Språket

By Sveriges RadioScience

Favorites
42
Followers
Typical duration
15 min
per episode

Based on Podcast App listening data

Språket episodes

December 11, 2012 Från tynga till utsudda - om Sveriges största ordbok
Om några veckor kommer det 36:e bandet av Svenska Akademiens ordbok, SAOB, i tryck och projektet som påbörjades under senare delen av 1800-talet har nu bara fem år kvar till slutmålet.
Alla större bibiliotek har de redan tryckta 35 banden, och för allmänheten finns den inskannade versionen gratis på nätet.
SAOB kan läsas inte bara som ordbok utan som kulturhistoria, säger Ann-Kristin Eriksson, försteredaktör vid ordboksredaktionen i Lund. Hennes kapitel om ordet ’vatten’ i kommande band tar upp såväl ordspråk som mängder av historiska skrifters användning av ordet sedan 1500-talet.
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- förra veckans lyssnare som hört studenter använda ’en’ i stället för ’man’ i en mening som ”om en skulle gå på bio” får svar: - Ja, säger många lyssnarmejl, vi använder ’en’ i stället för ’man’ medvetet, som ett könsneutralt ord- "hela familjen struttade belåten/belåtna/belåtet" - svar till en familj i bryderi-vem ska rätta högskolestudenternas dåliga texter? Och är de verkligen sämre?- ’talför’ eller ’talförd’?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
December 04, 2012 Hur smakar äpplet?
För de flesta är det svårt att finna ord för de smakupplevelser som frukt och grönsaker kan ge. Det säger Johan Swahn, som doktorerat i måltidskunskap vid Örebro universitet. Han kallar sig sensoriker och är anställd av matvarukedjan Ica för att utveckla matspråket. Förbättrade smakbeskrivningar gör oss mera kvalitetsmedvetna, säger han.
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- om oro för framtidens språk. Hur lär sig unga skriva i dag?- 'en' i stället för 'man', som i 'undrar om en ska gå på bio'. Ny feministisk markering eller gammal dialekt?- tvekan mellan: 'ingen av resultaten' och 'inget av resultaten'. Vad kan detta tyda på?- håller prepositionen 'över' på att ta över?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
November 27, 2012 Vinspråk i förvandling
Från 'ryggrad och resning" till "svettig häst" - med de orden skull man kunna illustrera den utveckling som vinspråket genomgått under de senaste decennierna, då vinprovning och vinkunskap blivit en folkrörelse. Att kunna tala om vin blir allt viktigare som social markör och vinspråket har förändrats, från att ha varit fullt av högtidliga metaforer till att bli mer jordnära och beskrivande. I veckans program talar vinskribenten Mikael Mölstad om den utvecklingen.
Dialekt i skrift var ju uppe i förra programmet och i Språket på facebook tipsar lyssnare om flera ställen där man hittar dialekt i skrift. Mikael Rasmussen skriver så här: "Gå in på olika supportersidor när det diskuteras det lokala laget, t.ex. Rögles. Blir mycket dialektala ord såsom t.ex. påg för att just markera sin tillhörighet till laget. Detta trots att man i verkligheten kanske inte ens pratar med den dialekten längre."#link=338709#Hedvig Skirgård tipsar : #link=338710##link=338711##link=338703##link=338705##link=338706##link=338708#
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:-att färda – finns på flera håll och är ett gammalt ord-att burka, eller burketera?-”grymt bra” – inte så nytt som förstärkande ord som man kanske kan tro- ’bagageluckan’ – vad är en lucka, egentligen?- vad betyder ordet ’mat’?- att be att få ”rekommendera sig” när man lämnar ett sällskap- ’utevaro’ och ’frånvaro’ – synonymer, men de används i olika sammanhang
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
November 20, 2012 Ny teknik släpper fram dialekten
När Närpesungdomarna i Österbotten i Finland fick mobiltelefonen började de sms:a på sin dialekt. Det var den nya tekniken, som erbjöd ett mellanting mellan tal och skrift, som gjorde detta möjligt, säger Anna Greggas Bäckström. Hennes forskning om ungdomarnas sms-skrivande publicerades för ett år sedan och nu har hon fått pris för sin pionjärinsats. (Kungliga Gustav Adolfs Akademien har tilldelat henne ett pris ur Anders Diös' fond för svensk hembygdsforskning.)Men själva undersökningen gjordes för sex år sedan, och det skulle vara intressant att se vad som hänt sedan dess, säger hon i veckans program. Hur använder man i dag sin svenska dialekt i tal och skrift i Närpes?
I Frankrike har den svenska fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic bidragit till ett nytt verb i franskan, ’zlataner’ - att segra stort eller övervinna svårigheter.
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om gamla och nya sätt att använda ord:-flera particip med aktiv betydelse: studerad, beläst, färdigpratad-brysig/om-tina och töa-måla/göra mål-'jag är en lärare'-knappt-nästan-än - jämför med
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
November 13, 2012 Prisat språk
I veckans program möter ni årets tre mottagare av Sveriges Radios årliga språkpris. De är:Michael Ragnarsson, P4 Jämtland - "en begriplighetens mästare, som med ordglädje, variation och "glimten i örat" levandegör dagens händelser".Jenny Berntson Djurvall, Naturmorgon i P1 - "en naturbegåvning, som med sitt rika bildspråk får lyssnaren att se morgondiset och förstå arternas samspel".Lasse Willén, Naturmorgon i P1 - "en fängslande folkbildare, som med poetiskt jordnära språk och total närvaro i ögonblicket tar oss till savann och våtmarker".
