Språket den 26 februari

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med lyssnarnas hjälp erbjuder veckans program det senaste om hur hälsningsordet ’hej’ används idag. Det gamla uttrycket ’bryta sig’ kommenteras av en lyssnare från Västergötland och ett ganska nytt och ganska ouppmärksammat verb, ’att hjärta någon’, får sin stund.
Frågorna som kommenteras i programmet av Lars-Gunnar Andersson:
- ’nej’ först i mening
- ’hej’ först i brev
- bryta sig, ett gammalt uttryck
- dörren har börnat, eller kanske gistnat
- möbla
- vem hjärtar du
- göra sig illa eller göra illa sig
- glömma och glömma av
- ta till harvärjan
- flasa, som i ’flasa ut snuset’, ’flasa-skala potatis’ och ’flasa inte isär benen!’
- om slutligen om ordet ’nepotism’ som saknas i ordlistan - en (ovanlig) miss!

Språket från Vetenskapsredaktionen

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Språket den 12 februari

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Knallarnas hemliga språk, månsing, handlar veckans reportage om. Det är åtminstone hundra år sen som knallarna i sjuhäradstrakten i södra Västergötland använde sig av det. Knallarna var gårdfarihandlare som sedan medeltiden rest runt i landet och månsing var deras hemliga affärsspråk som inte fick avslöjas för utomstående. På samma sätt hade sotarna sitt språk knoparmoj och skinnberedarna i Malung talade skinnarmål.

En och annan läckte ändå för det finns en del nedskrivet om månsing, bland annat ett par ordlistor från 1700-talet. Men hur gammalt månsing är har inte gått att klarlägga, säger författaren och skribenten Sven Lagerström, som har gett ut en skrift om månsing.

Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:
- är skånska ett språk eller en dialekt?
- och hur är det med ?
- ’truttna’ om båtar som sväller finns i norskan också
- ’vårt bondska arv förflackas’ och kratta, räfsa, ploga, bås och spilta får tjäna som exempel
- lunch eller middag?
- sjuka sig, möbla och bryta sig – några nya verb

Språket den 5 februari

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En dansk tidnings läsare har röstat fram de mest irriterande modeorden och Sylfest Lomheim som är direktör för det norska språkrådet talar om språkförändringar i norskan som människor diskuterar mycket just nu.

Nyligen avled den sista talaren av eyak, ett av Alaskas ursprungliga språk. Marie Smith Jones blev 89 år och i programmet hör vi henne läsa en bön på eyak.

Det svenska ungdomsspråket får en alltmer dramatisk utformning, tycker en lyssnare som listar några nutida fenomen. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar och besvarar lyssnarbrev.
Veckans frågor:
- historiskt presens på frammarsch?
-  direkt anföring i ungdomsspråk
- talspråksberättelser i dialogform
- ett ’nej’ som inte betyder nej
- Hej! som öppningsfras i brev
- ’sluta köp!’ – varför kan man se en sådan mening?
- så småningom och bara ’småningom’?
- prepositionsbryderi: i eller på sporthallen?
- kan man säga ’häromgången’?

Språket den 29 januari

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssnarfrågor om ord fyller veckans program och professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om:
- nötkreatur
- körsnär
- vad är –on i hallon och fikon?
- örngott
- truttna
- hobby
- beskäftig
- hur räknar man ord, egentligen?
- och är inte antalet obegränsat?
- elsluckne: ett enda ord för en hel mening
- utshoppad

Språket den 22 januari

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När inga lärare, språkvårdare eller föräldrar lägger sig i barns språk, lever och frodas variationen. Det är en av förklaringarna till att det finns minst 95 olika ord för att gnida in snö i ansiktet på en kamrat, det som många idag kallar ’mula’.

I Språkets enkät bland radiolyssnarna bidrog 6000 svenskar från alla delar av landet med sina ord för företeelsen. Bland de 95 olika orden hittar man mosa, safta, klena och bryna och Lars-Gunnar Andersson som kommenterar undersökningsresultaten säger att just ord för barnsliga företeelser ofta uppvisar en stor variation.
– Det är så här språket lever och utvecklas  om inte någon form av överhet lägger sig i.

I veckans program talar vi också om ungdomars stavning.
Märta Langéen vid Uppsala universitet har jämfört niondeklassare idag med dem för 30 år sedan.

Språket den 15 januari

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det kommer att behövas äldrevård på flera språk i framtiden. Det säger Siirka Liisa Ekman som är professor i omvårdnad vid Karolinska institutet.
–Även vid normalt åldrande blir andraspråket mindre nyanserat hos äldre människor, säger hon, och vid demenssjukdomar kan det försvinna helt. För att erbjuda vård med kvalitet kommer det att behövas personal med språkkunskaper.
Vi har besökt ett äldreboende i Göteborg med spansktalande personal och äldre.

Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om kidnappade ord och ord med motsägande betydelser.
- föredöme och fördöma – två nästan lika ord med väldigt olika betydelse
- mera om återkoppling
- betydelsförändring av amma och dia
- ett ruinerat slott – rätt att säga så?
- förbannad
- samkönad – ett ord som fått helt ny betydelse

Språket den 8 januari

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur gör blinda när de läser punktskrift? Och är det verkligen sant att de kan läsa skilda bitar av texten samtidigt, med olika händer? På språklaboratoriet i Lund försöker forskarna få svar på dessa och andra frågor om punkskriftsläsning. Håkan Svensson har talat med Yvonne Eriksson och Kerstin Fellenius där.

Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik:
- heter det ’hålla Stockholm ren’ eller ’rent’?
- en vernissage eller ett vernissage?
- ’en teknisk förändringen’ - kan man skriva så?
- vad heter nyordet ’bloggbok’ i plural? ’Blok’ eller ’blöcker’?
- kommer vi att effektivisera vårt språk och slopa verbformer, som kinesiskan redan gör?
- ’tomten tända’ . Om hur vi glömt de gamla pluraländelserna