Språket

Den som vill bli sin egen språkdetektiv kan nu få god hjälp av den stora textsamlingen KORP som är en del av Språkbanken vid Göteborgs universitet. Med över en miljard ord från allt från tidningstext, romantext och nutida bloggsamlingar och twitterflöden kan KORP ge besked om när och var nya ord och uttryck får fäste i språket. Håkan Jansson, doktorand i nordiska språk ger en vägledning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans alla lyssnarfrågor:
-ett utmejlat rådjur
-samkväm, nattkväm, bekväm – vad betyden ”kväm”?
-mölla på svenska, moulin på franska, molino på spanska – är de släkt?
-vad är brödtext?
-”en pris snus” – mäts något annat med måttet ”pris”?

Vad förändras snabbast och vad består i språket? Språkhistoriska funderingar kring "jag", "under ena skäppo" och de nordiska språken förr och nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Om man kan arbeta med siffror med den här sortens maskiner, borde man kunna ha den till att arbeta med ord också.” Så tänkte den unge språkforskaren Sture Allén för 50 år sedan och gick en kurs i ADB, automatisk databehandling vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg för att lära sig programmera. Sture Allén blev professor i nordiska språk, startade Språkbanken och det som kom att kallas Språkdatagruppen vid Göteborgs universitet. Det är Språkbanken och dess närmare 900 miljoner ord från nutida och historiska texter som ligger till grund för det moderna ordboksarbetet i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- ”Wij hålla vth”
- förkortningen ”m.h.v.p.” på gammalt köpekontrakt
- uttalet ”presang”
- försvenskade stavningar av engelska uttryck

- varför heter det "hantverkare" när ordet "hand" ligger bakom?- "vart" i flera uppenbarelser- "han gör mig illa" eller "han gör illa mig"?- "ett mil"i Dalarna

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I de små språkfrågorna ryms ofta de riktigt stora resonemangen. Professor Lars-Gunnar Andersson analyserar flera av språkets viktiga grundstenar när han besvarar lyssnarfrågor om dinosaurier, mjölkförpackningstexter och pannkakor i veckans program.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans alla frågor:

- var säger man plättar och var säger man pannkakor?
- en-ord och ett-ord - varför dessa två grupper i språket?
- finns det regler för vad som är en-ord och ett-ord?
- förr hette det "dinosaur" i svenskan, numera "dinosaurie" - varför?
- starka verb som blir svaga och tvärtom - hur ser trenden ut?
- "de finaste mejeriprodukter" - funderingar om absolut komparativ på ett mjölkpaket
- "mitt egna hus" - varför säger så många så?

- lugn och rolig- uppskatta- att klicka – i dag med två, motsatta, betydelser

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De svensktalande journalisterna i Finland har tät kontakt med språkvårdare. Det behövs, säger Anna Maria Gustafsson, som leder språkstödsverksamheten för de finlandssvenska journalisterna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är nämligen så att en svenskspråkig journalist i Finland är tvungen att utföra en stor del av sitt arbete på finska och sedan översätta sitt material till svenska. Då är det lätt att det svenska modersmålet påverkas av finskans grammatik och konstruktioner.
Lauri Kivinen, vd för YLE, Finlands public serviceradio och -tv, berättar om sin vision av närmare samarbete mellan de finskspråkiga och svenskspråkiga avdelningarna vid YLE.

Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:
-namnet Elve
-gatsten eller kullersten
-”brorsan” eller ”brodern” i nyhetstelegram
-vad är ”mylta”?
-”tjafs” på byxorna – ursprung och betydelse
-när infaller ”torsdagsnatten” – före eller efter själva torsdagen?

Språkbiten tar denna vecka upp följande frågor:-”bo i hus” tycks i dag betyda ”bo i villa” – hur gick det till?-slickepotten som blev ”barnhatare”-”en bra bit” om ett helt musikstycke – hur kan detta komma sig?-språkets underliga vägar: fothandduk, plastgångjärn och whiskyglas av plast!-varför låter ”hon är arbetsam” rätt men ”hon är hälsosam” mera tveksamt? (Fast det förekommer!)-varför tvättar vi oss i Sverige med ”tvål” när så många länder i vår närhet använde ”såpa” (i egen stavning)?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Julbordet och låttexter går igen i lyssnarnas frågor om förbryllande grammatik som besvaras av professor Lars-Gunnar Andersson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans alla frågor:
- missförstånd på grund av uteblivet kommatecken
- ”Det är hon jag vill leva med” – ett resonemang om tre olika
grammatiska mönster och om hur osäkerhet kan uppstå
- om komparering av adjektiv: mer intressant eller intressantare?
- närliggande eller näraliggande?
- egen regi eller egenregi – och betyder de kanske olika saker?
- till fots, till hands, till sjöss, till salu, till väga – vad är det
som prepositionen ’till’ orsakar?
- ’en ris a là Malta’ – varför ’en’ och inte ’ett’?