Språket

Susanne Rikner, komminister i Våmbs församling i Skövde, går en fortbildningskurs i konsten att predika och funderar mycket över predikospråket. Hur kombinerar man respekt för ursprungstexten med dagens människors behov av att förstå och identifiera sig med det sagda?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns inte många svenskättlingar kvar i den forna svenskkommunen Nuckö i Estland, men Leida Kuinberg minns både svensktider och den gamla dialekten som vi får anstränga oss att förstå. De flesta estlandssvenskarna lämnade landet efter andra världskriget, men spåren efter flera hundra år med svenskar märks ändå i bygden i dag. Leida Kuinberg bor granne med internateleverna på Nuckögymnasiet och bland dem är svenskstudier populära – deras mål är studier i Sverige eller arbete för ett svenskt företag, berättar de.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under en höstvecka 1938 besökte radiolegenden Sven Jerring svenskbygderna i Estland för reportageserien "Hos stamfränder i öster". Då fanns omkring 8000 estlandsvenskar i landet, i dag är det bara 300 som identifierar sig så.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Språket besöker Lundtofte skola på Själland där danska tredjeklassare lär sig svenska rim och ramsor. Deras lärare är en av de ”språkpiloter” som utbildats i Nordiska Ministerrådets kampanj för språkförståelse, och hon tycker det är viktigt att barn tidigt kommer i kontakt med grannländernas språk.I höstas fick Sverige kritik i Nordiska rådet för att inte följa den nordiska språkdeklarationen där länderna lovat satsa extra på grannspråksundervisningen. Nu hoppas Bodil Austad, som är nordisk språkkoordinator för kampanjen, att väcka intresset för grannspråken i svenska skolor. #ljud=2332108#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tjafs, slafs, bjäfs, och plufsig - hur kommer det sig att så många ord med negativa associationer innehåller bokstavskombinationen -fs-, undrar en lyssnare i veckans program. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar om motståndet är medfött eller kulturellt betingat.#bild=1023346#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu ska Sveriges kommuner bli medvetna om sina skyldigheter mot minoritetsspråkstalare. Det säger Lennart Rohdin, chef för den nya Enheten för minoritetsfrågor. En enkät bland kommunerna visar att många missuppfattar eller försummar sina åtaganden mot talare av finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch - de fem nationella minoritetsspråken.#bild=1012546#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ja, den frågan kan man ställa sig när stavningar som ytterliggare och överrenskommelse är vanliga fynd i texter på nätet. Eller är det så att möjligheterna att lätt publicera sig inneburit att felstavarna syns mera än förr? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar direkta felstavningar men även val mellan två möjliga alternativ.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Använd gärna några bra finlandismer! Det säger chefredaktören for tidskriften Språkbruk i Finland, Charlotta af Hällström-Reijonen. En finlandism är ett uttryck som används i den svenska som talas i Finland, och i veckans program ger hon flera exempel: hoppeligen (förhoppningsvis), rådda och råddigt (skräpa ner, skräpigt), roskis (sopkorg) och det mer svårdefinierbara täckas, som i "jag täcktes inte berätta det för honom", ungefär "jag berättade det inte för jag ville inte genera honom".När nu språkvården arbetar för att svenskan på båda sidor Östersjön ska hållas ihop, och inte utvecklas åt olika håll, vore det önskvärt om några ord från finlandssvenskan togs upp i Sverige och inte bara tvärtom, säger hon.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tycker de flesta svenskar i dag att reportrar bör dua kungen? Ja, resultatet av en fråga till Språkets lyssnare tyder på det. 60 procent säger att de vill höra kungen tilltalas med ”du”, 35 procent föredrar ”kungen” och bara fem procent vill ha tilltalsordet ”ni”. I veckans program diskuterar professor Lars-Gunnar Andersson utvecklingen. Här i Sverige lärde sig tidigare generationer att lärare och äldre släktingar inte fick duas och de lärde sig också strategier för att undvika direkt tilltal: ”skulle det smaka med en kopp kaffe?”. Den konsten behärskar inte svenskar som fötts under de senaste femtio åren.Lyssnarfrågor aktualiserar också andra hälsningsord och fraser, som "tjänare" och "hej".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att läsa gamla släktbrev är något som många tycker är spännande och intressant. Men det är inte alltid så lätt att tyda gammal handstil och det kan också vara svårt att förstås vad den som skrev egentligen menade. I veckans program berättar historikern Britt Liljewall om det folkliga brevskrivandet. Hon är författare till boken Ack om du vore här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.