Språket

När ett vanligt uttryck oftare används felaktigt än på ett riktigt sätt väcker det förstås tankar.Programmet har fått många brev från lyssnare som hittat formuleringar som denna: ”den ekonomiska betydelsen kan inte underskattas”. Professor Lars-Gunnar Andersson letar i Språkbankens material av nutida tidningstext och finner att tre gånger av fyra ville skribenten egentligen säga att ”betydelsen inte kan överskattas”’Andra små ord och uttryck som veckans lyssnarbrev tar upp är:- ’lite’ på konstiga platser- ’inte roligt’ som kraftuttryck- hon tillhör en av de bästa- betydelsen kan inte underskattas- två- och tredubbla- knappt eller nästanOla Tedin, politisk redaktör på Ystads Allehand, skickar oss en lista med nya ord han hittat under 2008. Hela listan här: #länk=117238# I ett reportage från Nepal besöker vi bergsguiden Tarze Lama Tamang och hans familj, #bild=483523# som berättar hur den skiftande språkpolitiken i landet påverkat familjen. I Nepal finns cirka 120 språk, det finns skolundervisning på flera av dem - men många föräldrar sätter sina barn i engelsksspråkig skola. Lena Näslund rapporterar på väg mot Everests basläger i Nepal.Skicka gärna frågor och kommentarer!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi äter hös och långkål till jul, vi smyckar våra hem med pumlor och nekar - julens ordlista vimlar av ord med rötter i den gamla, lokala vokabulären och några av dem reder vi ut i veckans upplaga av Språket. #bild=479327#Professor Lars-Gunnar Andersson får sällskap i studion av etnolog Annika Nordström, chef för Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg. De talar om:- var kommer ordet ’jul’ ifrån?- julaknudor- julklapp- jord som sol’n förlät- trettondagsur- julbord- hös- julbullar och saffran- pumlor- havranekarOckså denna vecka kan du skicka in kommentarer och frågor - och varför inte önskningar av programmet inför det nya året - direkt till vår hemsida.Redaktionen önskar alla lyssnare ett gott nytt år!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans program reder ut bakgrunden till flera populära ord och uttryck och då kommer Åsa-Nisse, frikyrkans vokabulär och sedan länge försvunna tekniska prylar med i samtalet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och återkommer först till #bild=475014#- fridens liljor- pengar i fickan så inte hundarna pissar på mig- bara förnamnet.Nya frågor:- nu föll tio-öringen ner- huvudbonaden sydväst- ordet idrott- att vara jalu- var Karl-Oskar först med ’kidsen’?- på en höft#bild=460269#Nu kan du skicka frågor och kommentarer direkt till vår hemsida!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skolorna runt om i Sverige tillämpar en mängd olika metoder för att lära barnen läsa. Vi besöker en skola i Sundvall där två lärare berättar om sina olika arbetssätt.#bild=470007#Men finns det någon läsinlärningsmetod som är den dokumenterat bästa? Nej, det gör det inte, säger Mats Myrberg som är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Däremot säger forskningen att lärarens kompetens är den allra viktigaste faktorn och en lärare kan behöva tillämpa särskilda metoder för svaga elever. #ljud=1483622#Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnafrågor om talesätt som förbryllar:- hajpa och dissa- göra en pudel- ’ge mig några kronor så inte hundarna pissar på mig’- ’in your face’- fridens liljor- ’det är bara förnamnet’

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

#bild=460269#

Nu kan du skicka frågor och kommentarer direkt till vår hemsida!

#ljud=1483628#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jojken har kallats samernas ljudande folksång, och finns många sätt att lyssna på och studera jojkar.

Det säger Krister Stoor, lektor i samiska vid Umeå universitet.

För sin avhandling ’Jojkberättelser’ som han lade fram förra året studerade han inspelningar med tre berömda syskon från Arvidsjaur som alla jojkade, Karin Stenberg, Nils Petter Stenberg och Sara-Maria Norsa.

#bild=461268#Krister Stoor berättar att man ofta kan urskilja dialektala drag i jojken, precis som inom de talade samiska dialekterna, men att även individen sätter sin prägel.

Han påminner också om att jojken är ett historiskt dokument, som kan ge fingervisning om hur renbetesmarker utnyttjades förr och därigenom få betydelse idag vid tvister om renbetesrättigheter.

Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:
- heter det ’var snäll och ta...’ eller ’var snäll att ta..’
- om ordföljd
- det är/det finns
- ändå/ännu
- mer/mera
- ordets plats i meningen

#ljud=1458004#

#ljud=1483743#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fyra-årige Danilo i Sundbyberg talar tre språk hemma: #bild=459481#
spanska med mamma, serbiska med pappa och dessutom svenska när alla tre samtalar. Visst gör han misstag, men nu börjar de tre språken sätta sig tycker hans föräldrar, som blivit uppmuntrade från många håll att använda sina modersmål hemma.
Micaela Sartori, med italienska föräldrar, beklagar att hon inte förde språket vidare till sin son.

Vad ska man som flerspråkig familj tänka på om man vill att barnen ska kunna tala både mammas och pappas modersmål?
Kamilla György-Ullholm vid centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet ger tips till föräldrar.

Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om konstruktioner man börjar fundera på som vuxen som:
-varför säger man ’hennes’, men inte ’honoms’?
- verb som inte slutar på -a, som tro och bo
- växt eller vuxit
- ovanliga böjningar: stack en tröja, skrann över isen, ret en teckning,
- två möte och tre smycke
- hushållar/hushåller
- slått, tatt och dratt #bild=459485#

Flera starka böjningar (väldigt starka!) har Mats Grumert skickat in. Han har hört dem användas i Västervikstrakten.
Stark böjning -normal böjning:#bild=459489#
spek - spikade
skröv -skruvade
net -nitade, i betydelsen bromsa
tvärt
röck -ryckte
fek -fikade
töt -tutade
stack -stickade (tröja)
tröck -tryckte
slöt -slutade

Och Jörgen Wide skriver att i 70-talets Västervik hörde han en bilförare säga: ”Jag töt å jag töt men inte förrän det blev rött fick han ändan ur vagnen å körde”

#ljud=1458003#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Årets mottagare av Sveriges Radios språkpris är Anna Hernek, Ekot, och Jan Gustafsson, SR Väst.
I programmet talar de om förebilder och språklig inspiration.

I väntrummet på språk-vårdcentralen hittar vi i denna veckas program både svenska, danska och teckenspråk.

Danskans #bild=456882#problem är att förändringen av uttalet går så fort att äldre infödda danskar ibland inte förstår ungdomars uttal. Det säger Ole Lauridsen, språkhistoriker och lektor vid unviersitetet i Århus.
Han säger att det redan gått så långt att äldre danskar slutat lyssna på radio av den anledningen.

#bild=456876#Det svenska teckenspråket behöver vård, på sitt sätt, och vid Språkrådet arbetar nu två språkvårdare för teckenspråket. Tommy Lyxell berättar bland annat om hur ungdomsspråket förändrar teckenspråket.

Lär dig teckna på #länk=111333#

Eller sök ett tecken i #länk=111337#

Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar lyssnarfrågor om förändringar av ord och betydelser:
- du och ni
- kvinnors svärande#bild=456861#
- ’det är lugnt’
- att påverkas av ungdomsspråk
- funka och fungera
- ’titta på’ som konkurrerar ut andra ord
- om att spinna på gymmet. Men vad gjorde du i går? Spinnade?
- ’jag stack en kofta’

#ljud=1445241#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Första kapitlet i veckans program utspelas hemma på gårdsbacken där vi använder ord som är alldeles självklara- det är klart att alla andra vet jag vad menar, tänker man. Lyssnare berättar om hur deras värdsbild kommit i lätt gungning när de upptäckt att inte alla förstår dem.
Orden som denna gång illustrerar fenomenet är:
- gäll-ljutt och
- lava, som i lava ved eller timmer.

#text=2418666#

#text=2418708#

Professor Lars-Gunnar Andersson berättar om ursprunget till orden och kommenterar några av den stora mängd lyssnarbrev som kommit om ordet ’lava’ - ett i högsta grad levande ord i södra Sverige.

Lars-Gunnar Andersson rapporterar också från Botswana i södra Afrika där flera inhemska språk ska samsas med engelskan. #bild=451676#

Han och kollegan Tore Janson har återbesökt landet efter 18 år för att se hur Botswanas nationella språk setswana klarar sig i konkurrensen med det officiella språket, engelska.

#bild=451689# Och hur går det för de många riktigt små språken, bland dem san-språken med de
karaktäristiska klick-ljuden?

Om sin barndom i Kalahariöknen berättar en#ljud=1433658#
#bild=451670#
Språkförändring på lite närmare håll berättar författaren Fausta Marianovic om. Hon kom till Sverige som flykting från Bosnien för tolv år sedan.
–Mitt modersmål, serbokroatiskan, blev krigets offer och är nu lika dött som latin, säger hon. Nu skriver hon på svenska och debuterade i höst med en prisad roman.

Björn Ericsson, 26-årig bibliotekariestuderande från Göteborg, blev svensk mästare i korsordsspelet Scrabble i helgen som gick. Han berättar om några ’rullningar’ han blev extra nöjd med i tävlingen.
En rullning kallas det när man lyckas lägga ut alla sju bokstäverna på en gång.

#ljud=1433584#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur många förstår egentligen en vanlig nyhetsartikel i tidningen, Ja, ungefär var fjärde människa har svårt att tillgodogöra sig tidningstext, säger Mats Ahlsén, chefredaktör för den lättlästa tidningen 8 sidor som används av grundskolor och av många med funktionshinder. #bild=448837# .
I veckans program besöker vi en grupp tidningsläsare med intellektuellt handikapp och diskuterar hur man får samhällsinformation om man inte förstår den vanliga dagstidningen.
Pernilla Jenbratt, lärare på Särvux i Göteborg, och hennes elever Anders Nordin och Emily Gunnarsson diskuterar dagsnyheter de läst i #länk=109851#

Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar lyssnarfrågor som denna vecka bland annat handlar om uttal som leder fel eller åt olika håll.

- Särskriving, särsägningar och särläsningar av ord, som
’golf reporter’
- pojke och pojkarna - är detta det enda ordpar i svenskan
som kan uttalas med både akut och grav accent?
- förklä och förkläde
- fylld till bredden eller brädden?
- andra ordpar som låter lika: lem/läm, sett/sätt, enda/ända.
Men gör de det överallt i Sverige?
- ål från ån i Råå – blir det Råååål?
- Svenska Brigaden – eller Svenska brigaden?