Språket

By Sveriges RadioScience

Favorites
42
Followers
Typical duration
15 min
per episode

Based on Podcast App listening data

Språket episodes

December 30, 2009 Gamla nyord, tvätt och kläder
Observera att veckans tisdagssändning utgår!
Årets sista upplaga av Språket ägnar sig åt lite nostalgi under decenniets sista dagar och ser vad som hänt tidigare års nya ord. Vi har läst i Språkrådets nyordslistor, som går tillbaka ända till 50-talet, och hittat ord från hushållsarbete, politik och tekniska landvinningar.
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor som bland annat handlar om skillnaden mellan tvätt och kläder.Samtliga ord i veckans program:- pervers- ganska betyder olika saker- de många passagerna mellan tvätt och kläder- grovdoppa- halte bolink- gnällkärring- arbetsam och jobbig
Glöm inte fylla i vår fråga:
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
December 22, 2009 Bort med pappret - riktiga ordförklaringar
I julveckan handlar Språket om etymologier vi gärna vill tro på: fantasifulla, färgranna, fantastiska men tyvärr ofta felaktiga ordförklaringar.
Professor Lars-Gunnar Andersson öppnar paket, diskuterar vanliga och ovanliga folketymologier och avslöjar:
- lagom- kakofoni- ananas- marmelad- frälsa- spa- muck- fika- kärring- fogsvans- grötmyndig
Dessutom återkommer vi till ämnet "får man börja en mening med och eller men?"
Svar: Ja, det får man och någon regel mot att göra det har aldrig funnits.
Och glöm inte skicka in ditt svar på vår fråga:
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
December 15, 2009 Hur lät fornnordiska? Och är radio för döva möjlig?
I veckans upplaga av Språket låter vi blickarna svepa ut över världen och diskuterar släktskap mellan så geografiskt skilda språk som japanska och finska. De låter lite lika, tycker en lyssnare och professor Lars-Gunnar Andersson talar om äldre och nutida språkforsknings syn på likhet mellan språk.Den norske språkprofessorn Arne Torp ger dramatisk tolkning åt tusenåriga texter. Kort exempel i programmet - lyssna mera här:#link=170491#
Övriga lyssnarfrågor:- Är finska släkt med japanska?- Hur delar man in världens språk?- Och på vilket sätt är de släkt med varandra?- Hur hänger det ihop när man säger att språk går mot både förenkling och större komplikation?- Skillnaden mellan språk och dialekt?- Är jamskan ett språk?
Kan man göra radio för döva? Ja, programmet Vinter i P1 som går under julhelgen ska försöka och teckentolkar sina sändningar. Producenten Bibi Rödöö förklarar.Här hittar man teckentolkningen, någon dag efter sändning:#link=170490#Tommy Lyxell, språkvårdare för teckenspråk vid Språkrådet, kommenterar. Han talar också hur viktigt det är att barndomsdöva får lära sig teckenspråk från tidigare år. Numera får nästan alla barn som föds utan hörsel ett så kallat snäckimplantat inopererat. Det ger dem hörsel, men inte tillräckligt bra hörsel för att de ska kunna klara sig utan teckenspråk, säger Tommy Lyxell.
Delta i vår undersökning och kryssa i ditt svar:
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
December 08, 2009 Lagar och språkregler
Språklagen har funnits i snart ett halvt år - har den haft någon betydelse? Ja, några myndigheter har fått tänka om och använder nu svenska i stället för engelska. Lena Ekberg, chef för Språkrådet, berättar om några principiellt viktiga avgöranden, men betonar att försvar för svenska språket inte innebär motvilja mot engelskan i alla sammanhang.Per-Owe Albinsson, talesman för det oberoende nätverket Språkförsvaret, tycker att lagen höjt temperaturen i språkdebatten.
"Lär dig att aldrig börja meningar med och eller men" sa en fjärdeklassares lärare. Nu undrar flickans pappa vad som gäller och vem som bestämmer över svenska språket. Vi tar upp frågan inom kort. #text=3295782#
Många lyssnare debatterar just nu och och men på Språket på facebook. Länk till höger!
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar språkfrågor och rycker denna vecka ut till undsättning av hårdrockare och #bild=819096#tvistande makar. - Hur skriver en hårdrockare om en t-shirt med Black Sabbath-motiv?- "Endast när" som egentligen betyder "först när" - om fällor i översättning från engelska- "Vi möts i hörnet Sveagatan-Odengatan"- men vilken gata ska stå först?- Om hit används för riktning, varför heter det "han hör inte hit"?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
December 01, 2009 Gener, flåbusar och hela konkarongen
I år är det hundra år sedan ordet gen myntades av den danske växtfysiologen Wilhelm Johannsen. Bengt Olle Bengtsson, professor i genetik vid Lunds universitet, spårar ordets användning sedan dess i både allmänspråk och fackspråk.
Veckans program ägnas helt åt ord med historia och det hundraåriga ordet gen får då sällskap med det urgamla ordet skadda ’dimma’ med rötter i vårt gemensamma ursprung, indoeuropeiskan.Vi återkommer också till ord för att bädda med plats för tårna: fothus, tåhus, fotbura och fotkôra.
Professor Lars-Gunnar Andersson reder ut bakgrunden till- skadda, tåka och tjocka- teminstingens- flåbuse- surv - konkarong
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
November 24, 2009 Sverige-estniskan
