Språket

I veckans program besöker vi Gammalsvenskby i Ukraina. Dit kom en liten grupp svenskar i slutet av 1700-talet sedan de deporterats från den svenska besittningen Dagö i nuvarande Estland, och 230 år senare talas det fortfarande svenska i Gammalsvenskby.På en ålderdomlig svenska, med inslag av främmande ord, berättar Maria Malmas om tiden i sibiriskt fångläger och om svälten efter andra världskriget då hennes systrar dog.Maria Malmas sjunger samma sång som det svenska kungaparet fick höra vid besöket i Gammalsvenskby förra året. #bild=534215#’Sitt modersmål glömmer man aldrig’, säger systrarna Emma Utas och Elsa Kozenko som berättar om hur man under Stalintiden fick smyga med sin svenska.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.Med lyssnarnas hjälp ringar vi in ursprunget till uttrycket ’alla tiders’.Flera ord i dagens program:- klockrent- kanonbra- polka- som gammalt förstärkande förled- design- som modernt förstärkande förled - jumbo: betecknar både något stort och något som kommer sist- dofs och dofsing

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans program handlar det om nya ord och ord som ännu inte finns, men som det finns ett behov av. I forum på nätet träffas föräldrar som mist ett barn och diskuterar. De kallar sig ibland ’änglaföräldrar’ och en av dem skriver till programmet och önskar sig ett bättre ord. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar ords uppkomst utifrån detta exempel. Det handlar också om ord som förpackas för att bli mera tilltalande och om några riktiga vinnarord.Veckans övriga lyssnarfrågor:- finns ordet ’värdegrund’?- ord i politiskt smaklig förpackning: värnskatt, positiv särbehandling, aktivitetsbidrag- exempel på lyckade begreppslanseringar som ’järnridån’ och på senare tid ’social kompetens’ och ’intellektuellt kapital’ - motstånd – och entusiasm – inför nya ord- finns ett svenskt ord för engelskans ’gated communities’?- 40-talister och 80-talister, men vad kallar man författarna född under detta årtionde? - kan man säga ’veckolig’?- fackprosans noggrannhet och allmänprosans övergripande begrepp, exemplifierat av doktorera/disputera- hemsida eller webbplats?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mikael Parkvall, lingvist vid Stockholms universitet, har skrivit en bok om myter om språk och talar om några.

Vad menar meteorologerna med ’snörök’ och ’nysnö’ undrar två lyssnare och Sverker Hellström vid SMHI i Norrköping reder ut begreppen.

#länk=130516#

I konkurrensen om eleverna profilerar sig allt fler gymnasieskolor genom att erbjuda ämnesundervisning på engelska och i många skolor står det svenska lärare och undervisar i kemi och fysik och historia – på engelska.Vi besöker en sådan en kemilektion på det naturvetenskapliga programmet vid Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg .Metoden kallas SPRINT - det står för språk- och ämnesintegrerad undervisning - och Maria Lim Falk vid institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet har undersökt hur effektiv den är.Hon har jämfört kunskaperna hos två gymnasieklasser, där den ena fått undervisning på engelska, den andra på svenska, för sin doktorsavhandling. - Eleverna som fått undervisning på engelska har sämre och vagare ämneskunskaper, säger hon bland annat. #länk=122397#Måste en yngling vara kriminell?#bild=507028#I veckans program frågar flera lyssnare vem som avgör vad som ryms i ett ord och utifrån exemplen ’yngling’, ’diskurs/diskussion’, ’självdistans’ och ’kräsen’ diskuterar professor Lars-Gunnar Andersson hur ords betydelse kan ändras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans program handlar om samhällsförändringar som påverkat vårt sätt att tilltala varandra.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarbrev som undrar vad som hänt med hälsningsfraserna ’goddag’ och ’adjö’, bland annat.Andra lyssnarfrågor:- hej och hej då har kommit som neutrala sätt att hälsa och ta adjö- jag först tillämpas av de flesta yngre nu- inget barn säger tant Karin och farbror Birger längre- de flesta presenterar sig med förnamn- fanns det inget ungdomsspråk på 50-talet?- halva ordspråk: många bäckar små, friskt vågat, det var droppen, och många flera. Varför?- hela tiden i stället för ’jämt, ’ofta’, alltid’ - hur gammalt är uttrycket alla tiders?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hammarkullsskolan, klass 8a, ett år senare

För ett år sedan var vi på besök i svenska 2-klassen 7a i #bild=506131#Hammarkullsskolan och hörde eleverna på stapplande svenska berätta om sina ambitioner, och sina språk.
Ett år senare hälsar vi på igen - nu är rösterna mörkare, några talar bättre svenska, andra jobbar med att inte förlora sitt modersmål.
Deras lärare David Wigforss berättar att för många är engelskan en väg till bättre kunskaper i svenska.

Länkar till mera information om andraspråk:
#länk=122398#

#länk=122399#

Och så var det receptet på #text=2612297# ! Tack Gunilla Koch!

#ljud=1588684#

#bild=505419# President Barack Obama färgar sitt tal med uttryck och talrytm från USA:s svarta befolkning – när han så vill. Det säger John McWhorter, lingvist vid Columbia University i New York. Han använder musiktermen ’kadens’ när han beskriver Barack Obamas sätt att avsluta meningar och ord på det sätt som är typiskt för Black English, svart engelska i USA. Hans berömda fras ’Yes, we can’ skulle aldrig fungerat i ett tal av en vit kandidat, säger McWhorter. Men Obama kan också låta som en högutbildad vit överklassjurist - han behärskar många dialekter och växlar mellan dem, troligen omedvetet, säger McWhorter.#länk=121689#Språkforskaren Anna Gustafsson berättar om debattklimatet under två viktiga perioder i svensk historia: den ena är året 1769, frihetstiden precis före Gustav III:s statskupp , den andra är åren 1809-10, en politiskt känslig tid med ny konstitution och återinförd tryckfrihet. Hon disputerade vid institutionen för nordiska språk vid Lunds universitet den sjunde februari. Avhandlingens namn är Pamfletter! #länk=121683#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ords ursprung:
- purjolök
- ketchup
- schampo
- polkagris och polka- som modeprefix på 1800-talet
- kom dunungen eller duvungen först?
- däck och däckad
- apport
- infanteri och infantil
- i full careta
- vad är en enka, som i stenhuggeribolaget Kullgrens Enka?

