Språket

By Sveriges RadioScience

Favorites
42
Followers
Typical duration
15 min
per episode

Based on Podcast App listening data

Språket episodes

July 10, 2009 Språket
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
9 min
July 08, 2009 Flerspråkiga barn – hur gör man?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fyra-årige Danilo i Sundbyberg talar tre språk hemma: #bild=459481#
spanska med mamma, serbiska med pappa och dessutom svenska när alla tre samtalar. Visst gör han misstag, men nu börjar de tre språken sätta sig tycker hans föräldrar, som blivit uppmuntrade från många håll att använda sina modersmål hemma.
Micaela Sartori, med italienska föräldrar, beklagar att hon inte förde språket vidare till sin son.
Vad ska man som flerspråkig familj tänka på om man vill att barnen ska kunna tala både mammas och pappas modersmål?
Kamilla György-Ullholm vid centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet ger tips till föräldrar.
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om konstruktioner man börjar fundera på som vuxen som:
-varför säger man ’hennes’, men inte ’honoms’?
- verb som inte slutar på -a, som tro och bo
- växt eller vuxit
- ovanliga böjningar: stack en tröja, skrann över isen, ret en teckning,
- två möte och tre smycke
- hushållar/hushåller
- slått, tatt och dratt #bild=459485#
Flera starka böjningar (väldigt starka!) har Mats Grumert skickat in. Han har hört dem användas i Västervikstrakten.
Stark böjning -normal böjning:#bild=459489#
spek - spikade
skröv -skruvade
net -nitade, i betydelsen bromsa
tvärt
röck -ryckte
fek -fikade
töt -tutade
stack -stickade (tröja)
tröck -tryckte
slöt -slutade
Och Jörgen Wide skriver att i 70-talets Västervik hörde han en bilförare säga: ”Jag töt å jag töt men inte förrän det blev rött fick han ändan ur vagnen å körde”
25 min
July 03, 2009 Språket
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
10 min
July 01, 2009 Hur säger du smör?
Språket den 1 juli 2009
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Västsverige, runt Göteborg, åker dialektforskare nu ut och spelar in ungdomars tal. Det blir sedan jämfört med inspelningar från deras föräldrars och mor- och farföräldrars generation. Vid Dialekt- ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg forskar man i hur de gamla landsbygdsdialekterna påverkas av närheten till en storstad. #bild=426543#
Jenny Nilsson berättar att hon och hennes kolleger Anna Grönberg och Margaretha Svahn blivit förvånade över att upptäcka att vissa ungdomar behåller ålderdomliga uttal medan deras vänner i samma ungdomsgäng inte längre talar utpräglad dialekt. Genom utförliga frågeformulär hoppas man kunna ta reda på vilka drag och åsikter som utmärker en dialekttalare.
- Tidigare studier visar att unga män talar mera dialekt än unga kvinnor, men det skiljer sig också åt inom grupperna, säger Jenny Nilsson.
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om lokala ord:
- hamma av sig
- skjuva
- byta-bytade
- lu för pojke, kona för flicka
- varför noshörning och inte noshorning?
- pickadoll
- urrabadda