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det kom över 30 000 ester till Sverige kring andra världskriget. Många av dem och deras ättlingar talar ännu estniska, men det är ett språk som blandats med svenska och som på många sätt är annorlunda från språket i Estland. Språkforskaren Leelo Keevallik vid Uppsala universitet berättar om skillnader i ordförråd, grammatik och satsmelodi.
Lyssnarfrågorna kommer in på både ångermanländsk dialekt och företagsledningars maktspråk. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar dem.
Samtliga frågor:
- märkliga fynd i nutidssvenskan: "det kommer blir" och "han kan står"
- infinitivmärket att som lever farligt
- "om huruvida"
- är jä i Ångermanland släkt med engelskans you?
- "vi arbetar tillsammans" skriver företagsledningen, men vilka avses?
#link=169353#
25 min
November 17, 2009 Årets SR-språkpristagare
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Denna vecka har programmet Språket det stora nöjet att tillkännage årets mottagare av Sveriges Radios språkpris. Klockan 13.20 tisdagen den 17 november hör du dem båda i Språkets förstasändning och samma tid presenteras de i text och bild här.
Tillsammans illustrerar de både mångspråkighet och den språkliga bredd som finns i Sveriges Radios utbud.
Avdelningen lyssnarfrågor börjar med diskussion om några av de komplement vi fått till samtalet om tal i kraftuttryck. Vi diskuterade uttrycken sjutton och tusan.
- Glöm inte attan och hundan, skriver många lyssnare. Andra kompletterar med lokala kraftuttryck, som det åländska elvaförbannade och nittonförbannade, eller det halländska fy i femtan.
Ordmystik kan vara en rubrik för dagens första nya lyssnarfråga: Varför kallade vi när jag var barn i Ystad den lilla hammaren för "maskendisare", undrar Per Einar Olsson.
Professor Lars-Gunnar Anderssons svar leder till antik- eller begagnat-bodar i Danmark och sedan ner i Frankrike.
Övriga lyssnarfrågor i programmet:
- lånord och ortnamn säger expertisen, medan vanliga språkbrukare gärna vill ha en in foge-bokstav: låneord och ortsnamn
- en controller, flera vad då på svenska?
- potatiskivor och datachips: heter det chipsläsare eller chipläsare
- förkortningsordet fmea står för 'failure mode and effect analysis', skriver en lyssnare som ofta använder ordet fmea "eff-em-é-a" på sin arbetsplats. Men hur bildar man plural av fmea?
25 min
November 10, 2009 Snabba tolkningar
Den franske statssekreteraren Jean-Louis Borloo kommer springande för att vara med på gruppbilden vid det informella EU-mötet i Åre tidigare i år. Lika gärna vill förstås alla deltagarna bli tolkade så att hela församlingen förstår vad de säger vid mötet.I veckans program diskuterar vi villkoren för och kraven på konferenstolkar eller, som man också kallar dem, simultantolkar.När Sveriges halvår som ordförandeland i EU är över kommer 900 tolkar att ha arbetat vid över hundra möten i Sverige. Några svenska konferenstolkar berättar om knep de tar till för att klara den nästan omöjliga uppgiften att översätta lika fort som en engagerad talare talar.
Men varför är svenska politiker mest ovilliga av alla i Europa att tala sitt modersmål och anlita tolk? Den frågan har vi inget svar på.
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal:- Linköping och Jönköping med långt i och ö. Ska inte stavningen följa uttalet?- var uttalas ordet ’väsentligt’ ofta som ’vesäntligt’?- pistasch eller pistage?- olika uttal av 'åtminstone'- konstigt uttal av 'egentligen', en fortsättning #link=163992#- hur uttala 'katolsk'? - Sms – skrivs det med stora eller små bokstäöver?- Varför ett 't' i uttalet av 'motion' men inte av 'nation'?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
November 03, 2009 Många ord när benen korsas
Denna vecka utforskar programmet, med lyssnarnas hjälp, ytterligare ett område där ordrikedomen är enorm: lek och bråk där den ene faller i backen. ’Sätta krokben’ kan man säga i hela landet, men därutöver har lyssnare bidragit med över dussintalet synonymer.
I Närke sätter man ’skorska’, i Stockholm heter det ’sätta pirra’, i Skåne har man det egna uttrycket ’lägga hilleben’.#text=3211609#
Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar också ursprunget till andra uttryck: varför just siffran ’sjutton’ i kraftuttryck och varför säger man ’jajamen’? Övriga ordfrågor:- 'skväling' som ord för oerfaren hantverkare- finns släktskap mellan engelskans 'chat', svenskans 'tjata' och göteborgska 'tjôta'?- boddrake, bodknodd, bodhängare och handsöl- fothus- bannjol
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
October 27, 2009 Strategier mot fult språk
Fula ord är knappast välkomna i något klassrum, men på Ytterbyskolan i Kungälv norr om Göteborg är det inte bara förbjudet - det kan leda till att man får underkänt i ämnet samhällskunskap. Ändå hörs ord som 'skabb', 'hora', 'slampa' och 'jävla bög' som tillmälen och eleverna på skolan berättar vad de tycker om det.
Lärarna Lotta Björkman och Pia Kangas vid Rytmus musikgymnasium i Stockholm berättar om hur de arbetar mot kränkande språkbruk i skolan. Denna veckan belönas de med Natur & Kulturs lärarpris för sitt arbete med det som kallas 'normkritisk pedagogik'.
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.- konstruktioner som 'det kan står' dyker upp allt oftare.- En språkskräll, om det blir bestående!- finns det betydelseskillnad mellan 'ska' och 'skall'?- 'ett stilla Östersjön' - kan man säga så?- vem vann?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min