#ljud=1580574#

Sametingets ordförande Lars-Anders Baer är överraskad och glad över nyheten i förra veckan att regeringen nu vill öka anslagen till de nationella minoriteterna i Sverige från 10 miljoner till 80 miljoner årligen. De så kallade förvaltningsområdena för finska och samiska utökas med ytterligare 18 respektive 13 kommuner och det blir två språkcentra för samiska i Östersund och Tärnaby.I ett reportage om barn med språkstörningar möter vi Colin Holmén. Han är drygt fyra år, pratar mycket och gärna, men nästan ingen förstår vad han säger. Det har hänt att han i stället skrivit ett ord han förgäves försökt säga, berättar hans pappa. Omkring 6 procent av alla barn har språkförsening och Colins mamma hade själva samma svårigheter när hon var barn. I veckans program berättar Colins föräldrar Anna och Christian Holmén och logopeden Eva Sahlberg om träning för barn med språkstörningar och när man som förälder ska söka hjälp.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om situationer där man kan börja fundera över innehållet i budskapet.- vad ska man med språkvårdare till- förnyelsebar eller förnybar?- är det skillnad på inrikes transporter och inrikestransporter?- timme eller timma?- de stod med böjda huvuden. Eller ska det vara ’med böjt huvud’?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Uttalsfrågor kan man förenas kring, men också träta om. I veckans program talar vi om det svåra r-ljudet som låter på så många olika sätt och om u-ljudet som vi är ensamma om i Sverige och Norge.Professor Lars-Gunnar Andersson talar också om förhållandet mellan stavning och uttal och några underliga importer: vad gör det tyska ü-et i müslin och hur låter karaoke?Alla uttalsfrågor i veckans program:- olika sorters r-ljud. Vad händer?- erkänna som uttalas ’ärkänna’- hur snabbt ska stavningen rätta sig efter ett förändrat uttal?- ordet som stavas ’stod’ med uttalas ’stog’- varför stavar vi müsli med tyskt y, som enda ord i svenskan?- über som allmänt förstärkande led, som i ’übersmart’- kakofoni som blir ’kakafoni’ på svenska- varför säger vi ’kareoke’ när det heter karaoke?- smoking, ett plagg med flera uttal- finns det någon enkel regel för uttal av utländska ord med ’u’ i?- Bombay eller Mumbai, Peking eller Beijing?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Långt före läsåldern har små barn ett förhållande till böcker, text och läsning som är mycket starkare än vad vuxenvärlden brukar föreställa sig. Det säger Elisabeth Björklund som nyligen disputerade på sin forskning. Hon visar hur förskolebarn berättar ur böcker, umgås med dem, tolkar tecken på skyltar och säger ’där står det att..’.Elisabeth Björklund disputerade vid Göteborgs universitet vid institutionen för pedagogik och didaktik. Avhandlingen heter Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. #länk=119313#Kognitionsforskaren Mikael Jensens forskning kompletterar bilden av det språkligt välutvecklade förskolebarnet med sin forskning om barns låtsaslekar.- Barnens låtsaslek är oerhört komplex och inom den ryms komplicerade regler för hur man uttrycker avsikt, säger han.Han doktorerade före jul vid Göteborgs universitet.Avhandlingens titel är Kognitiv utveckling och låtsaslekens mysterier.#länk=119314#Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.- presenssjuka i idrotten- dem i stället för de i skrift- gå sitt öde till möte eller mötes Kommentera gärna direkt här!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans program talar vi om jiddisch, ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk. Jiddisch har talats i Sverige i över 200 år, men idag är det bara omkring 4000 människor som behärskar språket. För de flesta är det inte huvudspråk, men både glädje och sorg känns starkare på jiddisch, berättar Susanne Sznajderman Rytz. Hon engagerar sig för språkets framtid i Judiska Centralrådet i Sverige och vi besöker henne hemma i bostaden i Sandared utanför Borås när hon och hennes man Salomon Rytz förbereder en sabbatsmåltid tillsamman med hans föräldrar, Leon och Esther Rytz. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik:- konstig ordföljd: ’betalar gör du på bussen’- ny konstruktion: ’för mig att få den möjligheten är...’- ifrågasatt uttryckssätt: ’den första att...’- olika sorters dåtid: vad menar vi med imperfekt och preteritum?Länkar som nämns i programmet:#länk=118384##länk=118385##länk=118388# #länk=118392#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans program handlar om nyord. Birgitta Lindgren på Språkrådet har gjort en lista över trettio nyord och kommenterar några tendenser.#text=2543432#Lars-Gunnar Andersson talar om vår aldrig sinande förmåga att bilda nya ord och kommenterar lyssnarbrev om:- trendiga ord i tidningstext- konstiga ord i vardagliga sammanhang- ’vision’ – vad betyder det nu för tiden?- varför ’hemskt’ i tack så hemskt mycket?Kenth Andreasson, biträdande redaktionschef på Göteborgs-Posten, talar om läsarnas klagomål på språket i tidningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.