl’? Roberto Cattaneo från Italien kan inte förstå deras betydelse och funktion.- Hank Wymeersch, Belgien, med modersmål nederländska tycker det är konstigt att man säger ’första, andra, tredje’ på svenska. Varför inte ’tvåde’, som på tyska och nederländska?- Suzanne Dickson, Skottland, frågar varför svenskarna skapar så många egna ord för nya saker, varför använder man inte de internationella termerna?- André Hesselink, USA: Varför blandar svenskarna in så många engelska uttryck i vanligt tal? Var går gränsen?- Ronja Bischof från Schweiz undrar varför det heter fotbollsplan, men tennisbana och golfbana. På tyska finns bara ordet ’Platz’.- Tobias Kuratle, också från Schweiz, frågar: Varför säjer folk ’hej Schweiz’ ibland när de hälsar på varandra?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
August 28, 2012 Mycket och lite - om skrift och tal i ömsesidig påverkan
Är det den tryckta versionen av språket som påverkar vårt uttal eller färgas vår skrift av nya tiders uttal? Den växelvisa påverkan skrift-tal är ett ämne som fascinerar både språkforskare och lyssnare, och ämne för veckans program där professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.
Veckans frågor:- närmar sig talet skriften? Och hur märker man det?- franska lånord som får nya uttal – vad händer?- varför har man i Moramål ofta ett ’v’ eller ’W’ först i ord som i rikssvenskan börjar på vokalen ’o’? Exempel: ost blir ’vost’, ont blir ’wont’.-’lite mer’ eller ’litet mer’- ’buren’ kan uttalas på två sätt . Vad kallas fenomenet?_- varför två uttal av ’kör’ – sjunga i en kör, men jag kör bil?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
August 21, 2012 Semesterminnen
Nu är vi tillbaka och säsongens första program ägnas helt åt språkfrågor som dykt upp under sommaren. Kanske bidrar sommar och semester till att man ställer sig frågor som ”Var kommer det här konstiga ordet ifrån?” och ”Varför säger man så här, egentligen?”.Professor Lars-Gunnar Andersson har valt ut en bunt brev med frågor om ord:-slashas-snoppa-sinkadus-gallimatias -honnörsbord-korta varor-modstulen-vänsterprassla-beskärda del – varför inte ’beskurna’?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
June 19, 2012 Hur länge har man talat svenska i Finland?
Svaret är att man inte riktigt vet det, säger Viveca Rabb vid Åbo Akademi. Vid början av medeltiden, under 1100-talet, kom en inflyttningsvåg från Sverige och under de kommande århundradena kom Finland att knytas allt närmare Sverige politiskt. En del forskare tror att det även tidigare, under vikingatiden, fanns svenska bosättningar i Finland, men de arkeologiska fynden från den tiden talar inget språk, säger Viveca Rabb. Hennes forskningsområde är de svenska dialekterna i Österbotten och i veckans program berättar hon om några drag som kännetecknar dem.#bild=2360971#Även om de svenska dialekterna i Finland drabbats av utslätning under senare år, används dialekter inom fler områden i dag än tidigare, säger hon. Särskilt i Österbotten kan man höra ”svåra dialekter” användas i butiker och ungdomar använder gärna dialekt i SMS- och chattspråk och skäms inte över att vara dialekttalare.I veckans program fortsätter Kim Holm sin resa i svensktalande Österbotten och träffar flera ungdomar som beskriver sin dialekts särart.
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:-talade man om stress före 1950?-falskblacka-tosafora i Göingebygden-en särskilds sorts ’att’: ’att vi fick mycket fisk!’-gravad lax och begravning – finns släktskap mellan orden?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
June 12, 2012 Svenska i Österbotten
I Österbotten i Finland är de svensktalande i majoritet och de svenska dialekterna används av både gamla och unga i vardagslivet. Journalisten Kim Holm, som själv kommer från Voitby i Österbotten, har gjort en resa och talat med unga människor om vad som utmärker just deras dialekt.
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om vaga ord som vi själva fyller med detaljerat innehåll.Veckans samtliga frågor:-vilket är högst av kulle, höjd, fjäll eller berg?-ordet ’utveckling’ – kan det vara både positivt och negativt?-skillnaden mellan orden ’nyttja’ och ’utnyttja’- och mellan ’döma’ och ’bedöma’- liksom mellan kunnig och påläst-’dubbeltydigt’ – exakt synonym till tvetydig? Och ’mångtydig’, vad är det?-vad är en ’plös’ och håller ordet på att försvinna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
June 06, 2012 Nationaldagsmorgon med Språket
Onsdagen den 6 juni mellan klockan 8.05 och 9.20 (med kort avbrott för nyheterna klockan 9) sänder Språket direkt från studion i Göteborg och talar med lyssnare från hela landet. Professor Lars-Gunnar Andersson finns med som vanligt. Frågorna har vi hämtat ur brevskörden till programmet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
1 hr 11 min