Språket

I Språket i veckan handlar det bland annat om hur främmande språk kan ge vingar åt drömmar och fantasier - ni får träffa Diego Nuñez från Buenos Aires i Argentina som aldrig varit i Sverige men som lärt sig tala svenska med skånsk färgning för att låta som sin idol Marie Fredriksson.Veronica Lilja har träffat honom.Författaren Göran Hägg berättar om ett nyord han är förtjust i: bakfyra. På engelska heter det 'backfire', men hur lämpligt är 'bakfyra' på svenska?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans lyssnarbrev ställer många frågor och får svar av professor Lars-Gunnar Andersson som berättar om olika sätt att söka ursprunget till ord och uttryck och även spåra förändringar i betydelsen av dem.- hur har man använt ordet ’folkhem’ genom tiderna?- när blev det positivt att vara ’busig’?- ’begåvningsreserv’ i bokstavlig och ironisk bemärkelse- borde man inte bli smart av att vara ’bakom flötet’, att få sitta och utveckla sina tankar?- stortån och lilltån, men vad heter de andra tårna?- officer eller officerare?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tungrots-r, det bakre, skorrande r-et, är inte ett uttal som alltid funnits i sydsvenska dialekter. Det kom för ett par hundra år sedan till Skandinavien – men varför? Arne Torp, professor i nordisk språkvetenskap i Oslo, kan berätta att det finns flera teorier. En är att det var en fransk kung med talfel som bidrog till spridningen av tungrots-r, men det stämmer inte, säger Arne Torp. Däremot vet man att både tungrots-r och tungspets-r fanns i Paris på 1700-talet, och att Frankrikes kulturella inflytande bidrog till spridningen norrut. Vår reporter Nana Håkanson får därmed förklaringen till sina blekingska tungrots-r.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Finska är Sveriges största minoritetsspråk, med omkring 300 000 talare, och det har talats finska i Sverige i minst 800 år.Många av dagens finsktalande kom till Sverige under 70-talet och idag har de barn och barnbarn i Sverige – vad händer då med språket?Vår reporter Lena Näslund har besökt familjen Wedenberg i Västerås för ett samtal om hur språket förmedlas över generationsgränserna. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarbrev och veckans frågor skulle kunna rymmas under rubrikenOuppfostrade ordböjningar- begära, begjorde, begjort- Edsbynspelare eller Edsbyspelare?- Sveriges nöjdaste eller mest nöjda kunder?- sån däran- småa förpackningar- tuppägg, finns de?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Punktskriften uppmärksammas över hela världen i år med anledning av att det är 200 år sedan Louis Braille föddes i Frankrike. Han är upphovsmannen till det mest använda punktskriftssystemet som idag används av omkring ett par tusen svenskar. Vi har besökt den skola för synskadade i Paris där Louis Braille verkade som musiklärare vid mitten av 1800-talet. Veckans lyssnarfrågor är av ovanligt filosofisk natur: vem bestämmer vad som ska vara ett ord, undrade lilla Freja, och hennes morfar skickade brev till programmet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar denna och andra frågor om ord.Veckans frågor:- När blir ett ord ett ord, vem bestämmer vad det ska heta?- om ords livslängd – hur snabbt förnyas ordförrådet, och kan man påverka processen?- kan man mäta hur snabbt språkförändringen går?- vad avgör om ett språk är livskraftigt?- om ett nytt ord konkurrerar ut ett gammalt förlorar väl språket i nyansrikedom?- prata/tala- spendera- ord , källor, textmassor...- fyrfaldig och trefaldig...men enfaldig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans program handlar helt och hållet om prepositioner, de små orden vi ofta blir oense om. Hur viktiga är de, egentligen? Lars-Gunnar Andersson diskuterar prepositioner i nya sammanhang och uttryck, liksom lokala och utmönstrade prepositioner. Hela listan av lyssnarfrågor i veckan:- arbeta mot, i två betydelser- om eller kring- mellan – till- omma, en gammal lokal preposition- en bok med Astrid Lindgren- den finns på bok- lyssna på och lyssna till- är ’på’ en preposition som breder ut sig?- på eller i om stadsdelar- på eller i om öar- på dagis, i förskolan, i skolan, på mellanstadiet, vid universitetet – varför så olika?- ’på en kvart’ i betydelsen ’om en kvart’- ’ha det så bra.....helgen’ - väljer man prepositionen på, i, över eller till?- varför ’på bussen’ men ’i bilen’?- ’handla te Ica’ i Blekinge

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans program diskuterar några språkvetenskapliga landvinningar, som maskinöversättning och syntetiskt tal, med anledning av den nyutkomna boken Tekniken bakom språket (Språkrådet 2008). Rickard Domeij, som är redaktör för antologin, säger att det behövs stora satsningar inom området för att inte talare av små språk ska bli missgynnade.Länk: #länk=130484#Länk: #länk=130488#Veckans lyssnarbrev ställer frågor om uttal och professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar några klassiker, som de olika uttalen av ordet ’kex’, men också varför skriftens mig och dig blev uttalets mej och dej och om man behöver lära sig om hårda och mjuka vokaler.Veckans alla frågor:- prata’ i stället för pratade- mig, mej och mäg- har stockholmare och göteborgare olika uttal av ordet ’jag’?- ’ska’ uttalas olika i olika delar av landet och även ’liksom’- hårda och mjuka vokaler och varför ska man veta skillnaden?- hur uttalas ’kex’?- ö-ljud och oljud - vad innebar stavningreformen 1906?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I språkdiskussionerna i vardagen går det ofta skiljelinjer mellan generationerna och veckans program besvarar en hög lyssnarbrev på detta tema. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar när man började säga ’gå på krogen’ i stället för ’gå på restaurang’, när ordet ’sparsmakad’ fick ny betydelse och om en äldre människa använder uttrycket ’störa sig på’. Samtliga frågor i veckans program:- sparsmakad- morsk- störa sig på- utlänning- brukare- gated community och grindsamhälle- att gå på krogen- fira helgVeckans efterlysning:Har du sett några prepositioner som promenerat iväg? Berätta om dina observationer!Länk till #länk=129481#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lilja Malmas är svenskättling i Gammalsvenskby, men hon har fått lära sig svenska på egen hand. Under Stalinåren kunde det vara farligt att tala ett språk som få förstod, och hennes farmor var rädd för att lära sina barn och barnbarn språket.- Talade man svenska på gatan, kunde de ropa fascist efter en, berättar Anna Annas som är född i början av 30-talet.Men idag söker sig de unga i byn tillbaka till sina språkliga rötter och till kulturgemenskapen med ett land de alltid hört talas om. I veckans upplaga av Språket berättar också språkhistoriken Gerd Eklund om de uråldriga dragen i den svenska dialekt som ännu talas av några äldre i Gammalsvenskby. Bo Utas, professor emeritus i iranistik vid Uppsala universitet, berättar om sin far Jan Utas arbete med att dokumentera den gamla dialekten.#länk=128440#Anna-Lena Bucher, vd vid Terminologicentrum TNC, berättar om Rikstermbanken som öppnar på nätyet den 19 mars. #länk=128441##länk=130510#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.