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Veckans frågor:-mera om gubbar och gummor i sportspråket-ett 'digitalt betraktelsesätt'-digital och analog, i betydelsen ’modern och omodern’- ’lokation’ - finns ordet i svenskan?-’att färda’ för att färdigställa – gammalt eller nytt?-’förlångsamning’ - kan man säga så?-skillnaden mellan ’avundsjuka’ och ’svartsjuka’ som inte alltid förstås av unga talare- måla, rita, teckna – ibland försvinner distinktionen hos unga
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
November 06, 2012 Jiddisch - språk och kulturarv
Jiddisch som språk betraktat är litet i Sverige, det är mera betydelsefullt som markör av judisk identitet. Det säger Jan Schwartz, som är docent i jiddisch vid Lunds universitet. Veckans program besöker en internationell forskarkonferens om jiddisch i Lund.Den danske språkforskaren Steffen Krog berättar om vad som hände med språket hos en grupp talare av jiddisch sedan de lämnat Rumänien och bosatt sig i USA.Paul Glasser, forskare och chef vid YIVO, ett institut för jiddischforskning i New York, talar om vad han kallar paradoxen med språkets utveckling: det är de ultraortodoxa religiösa talarna som förändrar språket med stor import av lånord, medan sekulära forskare försöker bevara språket i den form det hade före andra världskriget.Lyssna på längre intervjuer med forskarna på konferensen:Jan Schwartz, docent i jiddisch vid Lunds universitet#ljud=4235975#Steffen Krogh, lektor i germanistisk språkvetenskap vid universitet i Århus, Danmark#ljud=4235973#Paul Glasser, dean vid Max Weinreich Center for Jewish Studies, vid YIVO, New York, USA#ljud=4235971#
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om utvecklingen av ord:-sambos och särbos – varför engelsk plural så ofta?-vart tog g:et i ’tag’ vägen och när hände det?-’har skärt ner’ – får man skriva så i tidningstext?-dess och deras – förväxling inte ovanlig-irritation över ordföljd: ”varje dag får tjugo kvinnor besked…”
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
October 30, 2012 Förr läste man högt
När vi läser äldre litteratur kan rösterna från förr undfly oss. Både antikens texter och litteratur av senare datum skrevs för att läsas högt, och vi som läser tyst för oss själva kan missa textens budskap. Det säger Mats Malm, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans nyutkomna bok Poesins röster resonerar om högläsningens roll förr.
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik:
-’medlemskap’ – varför bara ett s?-det ibland svåra valet mellan ’men’ och ’utan’: ”inte skadat men/utan stärkt honom”-om jag är förbannad, har någon förbannat mig då?-”samers rättigheter” eller ”samernas rättigheter”-”jag är säkert hemma klockan sju” -varför låter något mindre säkert om ordet ’säkert’ är med?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
October 23, 2012 Nörden i nytt ljus
Ibland går det fort, ibland tar det längre tid, men en sak kan man vara säker på: när ett ords innehåll förändras, leder det till diskussion. I veckans program diskuterar vi knattefotbollsspelare som kallas ’gubbar’, krukväxter med egen etikett i södra Sverige och ordet ’fruntimmers’ resa från de fina salongerna till skamvrån. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.Och apropå ord: nätgruppen ’Nörduppropet’ försöker påverka Svenska Akademiens ordlista, SAOL, att ändra sin definition av ordet ’nörd’. Dagens definition lyder ’enkelspårig och löjeväckande person, tönt’. Professor Sven-Göran Malmgren, som är huvudredaktör för SAOL, tror att nästa upplaga har en annan definition.
Veckans samtliga lyssnarfrågor:-ordet ’slå’ med många olika betydelser. Hur blev det så?-’begå självmord’ en språklig kvarleva från en tid då det var brottsligt att ta liver av sig. Finns behov av nytt ord?-’fönsterträd’ i stället för krukväxter i södra och västra Sverige- ’luftrummet’ på fotbollsplan- ’gubbar’ på fotbollsplan inte alltid så gamla-’fruntimmer’ – ett ord som gjort en resa-’leva sin dröm’ – synpunkter på en anglicism, ett ’översättningslån’-’ det ändade upp’ – ytterligare en anglicism-’det klickar’ med två motsatta betydelser
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
October 16, 2012 Apkul och megasnyggt – ordlek med små förled
Säger du ord som laserkul och ninjasvår tillhör du nog den ganska stora grupp människor som tycker om att leka med ord. – Skämt som språklig innovationskraft är underskattat, säger lingvistikstudenten Hedvig Skirgård vid Stockholms universitet. Hon har inventerat det som kallas förstärkande förled och undersökt våra attityder till dem. Överst på listan bland populära förstärkande förled är jätte-, skit-, super- och as-; tätt följda av svin-, rå- och ur-.
Du kan fortfarande delta i Hedvig Skirgårds undersökning och en länk till den hittar du bland kommentarerna till veckans program!#bild=2539531#
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:-ursprunget till 'hokus pokus' och-'abrakadabra' och-'kreti och pleti' och-'yahoo'-vad är en bokstav?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
October 09, 2012 Språkfrågor för hjärnor och hjärtan
-Så många hjärtor, sa tre-åringen när hon fick se toalettpappret. Yngre och äldre språkbrukare funderar över gamla och nya och uttryck och professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågorna.
Samtliga frågor i veckans program:-aktning för hunden-ringaktning av svin-göra åtgärder-'fatta beslut' blev 'ta beslut'– när började man säga det?-’bodde du inte på landet’ – dåtid, fast man menar nutid. Varför?-upp som tillägg till många verb: möblera upp, renovera upp, smaka upp-hjärnor och …’hjärtor’ i barnspråk-ja eller nej som svar på frågor med ’inte’ i
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min