Språket

By Sveriges RadioScience

Favorites
42
Followers
Typical duration
15 min
per episode

Based on Podcast App listening data

Språket episodes

January 26, 2013 Jag först - när började vi säga så?
Språkbiten denna vecka handlar också om förvirringen mellan "de" och "dem".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
10 min
January 22, 2013 Fotbollsspråket dyker upp överallt - snart också i lexikon
Det finns miljarder människor världen över som ser på fotboll och talar om fotboll, men det har gjorts få vetenskapliga studier över detta världens största fackspråk. Det säger språkforskarna Gunnar Bergh och Sölve Ohlander, professorer vid engelska institutionen vid Göteborgs universitet, som är i färd med att sammanställa ett tvåspråkigt fotbollslexikon.
I veckans program ger de exempel på fotbollsspråkets egenheter i ordförråd, grammatik och dialekter.
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- vad är "en bra fråga"?- ”koker du blomkål?”- hur skriver man Ipad i plural?- och en teve, men flera – ja, vadå?- ”minutrar” – kan man säga så?- nyårsklockor – kan en domkyrka vara ”hon”?- bör och borde – samma sak?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
January 22, 2013 Världens största fackspråk

Världens största fackspråk. Språket 22/1 2013. Det finns miljarder människor världen över som ser på fotboll och talar om fotboll, men det har gjorts få vetenskapliga studier över detta världens största fackspråk. Det säger språkforskarna Gunnar Bergh och Sölve Ohlander vid Göteborgs universitet.
25 min
January 19, 2013 Språkbiten – sje-ljud och andra konstigheter
-fiskarna och fiskarena-varför ingen konsekvent stavning av sje-ljud?-östkusten och ostkusten, söder men sydlig – varför?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
9 min
January 15, 2013 Är du placerad?
Nyord i alla ära, men ord med lång historia i språket ger ofta bonusmaterial i form av spännande berättelser. I veckans program nystar professor Lars-Gunnar Andersson i trådarna till flera ord som lyssnare varit nyfikna om. Först i veckans lista är faktiskt själva ordet ’nyfiken’ som 9-årige Emil undrar över – varför heter det så?
Samtliga veckans ord:-nyfiken-ökänd-barnmorska-att vara placerad-’arg att läsa’-’tofs’ betyder något annat i dag-rädd om något och rädd för något
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
January 12, 2013 Språkbiten – möjliga val
-om ordens rätta plats i meningar: Varför kan man säga ’han bara skrattar’ men inte ’han ofta skrattar’?-’polisens hela utredning’ eller ’hela polisens utredning’?-adjektiv med er-ändelse: ’glader’ och ’rädder’-’göra mål’ och ’lägga mål’
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
8 min
January 08, 2013 Kyllä se gällaa - visst funkar det!
Visst har meänkieli en framtid. Det säger Eva Kvist i Pajala. Hon har språket som modersmål och gör radioprogram på meänkieli för Radio Norrbotten. Hon talar det också med sina små barn och gör därmed vad hon kan för att säkra språkets framtid. Den möjligheten har inte alla unga som vuxit upp i en familj där föräldrarna talade meänkieli – det var ett språk med låg status#bild=2655043# och långt ifrån alla talade det med sin barn.
Språklagen ger nu visst skydd åt språket och stöd åt talare av det, men författaren Bengt Pohjanen tycker de insatserna är bristfälliga. Han har skrivit flera verk på meänkieli och är engagerad i debatten kring och vården av språket.
#link=342537#
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- substantivet 'karl' och namnet 'Karl' stavas ju lika, men varför uttalas de olika?- är 'sär skrivning' det vanligaste exemplet på särskrivning?- och ett resonemang om utbredning och tänkbara orsaker till särskrivning
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
January 02, 2013 På rätt plats - om bokstäver och tangentbord
Bokstäverna på tangentbordet fick den ordning de har i dag redan år 1873 i USA. Man blandade om alfabetet på ett sätt som skulle innebära färre kollisioner mellan fingrarna och layouten kom att kallas QWERTY, efter de fem första bokstäverna på översta raden. Men ordningen passar egentligen varken svenska eller engelska språket särskilt bra, och vi skulle bli snabbare på att skriva och anstränga fingrar och händer mindre om vi bytte plats på tangenterna.
Det hävdar anhängare till ett alternativt tangentbord, den så kallade Dvorak-layouten. Den placerar de vanligaste bokstäver på mittenraden och sprider övriga på ett sätt som minskar behovet att flytta fingrarna i höjdled.
Dvorak-layouten har en liten skara hängivna anhängare världen över och i Sverige finns det flera som arbetar med att anpassa systemet till svenska. En av dem är Magnus Engström, som berättar om de ergonomiska fördelarna.Rickard Domeij, språkvårdare på Språkrådet, berättar att snabbstavningen T9 som finns i de flesta mobiltelefoner har inneburit att ungdomar fått nya synonymer i sitt språk.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor, som börjar i bokstävernas värlVeckans alla frågor:- vilka bokstäver är vanligast?- stavningen ’pängar, häld, modärn’ från 1929- uppfattas huvudstäders dialekter som stöddigare?- varför kan man höra ö-ljudet dra iväg mot ett a-ljud i många unga kvinnors tal?- ’stod’ som uttalas ’stog’, för det mesta, men ’sto’ i Ålandssvenska- ’vart’ i stället för ’var’ – om den försvinnande distinktionen mellan riktning och befintlighet
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
December 26, 2012 Varifrån kom myglaren
I filmen Myglaren av Jan Myrdal och Rune Hassner hade Christer Strömholm huvudrollen. Filmen kom 1966, boken med samma namn följande år, och alltsedan dess har ordet myglare varit ett vanligt begrepp - numera vet väl alla vad en myglare gör, även om betydelsen kan vara svår att precisera. Ordboken (Svensk ordbok) säger så här: ”att agera i det tysta för att uppnå fördelar.”
Men varifrån fick Jan Myrdal ordet som så snabbt gjorde karriär i språket? I veckans upplaga av Språket berättar han själv och samtalet leder till en språkfilosofisk diskussion mellan honom och professor Lars-Gunnar Andersson. Finns det ord vars själva ljud berättar om innehållet? Ja, hävdar Jan Myrdal – ordet myglare är ett sådant.
Veckans samtliga frågr- myglare- vassebissen- blixtlås- hatthylla- banan- okidoki- åpen- småmännelig- brandgul och orange- kopp/mugg - att pjäxa kula
Veckans Språket är en repris från den 12 januari 2010.
Denna vecka utgår Språket tisdagen den 25/12 - då sänds programmet Vinter i P1.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
December 18, 2012 Vad finns under ytan?
I veckans Språket ger Lena Näslund oss historien om vitvalen Noc och några andra djur som verkar vilja härma mänskligt tal.
Hedvig Skirgård berättar hur ishockeyreferat på punjabi har stärkt samhörigheten mellan den indiska befolkningsgruppen och andra kanadensare.
Och i Språketstudion skalar professor Lars-Gunnar Andersson bort det färgglada omslagspappret runt några ord och berättar vad de egentligen betyder (detta inslag sändes första gången 2009):- lagom- kakofoni- ananas- marmelad- frälsa- spa- muck- fika- kärring- fogsvans- grötmyndig
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min