25 min
June 26, 2009 Språket
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
10 min
June 24, 2009 Jämtska - språk eller dialekt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I några delar av Sverige talar man en dialekt som skiljer sig så starkt från svenskans grammatik och ordförråd att man mycket väl kan kalla den ett eget språk. En sådan dialekt är jämtskan, säger professor Lars-Gunnar Andersson i veckans program.#bild=422592#
Jämtlänningen Bo Oscarsson helst vill kalla sitt modersmål för ’jamska’. Han har skrivit både ordbok och grammatik för jamskan och berättar om några av dess egenheter. #bild=422594#
Jämtlänningen Alf Kjellström hoppas att hans barn ska få lära sig jämtska, men tror inte språket överlever mer än ett par generationer till.
Sakine Madon berättar att ett vanligt klick-ljud, som man skapar gneom att dra in luft och smacka till med tungan mot gommen, är mycket vanligare i turkiskan än svenskan och beskriver några olika betydelser.
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor på temat språk-dialekt:
- olika sätt att definiera språk och dialekt
- finns det flera dialekter i samma stad?
- kan man se dialektskillnader i skrift?
- att vara hännsen eller för hand
#link=144097#
25 min
June 16, 2009 Vad berättar ormbunken?
När ord eller ett helt språk faller i glömska, då försvinner också värdefull kunskap som människor samlat under årtusenden.#bild=605734#
I veckans program berättar Kerstin Ljungquist som driver Örtagården i Dals Rostock om vad några svenska växtnamn berättar om växtens forna, och ibland nutida, medicinska betydelse.
Läs mera om:#link=142200##link=142201#
#link=142728#
Vi hör också språkvetaren Christina Thornell som varit i Centralafrikanska republiken och låtit talare av det lilla språket mpiemo berätta om traditionell användning av växter. Hon ingår i ett forskningsprojekt som vill bevara gammal kunskap åt kommande generationer.
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om felslut och felhörningar.Veckans frågor:- om att googla- felhörning som blev felskrivning: ’vidmarkhålla’ i stället för ’vidmakthålla’- och en annan: ’deklamera’ i stället för ’deklarera’- ’sålla sig till skaran’- finns det samband mellan ’djur’ och ’juridik’?- varför heter det 'simborgarmärke'?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
June 09, 2009 Många ord för små nära ting
Lilletå, tilletå, tillerota, maggefru och den stora hästen – en av de många tåramsor som Språkets lyssnare skickat in under maj månad.
Etnologen Annika Nordström har bläddrat i en samling av tusentalet tåramsor och berättar om de kategorier man i långa tider delat in tårna i. Visste ni att den fjärde tån nästan alltid har ett kvinnonamn, till exempel?
Samtalsforskaren Charlotte Lundgren vid Linköpings Universitet berättar om vad som avgör om samtalet fungerar mellan deltagarna i en grupp och professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.
Veckans frågor är dessa:- om det småländska uttryckssättet 'hon ska resa bort, så hon ska'- ett litet kommas betydelse: ’avrättas, ej benådad’ eller ’avrättas ej, benådad’- ’kisande rankigt’ i stället för ’rasande kinkigt’- ’du är grym, mannen’ – men varför inte ’kvinnan’?- ’vad har flugit in i dig’- ’han reser sig upp’ men ’jag ringer upp dig’. Varför hamnar ’upp’ på olika plats?- 'tack vare' och 'på grund av'
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
June 02, 2009 Det viktiga struntpratet
Det vanliga vardagliga, till intet förpliktigande pratet har en viktig funktion och det berättar om hur vi människor samspelar. Det säger samtalsforskaren Viveca Adelswärd som skrivit boken Till struntpratets lov.
I veckans program besvarar professor Lars-Gunnar Andersson lyssnarfrågor om svåra val och rätt som blir fel.Veckans samtliga frågor:- om fel som blir rätt- 'stans största utval av baddräkter'. Eller ’urval’- gå ut skolan. Varför inte ’gå ur skolan’?- fortfarande och fortsatt- förvirringen de/dem med nytt exempel: ’ringa dem vetaraner som anmält sig’- hur kan man använda ordet 'överlevare'?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min
May 26, 2009 Svåra val
Är detta en äppleskrott eller en äppelskrutt? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om små val - som kan vara svåra.Andra lyssnarfrågor:- medevitt och konkarong- varför heter det inte ’farster’ och ’morster’?- och varför ’mommon’ i bestämd form i stället för ’mormor’?- gå till station eller till stationen?- hur uttalas ’mögel’?
I veckans program återvänder vi också till tungrots-r. Det var inte så länge sedan det bakre, skorrande r-et betecknades som talfel i skolan. Det berättar flera lyssnare som skrivit sedan de lyssnat till reportaget om tungrots-r för några veckor sedan. Idag tvingas inte skolelever med sydsvenskt r till logopeden men vår blekingska reporter Nana Håkansson går dit av egen fri vilja: hon vill kunna välja mellan olika sorters r och få ett bättre och mer begripligt spanskt uttal på köpet. Logopeden Joana Kristensson ger henne övningar som fungerar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
25 min